Gå direkt till innehållet

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel | NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

2 Samuelsboken 5:1–25

 Med tiden kom alla Israels stammar till David+ i Hebron+ och sade: ”Se! Vi är ditt ben och ditt kött.+  Både i går och tidigare,+ medan Saul ännu var kung över oss, var det du som förde Israel ut och förde det in.+ Och Jehova sade då till dig: ’Det är du som skall vara herde+ för mitt folk Israel, och det är du som skall bli ledare+ för Israel.’”  Så kom alla Israels äldste*+ till kungen i Hebron, och kung David slöt ett förbund+ med dem i Hebron inför Jehova, och de smorde+ David till kung över Israel.*+  David var trettio år gammal när han blev kung. I fyrtio år+ härskade han som kung.  I Hebron härskade han som kung över Juda i sju år och sex månader;+ och i Jerusalem+ härskade han som kung i trettiotre år över hela Israel och Juda.  Kungen och hans män drog nu till Jerusalem mot jebuséerna+ som bodde i landet, och dessa sade till David: ”Här kommer du inte in, utan blinda och halta skall driva bort dig.”+ De tänkte: ”Här kommer David inte in.”  Likväl intog David fästet* Sion,+ det vill säga Davidsstaden.+  På den dagen sade David: ”Den som slår jebuséerna+ skall genom vattentunneln+ nå fram till både de halta och de blinda, som är förhatliga för Davids själ!” Det är därför man säger: ”Ingen blind eller halt kommer in i huset.”  Och David bosatte sig i fästet, och det kom att kallas Davidsstaden; och David byggde runt om, från Vallen*+ och inåt. 10  Så blev David allt mäktigare,+ och Jehova, härarnas Gud,*+ var med honom.+ 11  Och Hiram,+ kungen i Tyros, sände budbärare+ till David, och även cederträ+ och hantverkare som kunde arbeta i trä och hantverkare som kunde uppföra murar av sten, och de byggde ett hus åt David.+ 12  Och David insåg att Jehova hade befäst hans ställning som kung över Israel+ och att han hade upphöjt+ hans kungadöme för sitt folk Israels skull.+ 13  David tog fler bihustrur+ och hustrur+ från Jerusalem sedan han hade kommit från Hebron; och ännu fler söner och döttrar föddes åt David. 14  Detta är namnen på dem som föddes åt honom i Jerusalem: Sammụa+ och Sobab+ och Natan+ och Salomo+ 15  och Jibhar och Elisụa+ och Nefeg+ och Jafịa+ 16  och Elisạma+ och Eljạda och Elifẹlet.+ 17  Och filistéerna fick höra att man hade smort David till kung över Israel.+ Då drog alla filistéerna upp för att söka efter David. När David hörde det drog han ner till bergfästet.+ 18  Under tiden kom filistéerna och strövade omkring på Rẹfaims lågslätt.+ 19  David frågade+ då Jehova: ”Skall jag dra upp mot filistéerna? Ger du dem då i min hand?” Då sade Jehova till David: ”Dra upp, för jag skall helt visst ge filistéerna i din hand.”+ 20  Så kom David till Bạal-Pẹrasim,+ och David slog dem där. Då sade han: ”Jehova har brutit igenom mina fiender+ framför mig – som vattenmassor bryter igenom.” Därför gav han den platsen namnet Bạal-Pẹrasim.*+ 21  De lämnade kvar sina avgudar*+ där, och David och hans män tog bort dem.+ 22  Men filistéerna drog upp ännu en gång+ och strövade omkring på Rẹfaims lågslätt.+ 23  Då frågade+ David Jehova, men han sade: ”Du skall inte dra upp. Gå runt, så att du kommer bakom dem, och du skall gå emot dem framför bakabuskarna.*+ 24  Och när du hör ljudet av ett marscherande* i bakabuskarnas toppar, då skall du handla beslutsamt,+ för då har Jehova dragit ut framför dig för att slå filistéernas läger.”+ 25  Och David gjorde alldeles som Jehova hade befallt honom,+ och han slog+ filistéerna och förföljde dem från Geba*+ ända fram till Geser.+

Fotnoter

Ordagr.: ”gamla (äldre) män”.
”över Israel”, MSyVg; LXX: ”över hela Israel”.
El.: ”borgen”.
Ordagr.: ”Millo (utfyllnaden)”. Hebr.: hammillọ̄’ (med bestämd artikel), av ett verb som betyder ”fylla”. Möjligen ett mindre fästningsverk, ett citadell.
”och Jehova, härarnas Gud”. Hebr.: waJhwạh ’Elohẹ̄ tseva’ọ̄th; första stället där detta uttryck förekommer. Se 1Ku 19:10, 14.
Betyder ”genombrottens herre (ägare)”.
El.: ”avgudabilder”, MSyVg; LXX och 1Kr 14:12: ”gudar”.
”bakabuskarna”. Hebr.: bekha’ịm, plur.; LXX: ”gråtoplatsen”.
”ett marscherande”. I 1Kr 14:15: ”marscherandet”.
”från Geba”. Hebr.: migGẹva‛; grek.: apọ Gabaọ̄n; i 1Kr 14:16: ”från Gibeon”.