Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

2 Krönikeboken 12:1–16

12  Och så snart Rehạbeams kungamakt var befäst+ och han hade blivit stark övergav han Jehovas lag,+ och med honom hela Israel.+  Och under kung Rehạbeams+ femte år drog Sisak,+ Egyptens kung, upp mot Jerusalem (för de hade handlat trolöst mot Jehova)+  med 1 200 vagnar+ och med 60 000 ryttare; och det folk som kom med honom från Egypten var oräkneligt+ – libyer,*+ suckéer och etiopier.*+  Och han intog de befästa städer som tillhörde Juda+ och kom ända till Jerusalem.+  Profeten Semạja+ kom nu till Rehạbeam och Judas furstar som hade samlats i Jerusalem på grund av Sisak, och han sade till dem: ”Detta är vad Jehova har sagt: ’Ni har övergett mig,+ och därför har också jag övergett er+ och gett er i Sisaks hand.’”  Då ödmjukade+ sig Israels furstar och kungen och sade: ”Jehova är rättfärdig.”+  Och när Jehova såg+ att de hade ödmjukat sig, kom Jehovas ord till Semạja,+ och det löd: ”De har ödmjukat sig.+ Jag skall inte fördärva dem, och inom kort skall jag ge dem räddning, och mitt raseri skall inte tömmas ut över Jerusalem genom Sisaks hand.+  Men de skall bli hans tjänare+ för att de skall inse skillnaden mellan att tjäna mig+ och att tjäna ländernas kungariken.”+  Så drog Sisak,+ Egyptens kung, upp mot Jerusalem och tog skatterna i Jehovas hus+ och skatterna i kungens hus.+ Allt tog han; han tog således de guldsköldar som Salomo hade gjort.+ 10  I stället för dem gjorde kung Rehạbeam kopparsköldar, och han ställde dem under uppsikt av anförarna för löparna,+ vakterna+ vid ingången till kungens hus.+ 11  Och varje gång kungen kom till Jehovas hus kom löparna in och bar dem och förde dem sedan tillbaka till löparnas vaktkammare.+ 12  Men eftersom han ödmjukade sig, vände sig Jehovas vrede ifrån honom,+ så att han inte fördärvade dem fullständigt.+ Dessutom fanns det något gott i Juda.+ 13  Kung Rehạbeam stärkte så sin ställning i Jerusalem och fortsatte att regera. Rehạbeam+ var fyrtioett år gammal när han blev kung, och han regerade sjutton år i Jerusalem, den stad+ som Jehova hade utvalt bland alla Israels stammar för att där fästa sitt namn.+ Och hans mors namn var Naạma;+ hon var ammonitiska.+ 14  Men han gjorde det som var ont,+ för han var inte fast besluten i sitt hjärta att söka Jehova.+ 15  Och Rehạbeams historia, från början till slut,+ om den står det ju skrivet bland profeten Semạjas+ och synskådaren Iddos+ ord i förbindelse med släktregistret. Och det var hela tiden krig mellan Rehạbeam+ och Jerọbeam.+ 16  Rehạbeam gick så till vila hos sina förfäder+ och blev begravd i Davidsstaden;+ och hans son Abịa*+ blev kung i hans ställe.

Fotnoter

”libyer”. Hebr.: luvịm.
”och etiopier”, LXXVg; hebr.: wekhushịm, ”och kushiter”.