Gå direkt till innehållet

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel | NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

1 Moseboken 28:1–22

28  Då kallade Isak på Jakob och välsignade honom och befallde honom och sade till honom: ”Du skall inte ta en hustru av Kạnaans* döttrar.+  Bryt upp, gå till Paddan-Aram* till din morfar Bẹtuels hus och ta dig en hustru därifrån av din morbror Labans döttrar.+  Och Gud den Allsmäktige skall välsigna dig och göra dig fruktsam och talrik, och du skall bli till en församling av folk.+  Och han skall ge åt dig Abrahams välsignelse,+ åt dig och åt din avkomma tillsammans med dig,+ så att du får ta i besittning det land där du har bott som främling,+ det som Gud har gett åt Abraham.”+  Så sände Isak i väg Jakob, och han gav sig av mot Paddan-Aram, mot Laban, aramén* Bẹtuels son,+ som var bror till Rebecka,+ Jakobs och Esaus* mor.+  När Esau såg att Isak hade välsignat Jakob och sänt i väg honom till Paddan-Aram för att ta sig en hustru därifrån och att han, när han välsignade honom, gav honom befallning och sade: ”Ta inte en hustru av Kạnaans döttrar”,+  och att Jakob lydde sin far och sin mor och var på väg till Paddan-Aram,+  då insåg Esau att Kạnaans döttrar var misshagliga* i hans far Isaks ögon.+  Därför gick Esau till Ịsmael* och tog till hustru – utöver sina andra hustrur – Mạhalat, dotter till Abrahams son Ịsmael och syster till Nẹbajot.+ 10  Jakob drog så ut från Beershẹba och gav sig av mot Haran.+ 11  Efter en tid kom han till en plats och beredde sig att övernatta där, eftersom solen hade gått ner. Så han tog en av stenarna på platsen och lade den som sin huvudgärd* och lade sig på den platsen.+ 12  Och han började drömma,+ och se, en stege* var ställd på jorden, och dess topp nådde upp till himlen; och se, Guds änglar gick upp och ner för den.+ 13  Och se, Jehova stod ovanför den, och han sade:+ ”Jag är Jehova, din far Abrahams Gud och Isaks Gud.+ Det land som du ligger på, åt dig skall jag ge det och åt din avkomma.+ 14  Och din avkomma skall bli som stoftkornen på jorden,+ och du skall breda ut dig åt väster och åt öster och åt norr och åt söder,+ och genom dig och genom din avkomma skall alla jordens släkter välsigna sig.*+ 15  Och se, jag är med dig, och jag skall bevara dig vart du än går, och jag skall föra dig tillbaka till den här marken,+ eftersom jag inte skall överge dig, till dess jag verkligen har gjort det som jag har lovat dig.”+ 16  Då vaknade Jakob upp ur sin sömn och sade: ”Sannerligen, Jehova är på denna plats, och jag visste det inte.” 17  Och han greps av fruktan och tillade:+ ”Vilken fruktan denna plats inger!+ Detta är inget mindre än Guds hus,+ och detta är himlens port.” 18  Så steg Jakob upp tidigt på morgonen och tog stenen som låg där som hans huvudgärd, och han reste den som en stod och hällde olja över toppen på den.+ 19  Vidare gav han den platsen namnet Betel;*+ men egentligen hade stadens namn förut varit Lus.+ 20  Därefter avgav Jakob ett löfte+ och sade: ”Om Gud fortsätter att vara med mig och bevarar mig på denna väg, som jag går på, och ger mig bröd att äta och kläder att ta på mig+ 21  och jag vänder tillbaka i frid till min fars hus, då har Jehova visat att han är min Gud.*+ 22  Och den här stenen, som jag har rest som en stod, skall bli ett Guds hus,+ och av allt som du ger mig skall jag helt visst ge en tiondel åt dig.”+

Fotnoter

El.: ”kanaanéernas”.
Se not till 25:20, ”Paddan-Aram”.
Se not till 25:20, ”aramén”.
”Jakobs och Esaus”. Jakob nämns här före sin äldre tvillingbror, Esau, vilket anger företräde.
El.: ”onda (usla)”.
El.: ”ismaeliterna”. Vid den här tidpunkten var Ismael själv död, och Esau var omkr. 77 år. Se 25:17, 26.
El.: ”huvudkudde”.
El.: ”en uppåtstigande rad av stenar”, ”en trappa”.
”skall ... bli välsignade”, LXXVg. Se not till 22:18.
Betyder ”Guds hus”. Hebr.: Bēth-’Ẹl.
El.: ”Gud för mig”. Hebr.: li lE’lohịm.