Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

3 Moseboken 22:1–33

22  Och Jehova talade ytterligare till Mose och sade:  ”Tala till Aron och hans söner och säg att de skall hålla sig avskilda från Israels söners heliga gåvor och inte vanhelga mitt heliga namn+ i förbindelse med det som de helgar åt mig.+ Jag är Jehova.  Säg till dem: ’Om någon man av alla era avkomlingar i denna och kommande generationer, medan han är i ett orent tillstånd,+ närmar sig de heliga gåvor som Israels söner helgar åt Jehova, skall den själen utrotas ur min åsyn. Jag är Jehova.  Ingen man av Arons avkomma får, när han är spetälsk+ eller har en flytning,+ äta av de heliga gåvorna förrän han blir ren,+ inte heller den som rör vid någon som är oren genom en avliden själ*+ eller den man som har haft sädesuttömning+  eller den man som rör vid något av de smådjur som det vimlar av och som är orena för honom+ eller rör vid en människa som är oren för honom, oavsett hur den människan har blivit oren.+  Den själ som rör vid något sådant skall vara oren ända till kvällen och får inte äta av de heliga gåvorna, utan han skall bada sin kropp i vatten.+  När solen har gått ner är han ren, och därefter får han äta av de heliga gåvorna, ty det är hans bröd.*+  Han får inte heller äta något självdött djur eller något som har rivits av vilddjur, så att han blir oren genom det.+ Jag är Jehova.  Och de skall fullgöra sin förpliktelse mot mig, så att de inte drar synd över sig på grund av att de inte fullgör den och måste dö+ för detta, därför att de vanhelgade det heliga. Jag är Jehova som helgar dem. 10  Och ingen främmande* får äta något heligt.+ Varken en invandrare eller en lejd arbetare hos en präst får äta något heligt. 11  Men om en präst köper en själ, som ett köp för sina pengar, får denne äta av det. Och slavar som är födda* i hans hus får äta av hans bröd.+ 12  Och om dottern till en präst blir hustru åt en man som inte är av prästsläkt,* får hon inte äta av det heliga som har getts som bidrag. 13  Men om dottern till en präst blir änka eller frånskild* och inte har någon avkomma, och hon måste vända tillbaka till sin fars hus som i sin ungdom,+ får hon äta av sin fars bröd.+ Men ingen främmande får äta av det. 14  Om nu en man oavsiktligt äter något heligt,+ så skall han lägga till en femtedel+ av det och ge prästen ersättning för det heliga. 15  Och de* får inte vanhelga Israels söners heliga gåvor, som de lämnar som bidrag åt Jehova,+ 16  och så låta dem bära straffet för skuld på grund av att de äter deras heliga gåvor; ty jag är Jehova som helgar dem.’” 17  Och Jehova talade vidare till Mose och sade: 18  ”Tala till Aron och hans söner och alla Israels söner och säg till dem: ’Om en man av Israels hus eller en bofast främling i Israel vill frambära sin offergåva+ – vare sig det gäller något av deras löftesoffer+ eller något av deras frivilliga offer,+ som de frambär åt Jehova som brännoffer – 19  måste offret, för att vinna godkännande+ åt er, vara ett felfritt+ handjur av nötboskapen, av ungbaggarna eller av getterna. 20  Ni får inte frambära ett djur som har något lyte,+ ty det kommer inte att tjäna till att vinna godkännande åt er. 21  Och om en man frambär ett gemenskapsoffer+ åt Jehova för att infria ett löfte+ eller som ett frivilligt offer, skall det vara ett felfritt djur av nötboskapen eller småboskapen för att vinna godkännande. Det får inte finnas något lyte alls på det. 22  Något som är blint eller brutet eller har en skåra eller vårta eller skabb eller revorm,+ något sådant får ni inte frambära åt Jehova. Sådana eldsoffer+ får ni inte lägga på altaret åt Jehova. 23  En tjur eller ett får, som har en lem för lång eller för kort,+ kan du frambära som frivilligt offer, men som löftesoffer kommer det inte att bli godkänt. 24  Och ett djur som har fått testiklarna+ klämda eller krossade eller avslitna eller avskurna* får ni inte frambära åt Jehova, och i ert land får ni inte offra dem. 25  Och av en utlännings hand får ni inte ta emot och frambära några sådana djur som er Guds bröd, ty de är skadade. De har ett lyte.+ De kommer inte att bli godkända+ till nytta för er.’” 26  Och Jehova talade ytterligare till Mose och sade: 27  ”När en tjur eller en ungbagge eller en get föds, så skall den vara hos sin mor i sju dagar,+ men från den åttonde dagen och framgent kommer den att bli godkänd som en offergåva, ett eldsoffer åt Jehova. 28  Ni skall inte slakta något djur, vare sig av nötboskapen eller småboskapen, på samma dag som dess avkomma.+ 29  Och om ni offrar ett tackoffer* åt Jehova,+ skall ni offra det så att ni vinner godkännande. 30  Det skall ätas samma dag.+ Ni får inte lämna kvar något av det till nästa morgon.+ Jag är Jehova. 31  Och ni skall hålla mina bud och följa dem.+ Jag är Jehova. 32  Och ni får inte vanhelga mitt heliga namn,+ och jag skall bli helgad* bland Israels söner.+ Jag är Jehova som helgar er+ 33  och som har fört er ut ur Egyptens land för att visa mig vara Gud för er.+ Jag är Jehova.”

Fotnoter

Ordagr.: ”genom en själ”, dvs. en död själ. Lat.: mọrtuo, ”en som är död”; hebr.: nẹfesh; LXX: ”inte heller den som rör vid någon som helst orenhet av en själ [grek.: psykhẹ̄s]”.
El.: ”mat”.
El.: ”obehörig”, dvs. en icke-aronit, en man som inte var av Arons släkt.
”slavar som är födda”, SamLXXSy; MVg: ”en slav som är född”.
El.: ”åt en främmande man”.
Ordagr.: ”utdriven”, ”utstött”. Se not till Mt 19:3.
”de”, dvs. prästerna.
El.: ”eller som har fått urinröret avskuret”. Se 5Mo 23:1.
El.: ”ett lovoffer”.
El.: ”och jag skall helga mig”.