Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

1 Samuelsboken 5:1–12

 Filistéerna tog emellertid den sanne Gudens ark+ och förde den från Eben-Eser till Ashdod.+  Sedan tog filistéerna den sanne Gudens ark och förde den in i Dagons hus och ställde den bredvid Dagon.+  Så steg ashdoditerna upp tidigt dagen därpå,* och se, Dagon hade fallit framstupa till marken framför Jehovas ark.+ Då tog* de Dagon och ställde tillbaka honom på hans plats.+  När de dagen därefter steg upp tidigt på morgonen, se, då hade Dagon fallit framstupa till marken framför Jehovas ark, och Dagons huvud och hans båda flata händer låg avhuggna vid tröskeln.*+ Bara fiskdelen* var kvar på honom.  Därför trampar inte Dagons präster och ingen, som går in i Dagons hus, på Dagons tröskel i Ashdod intill denna dag.*  Och Jehovas hand+ vilade tungt över ashdoditerna, och han började framkalla panik* och slå dem med hemorrojder,*+ nämligen Ashdod och dess områden.  Och Ashdods män såg slutligen att det förhöll sig så, och de sade: ”Israels Guds ark kan inte stanna hos oss, för hans hand har varit hård mot oss och mot vår gud*+ Dagon.”  De sände därför bud och samlade alla filistéernas axelfurstar till sig och sade: ”Vad skall vi göra med Israels Guds ark?” Slutligen sade de: ”Låt Israels Guds ark flytta över till Gat.”+ Så förde de över Israels Guds ark dit.*  Men sedan de hade fört över den dit, kom Jehovas hand+ över staden med en mycket stor förvirring, och han slog människorna i staden, både små och stora, så att det bröt ut hemorrojder+ på dem.* 10  Då skickade de den sanne Gudens* ark till Ekron.+ Men så snart den sanne Gudens ark kom till Ekron ropade ekroniterna högt och sade: ”De har fört över Israels Guds ark till mig för att döda mig och mitt folk!”+ 11  Så sände de bud och samlade alla filistéernas axelfurstar och sade: ”Skicka i väg Israels Guds ark, så att den får återvända till sin plats och inte dödar mig och mitt folk.” Ty en dödsbringande förvirring hade uppstått i hela staden;+ den sanne Gudens hand vilade mycket tungt där,+ 12  och de människor som inte dog hade blivit slagna med hemorrojder.+ Och stadens rop+ om hjälp fortsatte att stiga upp mot himlen.

Fotnoter

LXX tillägger: ”och gick in i Dagons hus och såg”.
”tog”, MSyVg; LXX: ”reste”.
El.: ”upphöjningen (plattformen)”.
Ordagr.: ”Bara Dagon”; avgudabilden var tydligen formad till hälften som en människa och till hälften som en fisk.
LXX tillägger: ”ty de som går (hoppar) över går (hoppar) över”. Jfr Sef 1:9.
El.: ”började ödelägga [dem]”.
El.: ”med pestbölder”. Hebr.: ba‛folịm. Eftersom detta hebr. ord förknippas med ändtarmsöppningen hos människan, försåg masoreterna det med vokaltecknen för ordet techorịm, ”svulster”, som inte föreföll dem lika anstötligt. De skrev också det ordet i marginalen, för att det skulle bli läst i stället för det som stod i själva texten.
”vår gud”. Hebr.: ’elohẹ̄nu, majestätsplural, använt om Dagon; grek.: theọn hēmọ̄n; lat.: dẹum nọstrum. Jfr not till Dom 16:23.
”till Gat”, LXX.
”både små och stora, och deras ändtarmar, som trängde fram, började ruttna. Och gatiterna rådslog med varandra och gjorde sig sitsar av skinn (pälsverk)”, Vgc.
”den sanne Gudens”. Hebr.: ha’Elohịm; den bestämda artikeln, ha, föregår titeln ’Elohịm för att särskilja den sanne Guden från den falske guden Dagon. Se Tillägg 1F.