Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

2 Samuelsboken 22:1–51

22  Och David framförde orden i denna sång+ till Jehova på den dag då Jehova hade befriat honom ur alla hans fienders hand+ och ur Sauls hand.+  Han sade då: ”Jehova är min branta klippa+ och mitt fäste+ och den som för mig i säkerhet.+   Min Gud är min klippa.+ Jag tar min tillflykt till honom, min sköld+ och min räddnings horn,+ min säkra höjd+ och min tillflyktsort,+ min Räddare;+ från våld räddar du mig.+   Den som skall lovprisas+ är Jehova; till honom ropar jag, och från mina fiender blir jag räddad.+   Ty dödens brottsjöar omslöt mig,+ störtfloder av oduglingar fortsatte att förfära mig.+   Ja, Sheọls* rep omgav mig,+ dödens snaror kom emot mig.+   I min nöd fortsatte jag att ropa till Jehova,+ och till min Gud fortsatte jag att ropa.+ Från sitt tempel hörde han då min röst,+ mitt rop om hjälp nådde hans öron.+   Då svajade jorden fram och tillbaka och gungade;+ himlens grundvalar darrade,+ och de svajade fram och tillbaka, ty han hade blivit vred.+   Rök steg upp i hans näsborrar, och eld ur hans mun fortsatte att förtära,+ ja, kol flammade upp från honom.+ 10  Och han böjde himlen och steg ner,+ och tjockt mörker var under hans fötter.+ 11  Och han kom farande på en kerub+ och kom flygande, och han syntes* på en andes+ vingar.*+ 12  Då lade han mörker omkring sig som hyddor,+ mörka* vatten, tjocka moln.+ 13  Från det klara ljuset framför honom flammade brinnande eldkol upp.+ 14  Då dundrade Jehova från himlen,+ ja, den Högste lät höra sin röst.+ 15  Och han sände ut pilar och skingrade dem,+ blixten, och spred förvirring bland dem.+ 16  Och havets bädd blev synlig,+ det fruktbara landets*+ grundvalar blottades vid Jehovas förebråelse, för luftdraget från hans näsborrars andedräkt.*+ 17  Han sände ut från höjden, han tog mig,+ han drog mig upp ur stora vatten.+ 18  Han befriade mig från min starke fiende,+ från dem som hatar mig, ty de var starkare än jag.+ 19  De fortsatte att komma emot mig på min ofärds dag,+ men Jehova blev mitt stöd.+ 20  Och han förde mig ut till en rymlig plats;+ han kom mig till undsättning, ty han hade funnit behag i mig.+ 21  Jehova lönar mig efter min rättfärdighet,+ efter mina händers renhet återgäldar han mig.+ 22  Ty jag har hållit mig till Jehovas vägar,+ och jag har inte handlat ondskefullt genom att vika av från min Gud.+ 23  Ty alla hans domslut+ är inför mig, och från hans stadgar viker jag inte av.+ 24  Och jag skall visa mig vara oklanderlig+ inför honom, och jag skall avhålla mig från missgärning.+ 25  Och må Jehova återgälda mig efter min rättfärdighet,+ efter min renhet inför hans ögon.+ 26  Mot den lojale handlar du lojalt;+ mot den oklanderlige mannen* handlar du oklanderligt;+ 27  mot den som bevarar sig ren visar du dig ren,+ och mot den ohederlige handlar du oberäkneligt.+ 28  Och det ödmjuka folket skall du rädda,+ men dina ögon är emot de högmodiga; du förnedrar dem.*+ 29  Ty du är min lampa, Jehova,+ och det är Jehova som gör mitt mörker ljust.+ 30  Ty med dig kan jag springa mot en rövarskara,+ med min Gud kan jag bestiga en mur.+ 31  Den sanne Guden – fullkomlig är hans väg;+ Jehovas ord är luttrat.+ Han är en sköld för alla som tar sin tillflykt till honom.+ 32  Ty vem är en Gud* förutom Jehova?+ Och vem är en klippa förutom vår Gud?*+ 33  Den sanne Guden är min starka fästning,*+ och han låter min väg bli fullkomlig,+ 34  han gör* mina fötter som hindarnas,+ och han låter mig stå stadigt på mina höjder.+ 35  Han lär mina händer att kriga,+ och mina armar spänner kopparbågen.+ 36  Och du ger mig din räddnings sköld,+ och din ödmjukhet gör mig stor.+ 37  Du gör plats för mina steg under mig,+ och mina vrister vacklar inte.+ 38  Jag förföljer mina fiender och förintar dem, och jag vänder inte tillbaka förrän de är utrotade.+ 39  Och jag utrotar dem och sönderkrossar+ dem, så att de inte kan resa sig,+ och de faller under mina fötter.+ 40  Och du binder om mig med handlingskraft för striden;+ du får dem som reser sig mot mig att sjunka ihop under mig.+ 41  Och mina fienders nacke ger du mig;+ de som hatar mig, ja, dem tystar jag.+ 42  De ropar på hjälp, men det finns ingen räddare,+ till Jehova, men han svarar dem inte.+ 43  Och jag stöter sönder dem till stoft på jorden; som smuts på gatan smular jag sönder dem,+ jag stampar dem platta. 44  Och du låter mig undkomma mitt folks klandersjuka.+ Du bevarar mig, så att jag kan vara huvud över nationerna;+ ett folk som jag inte har känt skall tjäna mig.+ 45  Främlingar* skall komma krypande till mig;+ öron skall lydigt höra mig.+ 46  Ja, främlingar skall tyna bort, och de skall komma bävande ut ur sina bålverk.+ 47  Jehova lever,+ och välsignad vare min Klippa,+ och må min räddnings klippas Gud vara upphöjd.+ 48  Den sanne Guden är den som ger mig hämnd+ och den som lägger folken under mig+ 49  och den som för mig ut från mina fiender.+ Och du lyfter upp mig över dem som reser sig mot mig,+ du befriar mig från våldsmannen.+ 50  Därför tackar jag dig, Jehova, bland nationerna;+ ja, till ditt namns ära vill jag spela och sjunga:+ 51  den som gör stora räddningsgärningar för sin kung+ och visar lojal kärlek* mot sin smorde,*+ mot David och mot hans avkomma* för oöverskådlig tid.”+

