Gå direkt till innehållet

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel | NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

2 Kungaboken 14:1–29

14  Under Jẹhoas,+ Jehoạhas* sons, Israels kungs, andra år blev Amạzja*+ kung, han som var son till Jẹhoas, Judas kung.  Han var tjugofem år gammal när han blev kung, och han regerade tjugonio år i Jerusalem. Och hans mors namn var Jehoạddin;+ hon var från Jerusalem.  Och han gjorde det som var rättrådigt i Jehovas ögon,+ dock inte som hans förfader David.+ Han gjorde i enlighet med allt som hans far Jẹhoas hade gjort.+  Men offerhöjderna försvann inte.+ Fortfarande frambar folket slaktoffer och rökoffer på offerhöjderna.+  Och så snart kungadömet hade blivit befäst i hans hand slog han ihjäl+ sina tjänare, som hade slagit ihjäl hans far kungen.+  Men sönerna till dem som hade slagit ihjäl kungen dödade han inte, i enlighet med det som står skrivet i boken med Moses lag, det som Jehova gav befallning om, när han sade:+ ”Fäder skall inte dödas för sina söners skull, och söner skall inte dödas för sina fäders skull, utan var och en skall dödas för sin egen synd.”+  Det var han som slog edoméerna+ i Saltdalen,+ 10 000 man, och intog Sela i kriget, och man gav staden namnet Jọkteel, som den heter än i dag.  Det var då som Amạzja sände budbärare till Jẹhoas, son till Jehoạhas, son till Jẹhu, Israels kung, och lät säga: ”Kom! Låt oss mötas öga mot öga.”+  Då sände Jẹhoas, Israels kung, bud till Amạzja, Judas kung, och lät säga: ”Det törniga ogräset som var på Libanon sände bud till cedern+ som var på Libanon och lät säga: ’Ge din dotter till hustru åt min son.’ Men ett av markens vilda djur på Libanon kom förbi och trampade ner det törniga ogräset.+ 10  Du har helt visst slagit+ Edom, och ditt hjärta har upplyft dig.+ Njut av din ära+ och stanna i ditt hus. Varför skulle du då inlåta dig i strid+ under ogynnsamma förhållanden+ och behöva falla, du och Juda med dig?” 11  Men Amạzja lyssnade inte.+ Då drog Jẹhoas, Israels kung, upp, och de möttes öga mot öga,+ han och Amạzja, Judas kung, vid Bet-Semes,+ som hör till Juda. 12  Och Juda led nederlag inför Israel,+ så att de flydde i väg, var och en till sitt tält. 13  Och Jẹhoas, Israels kung, tog Amạzja, Judas kung, son till Jẹhoas, son till Ahạsja, till fånga vid Bet-Semes. Därefter kom de till Jerusalem, och han gjorde en bräsch i Jerusalems mur vid Efraimsporten,+ ända till Hörnporten,+ 400 alnar.* 14  Och han tog allt det guld och det silver och alla de föremål som fanns i Jehovas hus+ och i skattkamrarna i kungens hus. Dessutom tog han gisslan* och återvände så till Samaria. 15  Och Jẹhoas historia i övrigt, vad han gjorde och hans stora bedrifter och hur han stred mot Amạzja, Judas kung, om det står det ju skrivet i boken+ med Israels kungars historia. 16  Jẹhoas gick så till vila hos sina förfäder+ och blev begravd i Samaria+ hos Israels kungar, och hans son Jerọbeam*+ blev kung i hans ställe. 17  Och Amạzja,+ Jẹhoas son, Judas kung, levde vidare i femton år efter det att Jẹhoas,+ Jehoạhas son, Israels kung, hade dött.+ 18  Och om Amạzjas historia i övrigt, om den står det ju skrivet i boken+ med Judas kungars historia.+ 19  Slutligen anstiftade man en sammansvärjning+ mot honom i Jerusalem, och han flydde i väg till Lakis,+ men man sände folk efter honom till Lakis och dödade honom där.+ 20  Så förde man honom därifrån på hästar, och han blev begravd+ i Jerusalem hos sina förfäder i Davidsstaden.+ 21  Allt folket i Juda tog sedan Asạrja,+ som vid den tiden var sexton år gammal,+ och gjorde honom till kung i hans far Amạzjas+ ställe. 22  Det var han som byggde upp Elat+ och återvann staden åt Juda, sedan kungen hade gått till vila hos sina förfäder. 23  Under Amạzjas, Jẹhoas sons, Judas kungs, femtonde år blev Jerọbeam,+ son till Jẹhoas, kungen i Israel, kung i Samaria, och han regerade fyrtioett år. 24  Och han gjorde det som var ont i Jehovas ögon. Han vände sig inte bort från någon av alla de synder genom vilka Jerọbeam, Nebats son, hade fått Israel att synda.+ 25  Det var han som återställde Israels gräns från ingången mot Hamat+ ända till Ạrabahavet,+ i enlighet med det ord som Jehova, Israels Gud, hade talat genom sin tjänare, profeten Jona,+ Amịttajs son, som var från Gat-Hefer.+ 26  Ty Jehova hade sett Israels mycket bittra betryck.+ Där fanns varken en hjälplös eller en värdelös,* och det fanns inte heller någon som kunde hjälpa Israel.+ 27  Men Jehova hade lovat att inte utplåna Israels namn under himlen.+ Därför räddade+ han dem genom Jerọbeams, Jẹhoas sons, hand. 28  Och Jerọbeams historia i övrigt och allt vad han gjorde och hans stora bedrifter, hur han stred och hur han återvann Damaskus+ och Hamat+ åt Juda i Israel, om det står det ju skrivet i boken med Israels kungars historia. 29  Och Jerọbeam gick till vila hos sina förfäder, hos Israels kungar, och hans son Sakarja+ blev kung i hans ställe.

Fotnoter

”Jehoahas”. Hebr.: Jō’achạz, kortform av Jehō’achạz.
Betyder ”Jehova är stark”. Hebr.: ’Amatsjạhu.
Omkr. 178 m.
Ordagr.: ”panternas söner”.
Dvs. Jerobeam II.
Ordagr.: ”varken en som är tillbakahållen (hämmad) eller en som är frisläppt (försummad, övergiven)”. Jfr not till 5Mo 32:36, ”bara en hjälplös och en värdelös”.