Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

1 Moseboken 50:1–26

50  Därefter föll Josef ner över sin fars ansikte+ och brast i gråt över honom och kysste honom.+  Sedan befallde Josef sina tjänare, läkarna, att de skulle balsamera+ hans far. Så läkarna balsamerade Israel,  och de använde hela fyrtio dagar till honom, ty så många dagar använder de till en balsamering, och egyptierna grät över honom i sjuttio dagar.+  Till slut var gråtodagarna efter honom förbi, och Josef talade till faraos hushåll och sade: ”Om jag nu har funnit ynnest för era ögon,+ så tala, det ber jag er, inför farao och säg:  ’Min far lät mig svära en ed+ och sade: ”Se! Jag är döende.+ I min grav som jag har grävt åt mig i Kạnaans land,+ där skall du begrava mig.”+ Och nu, låt mig fara upp, det ber jag, och begrava min far. Sedan vill jag återvända.’”  Då sade farao: ”Far upp och begrav din far enligt den ed som han lät dig svära.”+  Så for Josef upp för att begrava sin far, och alla faraos tjänare, de äldste*+ i hans hushåll och alla de äldste i Egyptens land for upp tillsammans med honom,  och hela Josefs hushåll och hans bröder och hans fars hushåll.+ Bara sina små barn och sina småboskapshjordar och sina nötboskapshjordar lämnade de kvar i landet Gosen.  Dessutom drog både vagnar+ och ryttare upp tillsammans med honom, och lägret blev mycket talrikt. 10  Så kom de till Atads* tröskplats,+ som ligger i trakten av Jordan,+ och där höll de en mycket stor och högtidlig klagan, och han lät sorgehögtiden efter sin far pågå i sju dagar.+ 11  Och landets invånare, kanaanéerna, fick se sorgehögtiden på Atads tröskplats, och de utbrast: ”Detta är en svår sorg för egyptierna!” Därför gav man platsen namnet Ạbel-Mịsrajim,* som ligger i trakten av Jordan.+ 12  Och hans söner gjorde då med honom så som han hade befallt dem.+ 13  Hans söner förde honom alltså till Kạnaans land och begravde honom i grottan på fältet i Makpẹla, det fält som Abraham hade köpt till besittning som gravplats av hettiten Efron, framför Mamre.+ 14  När Josef hade begravt sin far återvände han till Egypten, han och hans bröder och alla som hade farit upp tillsammans med honom för att begrava hans far. 15  När Josefs bröder såg att deras far var död* sade de: ”Kanske Josef hyser agg till oss,+ så att han vedergäller oss allt det onda som vi har gjort honom.”+ 16  Så framförde de en befallning till Josef och sade: ”Din far gav befallning före sin död och sade: 17  ’Detta är vad ni skall säga till Josef: ”Jag bönfaller dig, förlåt+ dina bröders överträdelse, det ber jag dig, och deras synd, att de har gjort dig ont.”’+ Och förlåt nu, det ber vi dig, den överträdelse som din fars Guds tjänare har gjort sig skyldiga till.”+ Och Josef brast i gråt då de talade till honom. 18  Därefter kom hans bröder också och föll ner inför honom och sade: ”Se, vi är som slavar* åt dig!”+ 19  Då sade Josef till dem: ”Var inte rädda, för är jag i Guds ställe?+ 20  Ni tänkte ut ont mot mig. Gud tänkte ut det till något gott, för att handla som på denna dag, för att bevara många människor vid liv.+ 21  Och var nu inte rädda. Jag skall själv fortsätta att förse er och era små barn med mat.”+ Så tröstade han dem och talade lugnande till dem.* 22  Och Josef bodde kvar i Egypten, han och hans fars hus; och Josef levde i 110 år. 23  Och Josef fick se Efraims söner i tredje generationen,*+ också sönerna till Makir,+ Manasses son. De föddes i Josefs knä.+ 24  Till slut sade Josef till sina bröder: ”Jag är döende, men Gud skall helt visst vända sin uppmärksamhet till er+ och föra er upp från detta land till det land som han med ed har lovat* Abraham, Isak och Jakob.”+ 25  Därför tog Josef en ed av Israels söner och sade: ”Gud skall helt visst vända sin uppmärksamhet till er, och då skall ni föra mina ben upp härifrån.”+ 26  Därefter dog Josef vid 110 års ålder, och de lät balsamera honom,+ och han lades i en kista i Egypten.

Fotnoter

Ordagr.: ”de gamla (äldre) männen”. Hebr.: ziqnẹ̄.
Hebr.: ha’Atạdh, som betyder ”törnbusken”.
Betyder ”egyptiernas sorgehögtid”. ”Misrajim” är det hebr. ordet för ”egyptier”. Se 10:13.
”Josefs bröder såg att deras far hade dött, och de var rädda”, Sy; Vg: ”När han nu var död, var hans bröder rädda”.
El.: ”tjänare”.
Ordagr.: ”och talade till deras hjärta”.
Ordagr.: ”söner av de tredje”, dvs. efterkommande i 3:e led.
El.: ”det land som han har svurit att ge”.