Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

1 Samuelsboken 2:1–36

 Då bad+ Hanna och sade: ”Mitt hjärta jublar över Jehova,+ mitt horn är upphöjt genom Jehova.*+ Min mun är vidöppen mot mina fiender, ty jag gläder mig över den räddning du ger.+   Ingen är helig som Jehova, ty det finns ingen förutom dig;+ och det finns ingen klippa som vår Gud.*+   Tala inte så övermåttan högmodigt; låt inget ohämmat gå ut ur er mun,+ ty Jehova är en kunskapens Gud,*+ och av honom* bedöms gärningar rätt.+   Bågens väldiga män* är uppfyllda av förfäran,+ men de som snavar* binder om sig med handlingskraft.+   De mätta måste låta leja sig för bröd,+ men de hungriga upphör att hungra.+ Till och med* den ofruktsamma har fött sju barn,+ men hon som var rik på söner har vissnat bort.+   Jehova dödar och bevarar liv,*+ för ner till Sheọl*+ och för upp därifrån.+   Jehova gör fattig+ och gör rik,+ förnedrar och upphöjer,+   reser upp den ringe ur stoftet;+ ur askgropen lyfter han upp den fattige,+ för att låta dem sitta hos ädlingar; och en härlighetens tron+ ger han dem till besittning.+ Ty jordens stödpelare tillhör Jehova,+ och på dem placerar han det fruktbara landet.*   Han bevarar sina lojalas fötter,+ men de ondskefulla tystas i mörkret,+ ty en man* visar inte sin storhet genom kraft.+ 10  De som tvistar med Jehova blir förfärade;+ mot dem* dundrar han i himlen.+ Jehova dömer jordens ändar,+ så att han kan ge sin kung styrka,+ så att han kan upphöja sin smordes* horn.”+ 11  Sedan gick Elkạna till Rama, till sitt hus;* men pojken blev en tjänare*+ åt Jehova inför prästen Eli. 12  Men Elis söner var oduglingar;*+ de erkände inte Jehova.+ 13  När det gäller det som prästerna hade rätt att få* av* folket+ gick det till så här: När en man höll på att offra ett slaktoffer, kom en av prästens medhjälpare med den treuddiga gaffeln i handen, just när köttet kokade,+ 14  och stack ner den i pannan eller grytan som hade två handtag eller kitteln eller grytan som hade ett handtag. Allt som gaffeln kunde dra upp tog prästen för egen räkning.* Så gjorde de i Silo mot alla israeliter som kom dit.*+ 15  Ja, till och med innan man hann bränna fettet+ kom prästens medhjälpare och sade till den man som offrade: ”Ge hit kött att steka åt prästen, så att han inte får kokt kött av dig, utan rått.”+ 16  När då mannen sade till honom: ”Låt dem först se till att de bränner fettet;+ sedan får du ta så mycket din själ önskar”,+ så sade han: ”Nej,* utan du skall ge mig det nu, annars blir jag tvungen att ta det med våld!”+ 17  Och medhjälparnas* synd blev mycket stor inför Jehova,+ ty männen behandlade Jehovas offergåva respektlöst.+ 18  Och Samuel utförde tjänst+ inför Jehovas ansikte som pojke, och han hade en efọd av linne bunden om sig.+ 19  Dessutom brukade hans mor göra en liten ärmlös överklädnad åt honom, och hon tog den med upp till honom år efter år, när hon gick upp med sin man för att offra det årliga slaktoffret.+ 20  Och Eli välsignade+ Elkạna och hans hustru och sade: ”Må Jehova ge dig en avkomma av denna hustru i stället för det som lånades bort, det som lånades bort åt Jehova.”*+ Och de gick till sin ort.* 21  Jehova vände så sin uppmärksamhet till Hanna,+ och hon blev havande och födde* tre söner och två döttrar.