Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

1 Samuelsboken 28:1–25

28  I de dagarna samlade filistéerna sina läger till en här för att föra krig mot Israel.+ Då sade Akis till David: ”Du vet utan tvivel att det är med mig du skall dra ut i läger, du och dina män.”+  David sade då till Akis: ”Därför vet du själv* vad din tjänare skall göra.” Då sade Akis till David: ”Därför sätter jag dig till vakt över mitt huvud för alltid.”+  Samuel hade nu dött, och hela Israel hade hållit klagan över honom och begravt honom i Rama, hans egen stad.+ Och Saul hade avlägsnat de spiritistiska medierna* och de spåkunniga* ur landet.+  Därefter samlades filistéerna och kom och slog läger i Sunem.+ Då samlade Saul hela Israel, och de slog läger i Gilbọa.+  När Saul fick se filistéernas läger blev han rädd, och hans hjärta började skälva mycket.+  Fastän Saul brukade fråga Jehova,+ svarade Jehova honom aldrig,+ varken genom drömmar+ eller genom urịm+ eller genom profeterna.+  Till slut sade Saul till sina tjänare: ”Sök upp åt mig en kvinna som är ett spiritistiskt medium,+ så skall jag gå till henne och rådfråga henne.” Då sade hans tjänare till honom: ”Se! I En-Dor+ finns det en kvinna som är ett spiritistiskt medium.”  Då förställde+ sig Saul och klädde på sig andra kläder och gick i väg, han och två män med honom; och de kom till kvinnan om natten.+ Han sade nu: ”Jag ber dig, spå+ åt mig genom din förmåga som spiritistiskt medium och för upp åt mig den som jag anger för dig.”  Men kvinnan sade till honom: ”Se, du vet ju själv vad Saul har gjort, att han har utrotat de spiritistiska medierna och de spåkunniga ur landet.+ Varför lägger du då ut en fälla för min själ för att låta döda mig?”+ 10  Då lovade Saul henne med ed vid Jehova och sade: ”Så sant Jehova lever,+ ingen skuld för missgärning skall tillräknas dig i denna sak!” 11  Då sade kvinnan: ”Vem skall jag föra upp åt dig?” Då sade han: ”För upp Samuel åt mig.”+ 12  När kvinnan såg ”Samuel”+ ropade hon med hög röst;* och kvinnan sade till Saul: ”Varför har du lurat mig? Du är ju Saul.” 13  Men kungen sade till henne: ”Var inte rädd, men vad såg du?” Kvinnan sade då till Saul: ”Jag såg en gud*+ komma upp ur jorden.” 14  Genast sade han till henne: ”Hur ser han ut?” Hon sade: ”Det är en gammal* man som kommer upp, och han är insvept i en ärmlös överklädnad.”+ Då insåg Saul att det var ”Samuel”,+ och så bugade han sig djupt med ansiktet mot jorden och kastade sig ner. 15  ”Samuel” sade nu till Saul: ”Varför har du stört mig genom att låta föra upp mig?”+ Då sade Saul: ”Jag är hårt trängd,+ eftersom filistéerna strider mot mig, och Gud* har vikit ifrån+ mig och svarar mig inte mer, varken genom profeterna eller genom drömmar;+ därför har jag kallat på dig, för att du skall låta mig veta vad jag skall göra.”+ 16  Då sade ”Samuel”: ”Varför frågar du då mig, när Jehova har vikit ifrån dig+ och blivit din motståndare?*+ 17  Men Jehova skall göra* alldeles som han har talat genom mig, och Jehova skall slita kungadömet ur din hand+ och ge det åt din nästa, åt David.+ 18  Eftersom du inte lydde Jehovas röst+ och inte verkställde hans brinnande vrede mot Ạmalek,+ därför skall Jehova göra detta mot dig denna dag. 19  Jehova skall också ge både Israel och dig i filistéernas hand,+ och i morgon skall du+ och dina söner+ vara hos mig.* Också Israels läger skall Jehova ge i filistéernas hand.”+ 20  Då föll Saul snabbt till jorden i hela sin längd och blev mycket rädd på grund av ”Samuels” ord. Dessutom fanns det ingen kraft i honom, eftersom han inte hade ätit någon mat på hela dagen och hela natten. 21  Kvinnan kom nu fram till Saul och såg att han hade blivit mycket upprörd. Därför sade hon till honom: ”Se, din tjänarinna lydde din röst, och jag tog så min själ i min hand+ och lydde de ord som du talade till mig. 22  Och nu ber jag att du i din tur lyder din tjänarinnas röst; låt mig sätta fram en bit bröd åt dig, och ät, så att du kan hämta krafter; du skall ju fortsätta din färd.” 23  Men han vägrade och sade: ”Jag vill inte äta.” Hans tjänare och likaså kvinnan fortsatte emellertid att be honom enträget. Till slut lydde han deras röst och steg upp från jorden och satte sig på vilobädden. 24  Nu hade kvinnan en gödd kalv+ i huset. Så hon slaktade* den snabbt+ och tog mjöl och knådade deg och bakade osyrade brödkakor av den. 25  Sedan satte hon fram dem för Saul och hans tjänare, och de åt. Därefter bröt de upp och gick sin väg under den natten.+

Fotnoter

”själv”, MSy; LXXVg: ”nu”.
”de spiritistiska medierna”. El.: ”andeskådarna”. Personer genom vilka en spådomsdemon talade. LXX: ”buktalarna”; lat.: mạgos, ”astrologerna”. Se Apg 16:16.
”de spåkunniga”. El.: ”dem som har till yrke att förutsäga händelser”.
Ordagr.: ”med stor röst (stämma)”.
”en gud”. Hebr.: ’elohịm, uppenbarligen en majestätsplural som syftar på en enskild person, även om det hebr. verbet för ”komma upp” anger plur.; kvinnan såg nämligen bara gestalten av en gammal man komma upp. Se not till 5:7.
”gammal”, MSyVg; LXXItLg: ”upprättstående”.
”och Gud”. Hebr.: wE’lohịm, majestätsplural med det hebr. verbet för ”har vikit” i sing.
”blivit din motståndare”, MVg; LXXSy: ”är med din medmänniska (nästa)”.
Ordagr.: ”göra för sig”, M; LXXVg och 5 hebr. hss: ”göra mot dig”.
Enl. MSyVg; LXX: ”i morgon skall du och dina söner med dig falla”.
”slaktade [el.: offrade]”, MLXX.