Gå direkt till innehållet

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel | NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

2 Krönikeboken 7:1–22

 Så snart nu Salomo hade slutat att be,+ kom eld ner från himlen+ och förtärde brännoffret+ och slaktoffren, och Jehovas härlighet+ uppfyllde huset.  Och prästerna förmådde inte gå in i Jehovas hus,+ eftersom Jehovas härlighet hade uppfyllt Jehovas hus.  Och alla Israels söner såg på när elden kom ner och Jehovas härlighet var över huset, och de bugade+ sig djupt på stenläggningen med ansiktet mot marken och kastade sig ner+ och tackade Jehova, ”ty han är god,+ ty hans kärleksfulla omtanke varar till oöverskådlig tid”.+  Och kungen och allt folket offrade slaktoffer inför Jehova.+  Och kung Salomo offrade som slaktoffer 22 000 nötkreatur och 120 000 får.+ Så invigde+ kungen och allt folket den sanne Gudens hus.  Och prästerna+ stod på sina tjänsteposter, och leviterna+ stod med de instrument som skulle användas till att ackompanjera sången+ till Jehovas ära, de instrument som kung David+ hade gjort för att man skulle tacka Jehova, ”ty hans kärleksfulla omtanke varar till oöverskådlig tid”, när David frambar lovprisning genom dem; och prästerna blåste i trumpeterna+ framför dem, medan alla israeliterna stod upp.  Sedan helgade+ Salomo den mellersta delen av förgården som var framför Jehovas hus, ty där frambar han brännoffren+ och fettstyckena av gemenskapsoffren; kopparaltaret+ som Salomo hade gjort kunde nämligen inte rymma brännoffret och sädesoffret+ och fettstyckena.+  Och vid det tillfället firade Salomo högtiden+ i sju dagar, och hela Israel tillsammans med honom,+ en mycket stor församling*+ från ett område som sträckte sig från ingången mot Hamat+ ända till Egyptens regnflodsdal.+  Men på åttonde dagen höll de en högtidssammankomst,+ ty altarets invigning hade de firat i sju dagar och högtiden i sju dagar. 10  Och på tjugotredje dagen i sjunde månaden skickade han i väg folket till deras hem, medan de gladde sig+ och var väl till mods i hjärtat över det goda+ som Jehova hade gjort mot David och mot Salomo och mot sitt folk Israel.+ 11  Så blev Salomo färdig med Jehovas hus+ och kungens hus;+ och i allt som Salomo i sitt hjärta hade föresatt sig att göra med avseende på Jehovas hus och sitt eget hus hade han framgång. 12  Jehova visade sig+ nu för Salomo om natten och sade till honom: ”Jag har hört din bön,+ och jag har utvalt+ denna plats åt mig till offerhus.+ 13  När jag tillsluter himlen, så att inget regn kommer,+ och när jag befaller gräshopporna att förtära landet,+ och om jag sänder pest bland mitt folk,+ 14  och mitt folk,+ som mitt namn+ har nämnts över, ödmjukar+ sig och ber+ och söker mitt ansikte+ och vänder om från sina onda vägar,+ då skall jag höra det i himlen+ och förlåta deras synd+ och ge deras land läkedom.+ 15  Nu skall mina ögon+ vara öppna och mina öron+ uppmärksamma på bön som frambärs på denna plats. 16  Och nu utväljer+ och helgar jag detta hus för att mitt namn+ skall vara där till oöverskådlig tid;+ och mina ögon och mitt hjärta skall alltid vara där.+ 17  Och om du själv vandrar inför mig, alldeles som din far David+ vandrade, ja, genom att göra i enlighet med allt som jag har befallt dig,+ och om du rättar dig efter mina förordningar+ och mina rättsliga beslut,+ 18  då skall jag upprätthålla din kungatron,+ alldeles som jag ingick förbund med din far David,+ när jag sade: ’Det skall aldrig saknas en ättling till dig som härskare över Israel.’+ 19  Men om ni vänder er bort+ och överger mina stadgar+ och mina bud,+ som jag har förelagt er, och ni går bort och tjänar andra gudar+ och böjer er ner för dem,+ 20  då skall jag rycka upp dem ur min mark som jag har gett dem;+ och detta hus som jag har helgat+ åt mitt namn skall jag kasta bort från mitt ansikte,+ och jag skall göra det till ett ordspråk+ och till ett smädeord bland alla folk.+ 21  Vad detta hus beträffar, som då har blivit en ruinhög,*+ skall var och en som går förbi det stirra i förundran+ och säga: ’Varför har Jehova gjort så mot detta land och mot detta hus?’+ 22  Och man skall säga: ’Därför att de övergav Jehova,+ sina förfäders Gud, som hade fört dem ut ur Egyptens land,+ och höll sig till andra gudar+ och böjde sig ner för dem och tjänade dem.+ Det är därför han har låtit hela denna olycka komma över dem.’”+

Fotnoter

”församling”. Hebr.: qahạl; grek.: ekklēsịa; lat.: ecclẹsia.
Se not till 1Ku 9:8.