+ Men pojken Samuel växte upp hos Jehova.+ 22  Och Eli var mycket gammal, och han hade hört+ allt vad hans söner gjorde+ mot hela Israel och att de låg med de kvinnor+ som tjänade* vid mötestältets ingång.*+ 23  Och han sade till dem:+ ”Varför gör ni sådana här saker?+ De saker jag hör om er av allt folket är ju onda.*+ 24  Nej,+ mina söner, det rykte som jag hör är ju inte gott, det som Jehovas folk sätter i omlopp.+ 25  Om en man syndar mot en man,+ är Gud skiljedomare för honom;+ men om en man syndar mot Jehova,+ vem kan då be för honom?”+ Men de lyssnade inte till sin fars röst,+ ty det behagade nu Jehova att döda dem.+ 26  Under tiden växte pojken Samuel upp och blev alltmer välbehaglig* både för Jehova och för människor.+ 27  Och en Guds man*+ kom sedan till Eli och sade till honom: ”Detta är vad Jehova har sagt: ’Har jag inte verkligen uppenbarat mig för din förfaders hus, medan de befann sig i Egypten som slavar* åt faraos hus?+ 28  Och han blev utvald* åt mig ur alla Israels stammar+ till att tjänstgöra som präst* och gå upp på mitt altare+ för att frambära rökoffer* och till att bära efọd inför mitt ansikte. Och åt din förfaders hus gav jag Israels söners alla eldsoffer.+ 29  Varför föraktar ni* mitt slaktoffer+ och min offergåva, som jag har gett befallning om i min boning,*+ och varför ärar du dina söner mer än mig genom att ni göder er*+ med det bästa av varje offergåva från mitt folk Israel?*+ 30  Därför lyder Jehovas, Israels Guds, uttalande: ”Jag har visserligen sagt: Ditt hus och din förfaders hus skall vandra inför mig till oöverskådlig tid.”+ Men nu lyder Jehovas uttalande: ”Det är otänkbart för mig, ty dem som ärar mig+ skall jag ära,+ och de som föraktar mig skall vara av ringa betydelse.”+ 31  Se! Dagar kommer, då jag skall hugga av din arm och din förfaders hus arm, så att det inte skall finnas en gammal man i ditt hus.+ 32  Och du skall se en motståndare i min boning, mitt ibland allt det goda som görs mot Israel;+ och aldrig skall det finnas en gammal man i ditt hus. 33  Och en man av de dina skall jag likväl inte utrota från mitt altare; han skall få dina* ögon att försvagas och din* själ att försmäkta. Och flertalet av ditt hus skall alla dö för människors svärd.*+ 34  Och detta är för dig tecknet som skall drabba dina båda söner, Hofni och Pịnehas:+ På en och samma dag skall de båda dö.+ 35  Och jag skall resa upp åt mig en trogen präst.+ Han skall handla i överensstämmelse med vad som är i mitt hjärta och i min själ; och jag skall bygga åt honom ett bestående* hus, och han skall alltid* vandra inför min smorde.*+ 36  Och det skall ske att var och en som blir kvar+ i ditt hus skall komma och böja sig ner för honom för att få en utbetalning av pengar och ett runt bröd, och han skall säga: ”Jag ber dig, anslut mig till ett av prästämbetena, så att jag får en bit bröd att äta.”’”+

Fotnoter

”genom Jehova”, MVg; LXX och 27 hebr. hss: ”genom min Gud”.
”som vår Gud”. Hebr.: kE’lohẹ̄nu; grek.: hōs ho theọs hēmọ̄n; lat.: sịcut Dẹus nọster.
”Gud”. Hebr.: ’El; grek.: theọs; lat.: Dẹus.
”av honom”, MmarginalVg och många hebr. hss.
Ordagr.: ”Väldiga mäns båge [är uppfylld]”.
El.: ”de som är nära att snava”.
