Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

4 Moseboken 9:1–23

 Och Jehova talade vidare till Mose i Sinais vildmark i det andra året sedan de hade kommit ut ur Egyptens land, i första månaden,+ och han sade:  ”Israels söner skall nu göra i ordning påskoffret+ vid dess fastställda tid.+  På fjortonde dagen i denna månad mellan de två kvällarna*+ skall ni göra i ordning det vid dess fastställda tid. Ni skall göra i ordning det i enlighet med alla stadgar och regelrätta tillvägagångssätt som gäller för det.”+  Mose sade då till Israels söner att de skulle göra i ordning påskoffret.  Och de gjorde i ordning påskoffret i första månaden, på fjortonde dagen i månaden mellan de två kvällarna, i Sinais vildmark. I enlighet med allt som Jehova hade befallt Mose, så gjorde Israels söner.+  Nu var det några män som hade blivit orena genom en människosjäl,*+ så att de inte kunde göra i ordning påskoffret på den dagen. De trädde därför fram inför Mose och Aron samma dag.+  Och dessa män sade till honom:* ”Vi har blivit orena genom en människosjäl. Varför skulle vi hindras från att frambära offergåvan+ åt Jehova vid dess fastställda tid bland Israels söner?”  Då sade Mose till dem: ”Stanna här, och låt mig höra vad Jehova befaller angående er.”+  Sedan talade Jehova till Mose och sade: 10  ”Tala till Israels söner och säg: ’Om någon bland er eller era efterkommande har blivit oren genom en själ*+ eller är ute på resa långt borta,* skall han ändå göra i ordning påskoffret åt Jehova. 11  I andra månaden,+ på fjortonde dagen mellan de två kvällarna, skall de göra i ordning det. Tillsammans med osyrat bröd och bittra örter skall de äta det.+ 12  De får inte lämna kvar något av det till morgonen,+ och de får inte slå sönder något ben på det.+ De skall göra i ordning det i enlighet med hela den stadga som gäller för påskoffret.+ 13  Men om någon är ren och inte är ute på resa men ändå försummar att göra i ordning påskoffret, då skall den själen utrotas ur* sitt folk,+ därför att han inte har framburit offergåvan åt Jehova vid dess fastställda tid. Den mannen kommer att få svara för sin synd.+ 14  Och om en bofast främling bor hos dig som främling, skall också han göra i ordning påskoffret åt Jehova.+ Han skall göra enligt den stadga och det regelrätta tillvägagångssätt som gäller för påskoffret.+ En och samma stadga skall gälla för er, såväl för den bofaste främlingen som för den infödde i landet.’”+ 15  Och på den dag då tältboningen sattes upp+ täckte molnet tältboningen, Vittnesbördets tält,+ och från kvällen till morgonen syntes det över tältboningen som eld.+ 16  Så var det ständigt: Molnet täckte den om dagen,* och om natten såg det ut som eld.+ 17  Och varje gång molnet höjde sig från tältet bröt Israels söner upp* omedelbart efteråt,+ och på den plats där molnet stannade, där slog Israels söner läger.+ 18  På Jehovas befallning bröt Israels söner upp, och på Jehovas befallning slog de läger.+ Så länge molnet vilade över tältboningen förblev de lägrade. 19  Och när molnet uppehöll sig en längre tid över tältboningen, i många dagar, fullgjorde Israels söner sin förpliktelse mot Jehova och bröt inte upp.+ 20  Och ibland* blev molnet kvar några få dagar över tältboningen. På Jehovas befallning+ förblev de då lägrade, och på Jehovas befallning bröt de sedan upp. 21  Och ibland blev molnet+ kvar från kvällen till morgonen, och när molnet höjde sig på morgonen bröt de upp. Vare sig det var om dagen eller om natten som molnet höjde sig, så bröt de upp.+ 22  Vare sig det var två dagar eller en månad eller ännu fler dagar* – så länge molnet uppehöll sig över tältboningen och vilade över den förblev Israels söner lägrade och bröt inte upp, men när det höjde sig bröt de upp.+ 23  På Jehovas befallning slog de läger, och på Jehovas befallning bröt de upp. De fullgjorde sin förpliktelse+ mot Jehova i enlighet med Jehovas befallning genom Mose.+

Fotnoter

Se not till 2Mo 12:6.
”genom en människosjäl”, dvs. genom en död själ. MSam(hebr.): lenẹfesh ’adhạm; grek.: epị psykhēi anthrọ̄pou; Sy: ”genom en människosjäl”; lat.: sụper ạnimam họminis.
”honom”, MSamLXXB; LXXASyVg: ”dem”.
”genom en själ”, dvs. genom en död själ. Hebr.: lanẹfesh; lat.: sụper ạnima; grek.: epị psykhēi anthrọ̄pou, ”genom en människosjäl”.
”långt borta”. Sista bokstaven i det hebr. ordet i M är markerad med en extraordinär punkt av soferim (judiska skrivare el. skriftlärda), som kan ha velat antyda att läsarten är osäker. Se Tillägg 2A.
Ordagr.: ”avskäras från”.
”om dagen”, TJLXXSyVg; saknas i MSam.
”bröt ... upp”. El.: ”drog ... bort”; ”flyttade ... lägret” (av nasạ‛, ”rycka upp”, dvs. tältpinnarna).
Ordagr.: ”Och det skedde [att molnet blev kvar]”.
Ordagr.: ”eller dagar”. Vg: ”eller en längre tid”.