Gå direkt till innehållet

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel | NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

1 Moseboken 8:1–22

 Så kom Gud ihåg+ Noa och alla vilda djur och alla husdjur som var med honom i arken,+ och Gud lät en vind* gå fram över jorden, och vattenmassorna började sjunka.+  Och djupets* källor+ och himlens dammluckor*+ stängdes till, och så hölls störtregnet från himlen tillbaka.  Och vattenmassorna började dra sig tillbaka från jorden – undan för undan drog de sig tillbaka;* och när 150 dagar hade gått minskade vattenmassorna.+  Och i sjunde månaden,* på sjuttonde dagen i månaden, kom arken+ till vila på Ạraratbergen.+  Och vattenmassorna minskade undan för undan* intill tionde månaden.* I tionde månaden, på första dagen i månaden, blev bergens toppar synliga.+  Och när fyrtio dagar hade gått öppnade Noa arkens fönster+ som han hade gjort.  Därefter sände han ut en korp,+ och den fortsatte att flyga i det fria, fram och tillbaka,* tills vattenmassorna hade torkat bort från jorden.  Senare sände han ut en duva+ från sig för att se om vattenmassorna hade sjunkit undan från jordens yta.  Och duvan fann ingen viloplats för sin fot, så den vände åter till honom i arken, eftersom vattenmassorna ännu låg över hela jordens yta.+ Då räckte han ut handen och tog den och förde den in till sig i arken. 10  Och han väntade ytterligare sju dagar, och än en gång sände han ut duvan från arken. 11  Senare kom duvan till honom vid kvällstiden, och se, den hade ett friskt olivlöv+ i näbben, och så fick Noa veta att vattenmassorna hade sjunkit undan från jorden.+ 12  Och han väntade ytterligare sju dagar. Sedan sände han ut duvan, men den kom inte mer tillbaka till honom.+ 13  I det sexhundraförsta året,+ i första månaden,* på första dagen i månaden, hade så vattenmassorna torkat bort från jorden; och Noa tog av arkens taktäckning och såg sig omkring, och se, jordens yta var torrlagd.+ 14  Och i andra månaden, på tjugosjunde dagen i månaden, var jorden alldeles torr.+ 15  Gud talade nu till Noa och sade: 16  ”Gå ut ur arken, du och din hustru och dina söner och dina söners hustrur tillsammans med dig.+ 17  Varje levande skapelse som är hos dig av allt slags kött,+ av de flygande skapelserna+ och av fyrfotadjuren+ och av alla andra djur som rör sig och som det myllrar av på jorden,+ skall du föra ut med dig, ty det skall vimla av dem på jorden, och de skall vara fruktsamma och föröka sig på jorden.”+ 18  Då gick Noa ut, och hans söner+ och hans hustru och hans söners hustrur tillsammans med honom. 19  Alla levande skapelser, alla djur som rör sig och alla flygande skapelser, allt som rör sig på jorden, gick enligt sina släkter ut ur arken.+ 20  Och Noa byggde så ett altare+ åt Jehova och tog några av alla de rena fyrfotadjuren+ och av alla de rena flygande skapelserna+ och offrade brännoffer på altaret.+ 21  Och Jehova kände då en rogivande* lukt,+ och Jehova sade i sitt hjärta:+ ”Aldrig mer skall jag nedkalla ont över marken+ för människans skull, eftersom benägenheten+ hos människans hjärta är ond alltifrån hennes ungdom;+ och aldrig mer skall jag slå allt levande så som jag nu har gjort.+ 22  Så länge jorden består* skall sådd och skörd, köld och hetta, sommar och vinter, dag och natt aldrig upphöra.”+

Fotnoter

Hebr.: rụach; tidigare återgivet med ”verksam kraft”, ”bris”, ”ande”.
El.: ”vattenbaldakinens”. Se not till 7:11, ”djupets”.
El.: ”fönster”.
”undan för undan drog de sig tillbaka”. Ordagr.: ”ett gående och ett tillbakavikande (återvändande)”.
”sjunde månaden”. Motsvarar månaden abib (nisan), den första månaden i judarnas religiösa kalender efter uttåget ur Egypten. Abib motsvarar senare hälften av mars och första hälften av april. Se Tillägg 8B.
”minskade undan för undan”. Ordagr.: ”var i ett gående och ett avtagande”.
”tionde månaden”. Motsvarar månaden tammuz, den fjärde månaden i judarnas religiösa kalender efter uttåget ur Egypten. Tammuz motsvarar senare hälften av juni och första hälften av juli. Se Tillägg 8B.
Ordagr.: ”fortsatte att gå (flyga) ut, ett utgående och ett tillbakavändande”.
”första månaden”. Motsvarar månaden etanim (tishri), den sjunde månaden i judarnas religiösa kalender efter uttåget ur Egypten. Etanim motsvarar senare hälften av september och första hälften av oktober. Se Tillägg 8B.
El.: ”blidkande”, ”lugnande”.
Ordagr.: ”Under alla jordens dagar”.