Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

2 Samuelsboken 1:1–27

 När Saul var död och David hade återvänt efter att ha slagit amalekiterna,*+ stannade David kvar i Siklag+ två dagar.  Och på tredje dagen, se, då kom en man+ från lägret, från Saul, med sina kläder sönderrivna+ och med jord på sitt huvud;+ och när han kom till David föll han ner till jorden+ och kastade sig ner.  David sade nu till honom: ”Varifrån kommer du?” Då sade han till honom: ”Från Israels läger, jag kom undan.”  Och David sade vidare till honom: ”Hur har det gått? Berätta för mig, det ber jag dig.” Då sade han: ”Folket har flytt från striden, och många av folket har också fallit och dött.+ Saul+ och hans son Jonatan+ är också döda.”  Då sade David till den unge mannen som berättade detta för honom: ”Hur vet du egentligen att Saul har dött och även hans son Jonatan?”+  Då sade den unge mannen som hade berättat detta för honom: ”Jag var av en händelse på berget Gilbọa,+ och där var Saul, som stödde sig på sitt spjut;+ och se, vagnförarna* och ryttarna hade hunnit upp honom.+  När han vände sig om och såg mig, då ropade han på mig, och jag sade: ’Här är jag!’  Han sade då till mig: ’Vem är du?’ Och jag sade till honom: ’Jag är en amalekit.’+  Då sade han: ’Jag ber dig, ställ dig över mig och ge mig dödsstöten, för krampen* har gripit mig, och hela min själ+ är ännu i mig.’ 10  Så jag ställde mig över honom och gav honom dödsstöten,+ för jag visste att han inte kunde leva sedan han hade fallit. Och jag tog diademet+ som han hade på huvudet och armbandet som han hade på armen, och dem för jag nu hit till min herre.” 11  Då grep David tag i sina kläder och rev sönder dem,+ och det gjorde också alla de män som var hos honom. 12  Och de höll klagan och grät+ och fastade+ ända till kvällen i sorg över Saul och över hans son Jonatan och över Jehovas* folk och över Israels hus,+ därför att de hade fallit för svärd. 13  David sade nu till den unge mannen som hade berättat detta för honom: ”Varifrån är du?” Då sade han: ”Jag är son till en bofast främling, en amalekit.”+ 14  David sade då till honom: ”Hur kom det sig att du inte fruktade+ att sträcka ut din hand för att förgöra Jehovas smorde?”*+ 15  David kallade så på en av de unga männen och sade: ”Gå fram och stöt ner honom.” Och han slog ner honom, så att han dog.+ 16  David sade sedan till honom: ”Må din blodskuld* vila på ditt eget huvud,+ för din egen mun vittnade mot dig+ när du sade: ’Jag gav Jehovas smorde dödsstöten.’”+ 17  David sjöng då denna klagosång+ över Saul och hans son Jonatan,+ 18  och han sade att man skulle lära Judas+ söner ”Bågen”.+ Se! Den är upptecknad i Jashars* bok:+ 19  ”Din prydnad, Israel, ligger slagen på dina höjder.+ Ack, de väldiga männen har fallit! 20  Ropa inte ut det i Gat;+ förkunna det inte på Ạshkelons+ gator+ då skulle filistéernas döttrar glädja sig, de oomskurnas döttrar jubla.+ 21  Ni Gilbọas berg,+ må det inte falla dagg eller regn på er, och må det inte finnas fält som ger heliga bidrag;*+ ty där blev de väldiga männens sköld besudlad,* Sauls sköld, så att ingen var smord med olja.+ 22  Från slagnas blod, från väldiga mäns fett vek Jonatans båge inte tillbaka,+ och Sauls svärd vände aldrig tillbaka med oförrättat ärende.+ 23  Saul och Jonatan,+ älskvärda och ljuvliga medan de levde, och i döden skildes de inte.+ Snabbare än örnar var de,+ starkare än lejon.*+ 24  Ni Israels döttrar, gråt över Saul, som klädde er i scharlakan och prakt, som satte smycken av guld på era kläder.+ 25  Ack, de väldiga männen har fallit mitt i striden!+ Jonatan ligger slagen på dina höjder!+ 26  Jag är djupt bedrövad för din skull, min broder Jonatan, mycket ljuvlig var du för mig.+ Din kärlek var mer underbar för mig än kvinnors kärlek.+ 27  Ack, de väldiga männen har fallit+ och krigsvapnen förstörts!”

Fotnoter

”amalekiterna”, Sy och 5 hebr. hss; MLXXVg: ”Amalek”.
El.: ”vagnarna”.
”yrseln”, Sy; innebörden i det hebr. ordet osäker.
”Jehovas”, MSyVg; LXX: ”Judas”.
smorde”. Hebr.: meshịach; grek.: ton khristọn; syr.: lamshicheh; lat.: chrịstum.
Ordagr.: ”ditt blod”, plur. i hebr.
El.: ”Den rättrådiges (redliges)”.
”fält med förstlingsfrukt”, LXXVg.
El.: ”förkastad med avsky (vämjelse)”.
”än lejon”. Hebr.: me’arajọ̄th, avser afrikanska lejon.