”upphör att hungra. Till och med”. Ordagr.: ”upphör. Till och med”. Genom en rättelse av M: ”upphör att tjäna (slava)”.
”och bevarar liv (låter leva)”. El.: ”och gör åter levande”. Hebr.: umechajjẹh; lat.: et vivịficat.
”till Sheol”, dvs. mänsklighetens gemensamma grav. Grek.: eis haidou; syr.: lashiul; lat.: ad infẹrnum. Se Tillägg 4B.
”det fruktbara landet”, MSy; lat.: ọrbem, ”runden (kretsen, cirkeln)”, dvs. jordens rund (jordkretsen).
”man”. Hebr.: ’ish; grek.: anẹ̄r; lat.: vir.
”dem”, SyVg; M: ”honom”, dvs. var och en i den grupp som tvistar med Jehova.
”sin smordes (messias)”. Hebr.: meshichọ̄; grek.: khristou autou; syr.: damshicheh; lat.: chrịsti sụi.
”Sedan gick Elkana till Rama, till sitt hus”, MVg; LXXB: ”Och hon lämnade honom där inför Jehova och gav sig i väg till Armathaim”.
El.: ”en som gjorde tjänst”. Hebr.: mesharẹth; grek.: leitourgọ̄n, ”en offentlig tjänare”; lat.: minịster.
Ordagr.: ”belialssöner”. Se not till 1:16.
Ordagr.: ”Och prästernas rätt”.
”av”, TLXXSy och några få hebr. hss; M: ”tillsammans med”, ”hos”. Se 5Mo 18:3.
”för egen räkning”, LXXSyVg; M: ”med (på) den”.
”kom dit”, MSy; LXX: ”kom för att offra åt Jehova”.
”Nej”, MmarginalLXX och 20 hebr. hss; M: ”till honom”; SyVg: ”till honom: ’Nej’”.
El.: ”de unga männens”.
El.: ”det som Jehova bad om (lånade)”, om man utelämnar den hebr. prepositionen la, ”åt”; M lyder ordagr.: ”det som man (han) bad om (begärde, lånade) åt Jehova”.
”sin ort”, Sy och 12 hebr. hss; M: ”hans ort”.
”och hon födde ytterligare”, LXX.
”som tjänade (gjorde tjänst)”. Hebr.: hatstsove’ọ̄th. Detta verb, som också används om att göra tjänst i hären, antyder att de här kvinnorna var organiserade i grupper.
”och att de låg med de kvinnor som tjänade vid mötestältets ingång”, M; saknas i LXX.
M tillägger: ”[ja] dessa [ord el. saker]”, men det tycks vara en dittografi (oriktig dubbelskrivning).
El.: ”omtyckt”.
”en Guds man”. El.: ”en gudsman”. Hebr.: ’ish-’Elohịm.
”som slavar”, LXX; saknas i MSyVg.
”blev utvald”. Motsvaras i hebr. av en infinitivus absolutus, en verbform som inte anger vare sig tid el. person.
”till att tjänstgöra som präst”, LXX; MSyVg: ”till präst”.
El.: ”för att bränna rökelse (låta rökelse ryka)”.
Ordagr.: ”sparkar ni åt”.
”i min boning”. I M står ordet för ”boning” utan någon bestämning.
”ni ... er”, M; T: ”de ... sig”.
”från mitt folk Israel”. Möjligen, genom en texträttelse i överensstämmelse med LXX: ”från Israel inför mina ögon”.
”dina”, MSyVg; LXX: ”hans”.
”din”, MSyVg; LXX: ”hans”, som uppenbarligen syftar på Ebjatar, en ättling till Eli.
”dö för människors svärd”, LXX; MSy: ”dö som män”.
El.: ”fast grundat”, ”trofast”, ”pålitligt”.
Ordagr.: ”alla dagarna”.
”min smorde”. Hebr.: meshichị; grek.: khristou mou; syr.: meshichaj; lat.: chrịsto mẹo.