Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

1 Moseboken 4:1–26

 Nu hade Adam könsumgänge med sin hustru Eva, och hon blev havande.+ Med tiden födde hon Kain*+ och sade: ”Jag har frambringat* en man med Jehovas hjälp.”+  Senare födde hon åter barn, nämligen hans bror Abel.+ Och Abel blev fåraherde,+ men Kain blev jordbrukare.+  Och det skedde efter någon tids* förlopp att Kain bar fram några av markens frukter+ som offergåva åt Jehova.+  Men Abel bar fram några av de förstfödda bland sin småboskap,+ ja deras fettstycken.+ Medan Jehova nu såg med välvilja på Abel och hans offergåva,+  såg han inte med välvilja på Kain och hans offergåva.+ Och Kain upptändes av stor vrede,+ och hans blick blev dyster.  Då sade Jehova till Kain: ”Varför är du upptänd av vrede, och varför har din blick blivit dyster?  Om du gör det som är gott, blir det inte då en upphöjelse?+ Men om du inte gör det som är gott, ligger synden på lur vid ingången, och till dig står dess åtrå;+ och kommer du att få herraväldet över den?”+  Sedan sade Kain till sin bror Abel: ”Låt oss gå ut på fälten.”* Och det skedde, medan de var på fälten, att Kain överföll sin bror Abel och dräpte honom.+  Senare sade Jehova till Kain: ”Var är din bror Abel?”+ Han sade: ”Jag vet inte. Är jag min brors vaktare?”+ 10  Då sade han: ”Vad har du gjort? Hör!* Din brors blod* ropar högt till mig från marken.+ 11  Och nu skall du vara förbannad och förvisad från marken+ som har öppnat sin mun för att ta emot din brors blod av din hand.+ 12  När du odlar marken, skall den inte ge dig sin kraft* tillbaka.+ En kringvandrande och en flykting skall du bli på jorden.”+ 13  Då sade Kain till Jehova: ”Straffet för min missgärning är för stort att bära. 14  Se, du driver mig faktiskt i dag bort från marken, och jag kommer att vara dold för ditt ansikte;+ och jag skall bli en kringvandrande+ och en flykting på jorden, och vem som helst som finner mig kommer helt visst att dräpa mig.”+ 15  Då sade Jehova till honom: ”Därför* skall vem som än dräper Kain drabbas av hämnd sju gånger.”+ Och så satte Jehova ett tecken åt Kain för att ingen som fann honom skulle slå ihjäl honom.+ 16  Sedan gick Kain bort från Jehovas ansikte+ och bosatte sig i Flyktingskapets land* öster om Eden. 17  Efteråt hade Kain könsumgänge med sin hustru,+ och hon blev havande och födde Hanok. Sedan satte han i gång med att bygga en stad och gav staden namn efter namnet på sin son Hanok.+ 18  Längre fram föddes sonen Irad åt Hanok. Och Irad blev far till Mehụjael, och Mehụjael blev far till Metụsael, och Metụsael blev far till Lemek. 19  Och Lemek tog sig två hustrur. Den förstas namn var Ada, och den andras namn var Zilla. 20  Med tiden födde Ada Jabal. Han blev stamfar* till dem som bor i tält+ och har boskap.+ 21  Och hans brors namn var Jubal. Han blev stamfar till alla som spelar lyra+ och pipa.*+ 22  Också Zilla födde en son, Tubal-Kain, som smidde* alla slags verktyg av koppar och järn.+ Och Tubal-Kains syster var Naạma. 23  Då diktade Lemek dessa ord* till sina hustrur Ada och Zilla: ”Hör min röst, Lemeks hustrur, lyssna till vad jag säger:* En man* har jag dräpt för att han gett mig ett sår,* ja, en ung man för att han gett mig ett slag.* 24  Om Kain blir hämnad sju gånger,+ då blir Lemek hämnad sjuttiosju gånger.” 25  Och Adam hade åter könsumgänge med sin hustru, och så födde hon en son och gav honom namnet Set,*+ ty, som hon sade: ”Gud har insatt åt mig en annan avkomma* i stället för Abel, eftersom Kain dräpte honom.”+ 26  Och åt Set föddes det också en son, och han gav honom namnet Enos.+ Vid den tiden började man* anropa Jehovas namn.+

Fotnoter

Betyder ”något som har frambringats”. Eva förklarar varför hon gav honom detta namn.
”Jag har frambringat”. Hebr.: qanịthi (av qanạh, ”frambringa”).
Ordagr.: ”[några] dagars”.
”Låt oss gå ut på fälten”, enl. SamLXXItSy; Vg: ”Låt oss gå ut i det fria”; orden saknas i M; några hss och textutgåvor lämnar här ett tomrum.
Ordagr.: ”Rösten av [din brors blod]”.
Det hebr. ordet för ”blod” står här i plur. och avser det utgjutna blodet; det följs av ett particip som återgetts med ”ropar högt” och som också står i plur.
El.: ”sin avkastning (gröda)”. Hebr.: kochạh (av kọach).
”Därför”. Hebr.: lakhẹn; LXXSyVg läser den hebr. grundtexten som lo’ khen och återger den därför: ”Inte så!”
El.: ”landet Nod”.
Ordagr.: ”far”.
El.: ”och flöjt”. Hebr.: we‛ughạv. Kan avse ett av flera rör sammansatt blåsinstrument.
Ordagr.: ”en som hamrade (vässade)”.
”Då diktade ... dessa ord”. Ordagr.: ”Och ... sade”, imperfektum i hebr. (Se Tillägg 3C.) Återgivningen ”diktade” är i detta fall passande, eftersom det som följer har poetisk form.
”vad jag säger”. El.: ”min sång (dikt)”. Hebr.: ’imrathị. I Bibeln används detta ord i poetiska sammanhang.
Den hebr. partikeln ki framför ordet ’ish, ”en man”, inleder bara det direkta talet och behöver inte översättas.
Ordagr.: ”för mitt sår”.
Ordagr.: ”för mitt slag”.
Betyder ”satt”, ”insatt”, dvs. i stället för el. som ersättning för.
El.: ”avkomling”. Hebr.: zẹra‛, ”säd”.
Ordagr.: ”börjades det”, passiv form i hebr.