Fotnoter

Sheols”. Hebr.: she’ọ̄l; syr.: dashiul; Vgc(lat.): infẹrni; grek.: thanạtou, ”dödens”. Se Tillägg 4B.
Möjligen: ”han kom ilande”, genom en rättelse av M och i överensstämmelse med såväl Ps 18:10 som många hebr. hss.
El.: ”en vinds vingar”.
”mörka”, genom en texträttelse; enl. HAL, sid. 348, 349: ”[vattnens] såll”.
”det fruktbara landets”. Hebr.: tevẹl; grek.: tēs oikoumẹnēs, ”den bebodda jordens”, samma ord som i Mt 24:14; lat.: ọrbis, ”rundens (kretsens)”, dvs. jordrundens (jordkretsens).
”andedräkt”. Hebr.: rụach; grek.: pneumatos.
”mannen”. El.: ”väldige mannen”, ”hjälten”.
Ordagr.: ”men dina ögon sänker (ödmjukar) du mot de högmodiga”.
”vem är en Gud [...?]”, M(hebr.: mi-’Ẹl)Vg; LXX: ”vem är stark (mäktig) [...?]”.
”vår Gud”. Hebr.: ’Elohẹ̄nu; grek.: tou theou hēmọ̄n; lat.: Dẹum nọstrum.
Genom en texträttelse i överensstämmelse med Ps 18:32 skulle satsen kunna lyda: ”Den sanne Guden är den som binder om mig med handlingskraft”.
El.: ”sätter”.
El.: ”Utlänningar”. Ordagr.: ”Ett utlands (främmande lands) söner”.
El.: ”och handlar lojalt”.
”mot sin smorde”. Hebr.: limshichọ̄; grek.: tōi khristōi autou; syr.: lamshicheh; lat.: chrịsto sụo.
El.: ”efterkommande”. Ordagr.: ”säd”.