Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

3 Moseboken 10:1–20

10  Senare tog Arons söner Nadab och Ạbihu+ var sitt fyrfat+ och lade eld i dem och lade rökelse+ på den och frambar olovlig* eld inför Jehovas ansikte,+ något som han inte hade föreskrivit för dem.  Då gick eld ut från Jehova och förtärde dem,+ så att de dog inför Jehova.+  Därefter sade Mose till Aron: ”Detta är vad Jehova har talat och sagt: ’Bland dem som är mig nära+ skall jag bli helgad,+ och inför allt folket skall jag bli förhärligad.’”+ Och Aron teg.  Så kallade Mose på Mịsael och Ẹlsafan, Arons farbror Ụssiels+ söner, och sade till dem: ”Kom hit, bär bort era bröder från den heliga platsen och ut ur lägret.”+  Då kom de fram och bar dem i deras tunikor ut ur lägret, så som Mose hade sagt.  Därefter sade Mose till Aron och till Eleạsar och Ịtamar, hans andra söner: ”Låt inte ert huvudhår hänga ovårdat,+ och riv inte sönder era kläder, ty då kommer ni att dö, och han blir uppbragt på hela menigheten;+ men era bröder av hela Israels hus får gråta över den brand som Jehova har fått att brinna.  Och ni skall inte gå bort från ingången till mötestältet, ty då kommer ni att dö,+ eftersom Jehovas smörjelseolja är på er.”+ Så gjorde de enligt Moses ord.  Och Jehova talade till Aron och sade:  ”Drick inte vin eller starka drycker,+ varken du eller dina söner med dig, när ni går in i mötestältet, ty då kommer ni att dö. Det är en stadga till oöverskådlig tid för er från generation till generation, 10  både för att ni skall göra skillnad mellan heligt och icke heligt och mellan orent och rent+ 11  och för att ni skall lära Israels söner+ alla de förordningar som Jehova har kungjort för dem genom Mose.” 12  Sedan talade Mose till Aron och till Eleạsar och Ịtamar, de av hans söner som var kvar: ”Ta det sädesoffer+ som blev över av Jehovas eldsoffer och ät det osyrat nära altaret, ty det är högheligt.+ 13  Och ni skall äta det på en helig plats,+ ty det är din bestämda tilldelning och dina söners bestämda tilldelning av Jehovas eldsoffer; ty så har jag blivit befalld. 14  Och ni skall äta viftoffersbringan+ och den heliga andelens lårstycke+ på en ren plats, du och dina söner och dina döttrar med dig,+ ty de har blivit givna som din bestämda tilldelning och dina söners bestämda tilldelning av Israels söners gemenskapsoffer. 15  De skall bära fram den heliga andelens lårstycke och viftoffersbringan+ tillsammans med eldsoffrens fettstycken, för att vifta viftoffret fram och åter inför Jehova. Och det skall till oöverskådlig tid tjäna som en bestämd tilldelning+ åt dig och dina söner med dig, så som Jehova har befallt.” 16  Och Mose sökte grundligt efter syndoffersbocken,+ och se, den hade blivit uppbränd. Då blev han uppbragt på Eleạsar och Ịtamar, de av Arons söner som var kvar, och sade: 17  ”Varför har ni inte ätit syndoffret på den heliga platsen?+ Det är ju högheligt, och han har gett er det för att ni skall svara för menighetens missgärning och bringa försoning för dem inför Jehova.+ 18  Se! Dess blod har inte burits in i den heliga platsens inre.+ Ni skulle ju ha ätit det på den heliga platsen, så som jag har blivit befalld.”*+ 19  Då sade Aron till Mose: ”Se! De har i dag framburit sitt syndoffer och sitt brännoffer inför Jehova,+ och så har detta hänt mig; hade jag nu ätit syndoffret i dag, skulle det då ha varit tillfredsställande i Jehovas ögon?”+ 20  När Mose hörde detta blev han tillfreds.

Fotnoter

El.: ”otillåten”. Ordagr.: ”främmande”.
Enl. TJSyVg; LXX: ”så som Jehova har befallt mig”. Se not till 8:31.