Gå direkt till innehållet

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel | NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

2 Samuelsboken 7:1–29

 När kungen bodde i sitt eget hus+ och Jehova hade gett honom vila från alla hans fiender runt omkring,+  sade kungen till profeten Natan:+ ”Se nu, jag bor i ett hus av cederträ,+ medan den sanne Gudens ark bor under tältdukar.”+  Då sade Natan till kungen: ”Gå och gör allt som är i ditt hjärta,+ för Jehova är med dig.”  Men samma natt kom Jehovas ord+ till Natan:  ”Gå och säg till min tjänare David: ’Detta är vad Jehova har sagt: ”Skulle du bygga mig ett hus att bo i?+  Jag har ju inte bott i ett hus från den dag då jag förde Israels söner upp från Egypten ända till denna dag,+ utan jag har ständigt varit på vandring+ i tält+ och i tältboning.+  Under hela den tid som jag har vandrat omkring bland alla Israels söner,+ har jag då talat ett ord med någon enda av Israels stammar,*+ som jag befallde att vara herde för mitt folk Israel, och sagt: ’Varför har ni inte byggt mig ett hus av cederträ?’”’  Och nu, detta är vad du skall säga till min tjänare David: ’Detta är vad härarnas Jehova har sagt: ”Det var jag som tog dig från betesmarken, från din plats bakom småboskapshjorden,+ för att du skulle bli en ledare+ för mitt folk Israel.  Och jag skall visa mig vara med dig vart du än går,+ och jag skall utrota alla dina fiender inför dig,+ och jag skall ge dig ett stort namn,+ likt namnet på de stora som är på jorden. 10  Och jag skall bestämma en plats+ åt mitt folk Israel och plantera+ dem, och de skall bo där de är, och de skall aldrig mer oroas. Och orättfärdighetens söner skall inte förtrycka dem igen som de gjorde i början,+ 11  ja från den dag då jag satte domare+ över mitt folk Israel, och jag skall ge dig vila från alla dina fiender.+ Och Jehova har talat om för dig att Jehova skall bygga ett hus+ åt dig. 12  När dina dagar blir fullbordade+ och du måste gå till vila hos dina förfäder,+ då skall jag uppresa din avkomma efter dig, den som utgår från ditt inre, och jag skall befästa hans kungadöme.+ 13  Han skall bygga ett hus åt mitt namn,+ och jag skall befästa hans kungadömes tron till oöverskådlig tid.+ 14  Jag skall vara hans fader,+ och han skall vara min son.+ När han gör orätt, så skall jag tillrättavisa honom med människors* käpp+ och med Adams söners* slag. 15  Men min kärleksfulla omtanke* skall inte vika från honom så som jag lät den vika från Saul,+ som jag avlägsnade för din skull. 16  Och ditt hus och ditt kungadöme skall bestå till oöverskådlig tid inför dig, ja, din tron skall vara befäst till oöverskådlig tid.”’”+ 17  Alla dessa ord och hela denna syn framförde Natan till David.+ 18  Kung David gick då in och satte sig ner inför Jehova och sade: ”Vem är jag,+ suveräne Herre Jehova? Och vad är mitt hus, eftersom du har fört mig så långt? 19  Som om detta skulle vara något litet i dina ögon, suveräne Herre Jehova, så talar du också om din tjänares hus i en avlägsen framtid; och detta är en lag för människorna,*+ suveräne Herre Jehova.+ 20  Och vad mera kan David tillägga och säga till dig? Du känner ju själv din tjänare,+ suveräne Herre Jehova. 21  För ditt ords+ skull och i överensstämmelse med ditt hjärta+ har du gjort allt detta stora för att låta din tjänare veta det.+ 22  Därför är du stor,+ suveräne Herre Jehova; ty det finns ingen som du,+ och det finns ingen Gud förutom dig+ bland alla som vi har hört om med våra öron. 23  Och vilken enda* nation på jorden är lik ditt folk Israel,+ som Gud drog ut för att friköpa åt sig till ett folk+ och för att göra sig ett namn+ och för att inför dem* göra stora gärningar som inger fruktan+ – för att driva ut* nationerna och deras gudar för ditt folks skull, det som du har friköpt+ åt dig från Egypten? 24  Och du befäste ditt folk Israel+ åt dig som ditt folk till oöverskådlig tid, och du, Jehova, har blivit deras Gud.+ 25  Och nu, Jehova Gud,* det ord som du har talat angående din tjänare och angående hans hus, fullgör det till oöverskådlig tid och gör alldeles som du har talat.+ 26  Och låt ditt eget namn bli stort till oöverskådlig tid,+ så att man säger: ’Härarnas Jehova är Gud över Israel’,+ och låt din tjänare Davids hus bli befäst inför dig.+ 27  Ty du, härarnas Jehova, Israels Gud, har uppenbarat det för din tjänare* och sagt: ’Ett hus skall jag bygga åt dig.’+ Därför har din tjänare fattat mod i sitt hjärta* att be denna bön till dig.+ 28  Och nu, suveräne Herre Jehova, du är den sanne Guden, och må dina ord visa sig vara sanning,*+ eftersom du lovar din tjänare detta goda.+ 29  Och må du nu vara besluten att välsigna+ din tjänares hus, så att det förblir till oöverskådlig tid inför dig;+ ty du, suveräne Herre Jehova, har lovat det, och låt din tjänares hus bli välsignat med din välsignelse till oöverskådlig tid.”+

Fotnoter

”stammar”, MSyVg; i 1Kr 17:6: ”domare”.
El.: ”mäns”. Hebr.: ’anashịm.
”Adams söners”. Ordagr.: ”en jordemänniskas söners”. Hebr.: benẹ̄ ’adhạm; LXXSyVg: ”människosöners”.
El.: ”min lojala kärlek”.
El.: ”människosläktet”. Hebr.: ha’adhạm; LXX: ”människan”; lat.: Ạdam.
”enda”, MSy; LXX: ”annan”.
”inför dem”, 4 hebr. hss (jfr SyVg); M: ”inför er”.
”för att driva ut”, i överensstämmelse med LXX och 1Kr 17:21; M: ”för ditt land”; Vg: ”över landet (på jorden)”.
”Jehova Gud”. Hebr.: Jehwạh ’Elohịm; första stället där detta uttryck förekommer efter 2Mo 9:30.
Ordagr.: ”har blottat (avtäckt, öppnat) din tjänares öra”. Jfr not till 1Sa 9:15.
Ordagr.: ”har ... funnit sitt hjärta”.
El.: ”sanna”. Hebr.: ’emẹth.