Gå direkt till innehållet

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel | NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

2 Moseboken 30:1–38

30  Och du skall göra ett altare att bränna rökelse på;+ av akacieträ skall du göra det.  En aln långt och en aln brett, fyrkantigt skall det vara, och två alnar högt. Dess horn skall vara i ett stycke med det.+  Och du skall överdra det med rent guld, dess övre yta och dess sidor* runt omkring och dess horn; och du skall göra en bård av guld till det runt omkring.+  Du skall också göra två ringar av guld till det. Nedanför dess bård på två av sidorna skall du göra dem, på två motsatta sidor av det, eftersom de skall tjäna som hållare för bärstängerna som man skall bära det med.+  Och du skall göra bärstängerna av akacieträ och överdra dem med guld.+  Och du skall ställa det framför förhänget som är nära Vittnesbördets ark,+ framför locket som är över Vittnesbördet, där jag skall ge mig till känna för dig.+  Och Aron skall bränna välluktande rökelse+ på det.+ Morgon efter morgon, när han sköter lamporna,+ skall han bränna rökelse.  Och när Aron tänder lamporna mellan de två kvällarna skall han bränna rökelse. Det är en rökelse för beständigt inför Jehova i generation efter generation.  Ni skall inte offra olovlig* rökelse+ på det eller ett brännoffer eller ett sädesoffer;* och ni skall inte gjuta ett dryckesoffer över det. 10  Och Aron skall bringa försoning på dess horn en gång om året.+ Med något av försoningssyndoffrets blod+ skall han bringa försoning för det en gång om året, i generation efter generation. Det är högheligt för Jehova.” 11  Och Jehova talade vidare till Mose och sade: 12  ”När du räknar antalet av Israels söner som skall mönstras,*+ så skall de var och en ge en lösen* för sin själ* åt Jehova när* man mönstrar dem,+ för att ingen plåga skall komma över dem när man mönstrar dem.+ 13  Detta skall alla som övergår till de mönstrade ge: en halv sikel efter den heliga platsens sikel;*+ 20 gera* är lika med en sikel. En halv sikel är bidraget åt Jehova.+ 14  Var och en som övergår till de mönstrade, från tjugo års ålder och uppåt, skall ge bidraget åt Jehova.+ 15  Den rike skall inte ge mer och den ringe skall inte ge mindre än den halva sikeln,+ när ni ger bidraget åt Jehova för att det skall bringas försoning för era själar.+ 16  Och du skall ta försoningens silverpengar av Israels söner och ge dem till tjänsten vid mötestältet,+ och de skall tjäna som en påminnelse om Israels söner inför Jehova, till att bringa försoning för era själar.” 17  Och Jehova talade ytterligare till Mose och sade: 18  ”Du skall göra ett kar* av koppar med ett ställ av koppar för tvättning,+ och du skall ställa det mellan mötestältet och altaret och hälla vatten i det.+ 19  Och Aron och hans söner skall tvätta sina händer och sina fötter vid det.+ 20  När de går in i mötestältet skall de tvätta sig med vatten för att de inte skall dö, och likaså när de går fram till altaret för att utföra tjänst och låta rök stiga upp från ett eldsoffer åt Jehova.+ 21  Och de skall tvätta sina händer och sina fötter för att de inte skall dö,+ och det skall tjäna som en förordning till oöverskådlig tid för dem, för honom och hans avkomma i generation efter generation.”+ 22  Och Jehova talade vidare till Mose och sade: 23  ”Och du, ta dig de mest utsökta välluktande ämnen:+ stelnade myrradroppar,*+ 500 enheter, och välluktande kanel,+ hälften så mycket, 250 enheter, och välluktande kalmus,+ 250 enheter, 24  och kassia,+ 500 enheter efter den heliga platsens sikel,+ och en hin+ olivolja. 25  Sedan skall du av detta göra en helig smörjelseolja, en salva, en blandning som är en salvoberedares verk.+ Det skall vara en helig smörjelseolja.+ 26  Och med den skall du smörja mötestältet+ och Vittnesbördets ark, 27  och bordet och alla dess redskap och lampstället och dess redskap och rökelsealtaret, 28  och brännoffersaltaret och alla dess redskap och karet och dess ställ. 29  Och du skall helga dem, så att de blir högheliga.+ Var och en som rör vid dem blir helig.*+ 30  Och du skall smörja Aron+ och hans söner+ och helga dem till att tjänstgöra som präster åt mig.+ 31  Och du skall tala till Israels söner och säga: ’Detta skall vara en helig smörjelseolja för mig i generation efter generation.+ 32  Den skall inte gnidas in på någon annan människas kropp, och ni skall inte göra någon som den, med dess sammansättning. Den är helig. Den skall fortsätta att vara helig för er. 33  Den som gör en sådan salva och som använder något av den på en främmande* skall utrotas ur sitt folk.’”+ 34  Och Jehova sade vidare till Mose: ”Ta dig välluktande ämnen:+ staktedroppar och doftnagel och välluktande gạlbanum och ren vịrak.+ Det skall vara lika delar av varje. 35  Och du skall göra det till en rökelse,+ en kryddblandning, en salvoberedares verk, saltad,+ ren, helig. 36  Och du skall stöta något av den till fint pulver och lägga något av den framför Vittnesbördet i mötestältet,+ där jag skall ge mig till känna för dig.+ Den skall vara höghelig för er. 37  Och den rökelse som du skall göra med denna sammansättning skall ni inte göra åt er själva.+ Helig för Jehova skall den i fortsättningen vara för dig.+ 38  Den som gör en sådan för att njuta av dess lukt skall utrotas+ ur sitt folk.”

Fotnoter

Ordagr.: ”väggar”.
El.: ”otillåten”. Ordagr.: ”främmande”.
Ordagr.: ”en gåva”.
El.: ”efter de mönstrade (registrerade) av dem”.
El.: ”en gottgörelse (ersättning)”. Ordagr.: ”något som övertäcker”. Grek.: lỵtra, plur.
”sin själ (sitt liv)”. Hebr.: nafshọ̄; grek.: tēs psykhẹ̄s autou.
El.: ”därför att”.
El.: ”efter den heliga sikeln”. En standardviktsten som förvarades i tältboningen el. möjligen ett uttryck som betonade att vikten skulle vara exakt. Jfr not till 2Sa 14:26, ”den kungliga viktstenen”. För ordet ”sikel” i MSy har LXX ”dubbeldrakma”. Se Tillägg 8A.
Se Tillägg 8A.
El.: ”tvättkar”, ”bäcken”.
”stelnade myrradroppar”. El.: ”myrrapärlor”, dvs. de gulvita dropparna av myrra som har stelnat och blivit mörkröda el. nästan svarta.
El.: ”Allt som kommer i beröring med dem blir heligt.”
El.: ”en obehörig”, dvs. en icke-aronit. Se 29:32, 33.