Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

3 Moseboken 24:1–23

24  Och Jehova talade vidare till Mose och sade:  ”Befall Israels söner att skaffa dig ren olja av stötta oliver till belysningen,+ så att lampan ständigt kan tändas.+  Utanför Vittnesbördets förhänge i mötestältet skall Aron ständigt ställa i ordning den, så att den lyser från kvällen till morgonen, inför Jehova. Det är en stadga till oöverskådlig tid i generation efter generation.  På lampstället+ av rent guld* skall han ständigt ställa i ordning lamporna+ inför Jehova.+  Och du skall ta fint mjöl och av det baka tolv ringformade kakor. Varje ringformad kaka skall innehålla två tiondels efa fint mjöl.  Och du skall lägga dem i två staplar, sex i varje stapel,+ på bordet av rent guld* inför Jehova.+  Och du skall lägga ren vịrak på varje stapel, och den skall tjäna som en påminnelsedel av brödet,+ ett eldsoffer åt Jehova.  Sabbatsdag efter sabbatsdag skall han ständigt lägga det i ordning inför Jehova.+ Det är ett förbund till oöverskådlig tid med Israels söner.  Och det skall tillfalla Aron och hans söner,+ och de skall äta det på en helig plats,+ ty det är något högheligt för honom av Jehovas eldsoffer, som en förordning till oöverskådlig tid.” 10  Och en israelitisk kvinnas son, som emellertid var son till en egyptisk man,+ gick ut bland Israels söner, och israelitiskans son och en israelitisk man började slåss+ med varandra i lägret. 11  Och den israelitiska kvinnans son började skymfa Namnet*+ och nedkalla ont över det.+ Då förde de honom till Mose.+ För övrigt var hans mors namn Sẹlomit; hon var dotter till Dibri av Dans stam. 12  Och de satte honom i förvar+ tills de fick ett tydligt tillkännagivande från Jehovas mun.+ 13  Då talade Jehova till Mose och sade: 14  ”Mannen som nedkallade ont över Namnet skall föras ut utanför lägret.+ Och alla som hörde honom skall lägga sina händer+ på hans huvud, och hela menigheten skall stena honom.+ 15  Och du skall tala till Israels söner och säga: ’Om en man nedkallar ont över sin Gud, så skall han svara för sin synd. 16  Den som skymfar Jehovas namn skall ovillkorligen dödas.+ Hela menigheten skall ovillkorligen stena honom. Såväl den bofaste främlingen som den infödde skall dödas när han skymfar Namnet.*+ 17  Och om en man slår ihjäl någon som helst människosjäl,* skall han ovillkorligen dödas.+ 18  Och den som slår ihjäl ett husdjurs själ skall ersätta den, själ för själ.+ 19  Och om en man tillfogar sin landsman en skada, så skall man göra med honom alldeles som han själv har gjort:+ 20  bruten lem för bruten lem, öga för öga, tand för tand. Samma skada som han har tillfogat en människa skall tillfogas honom själv.+ 21  Och den som slår ihjäl ett husdjur+ skall ersätta+ det, men den som slår ihjäl en människa skall dödas.+ 22  Ett och samma rättsliga beslut skall gälla för er. Den bofaste främlingen skall vara som den infödde,+ ty jag är Jehova, er Gud.’”+ 23  Därefter talade Mose till Israels söner, och mannen som hade nedkallat ont över Namnet förde de ut utanför lägret, och de stenade honom.+ Alltså gjorde Israels söner så som Jehova hade befallt Mose.

Fotnoter

Ordagr.: ”det rena lampstället”.
Ordagr.: ”det rena bordet”.
”Namnet”. Hebr.: hashShẹm; dvs. namnet ”Jehova”, vilket framgår av v. 15, 16. Uttrycket användes i efterbiblisk tid i Mishna, t.ex. i Joma 3:8; 4:1, 2; 6:2. Man menar att soferim (judiska skrivare el. skriftlärda) satte in ordet ”Namnet” i stället för ”Jehova” därför att de ville undvika uttrycket ”började skymfa Jehova”, som de ansåg vara direkt hädelse att använda.
”Namnet”, Sam; M: ”ett namn”; LXXVg: ”Jehovas namn”.
El.: ”slår ihjäl (dödar) någon människa”. Lat.: percụsserit et occịderit họminem.