Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

1 Moseboken 26:1–35

26  Nu uppstod det hungersnöd i landet, utöver den tidigare hungersnöden som hade inträffat i Abrahams dagar,+ och därför begav sig Isak till Gerar, till filistéernas kung Abimẹlek.+  Då visade sig Jehova för honom och sade:+ ”Dra inte ner till Egypten. Ha din boning i det land som jag anger för dig.+  Bo som främling i detta land,+ och jag skall fortsätta att vara med dig och välsigna dig, ty åt dig och åt din avkomma skall jag ge alla dessa länder,+ och jag skall hålla den ed som jag svor din far Abraham:+  ’Och jag skall göra din avkomma talrik som himlens stjärnor, och jag skall ge din avkomma alla dessa länder;+ och genom din avkomma skall alla nationer på jorden välsigna sig’,*+  därför att Abraham lyssnade till* min röst och fortsatte att fullgöra sina förpliktelser mot mig och rätta sig efter mina befallningar, mina stadgar och mina lagar.”+  Så bodde Isak kvar i Gerar.+  Nu frågade männen på platsen gång på gång om hans hustru, och han brukade säga: ”Hon är min syster.”+ Han var nämligen rädd för att säga ”min hustru”, för, som han sade, ”männen på platsen skulle annars kunna dräpa mig för Rebeckas skull”, eftersom hon hade ett tilldragande utseende.+  Så skedde det, då hans dagar där blev många, att Abimẹlek, filistéernas kung, tittade ut genom fönstret och betraktade utsikten, och där var Isak som vänslades med sin hustru Rebecka.+  Genast kallade Abimẹlek på Isak och sade: ”Men, hon är ju din hustru! Hur kommer det sig då att du sade: ’Hon är min syster’?” Då sade Isak till honom: ”Jag sade det för att jag inte skulle dö för hennes skull.”+ 10  Men Abimẹlek fortsatte: ”Vad är det du har gjort mot oss?+ Lite till, så skulle säkert någon av folket ha legat med din hustru, och du skulle ha dragit skuld över oss!”+ 11  Så befallde Abimẹlek allt folket och sade: ”Den som rör den här mannen och hans hustru skall ovillkorligen bli dödad!” 12  Därefter började Isak så säd där i landet,+ och under det året fick han hundrafalt igen,+ eftersom Jehova välsignade honom.+ 13  Mannen blev därför rik och fortsatte att ha framgång och bli allt rikare, tills han var mycket rik.+ 14  Och han fick fårhjordar och nötkreaturshjordar och en stor tjänarskara,+ så att filistéerna började avundas honom.+ 15  Men alla de brunnar som hans fars tjänare hade grävt i hans far Abrahams dagar,+ dem täppte filistéerna till, och de fyllde dem med torr jord.+ 16  Till sist sade Abimẹlek till Isak: ”Flytta ifrån oss, för du har blivit långt starkare än vi.”+ 17  Då flyttade Isak därifrån och slog läger i Gerars+ regnflodsdal* och bosatte sig där. 18  Och Isak grävde åter upp de vattenbrunnar som man hade grävt i hans far Abrahams dagar* men som filistéerna hade täppt till efter Abrahams död;+ och han gav dem samma namn som hans far hade gett dem.+ 19  Och Isaks tjänare fortsatte att gräva i regnflodsdalen och fann där en brunn med friskt* vatten. 20  Och Gerars herdar började träta med Isaks herdar+ och sade: ”Vattnet är vårt!” Därför gav han brunnen namnet Esek,* eftersom de hade tvistat med honom. 21  Så grävde de en annan brunn, och de började träta om den också. Därför gav han den namnet Sitna.* 22  Senare flyttade han bort därifrån och grävde ännu en brunn,+ men de trätte inte om den. Därför gav han den namnet Rẹhobot* och sade: ”Ty nu har Jehova gett oss rikligt utrymme+ och har gjort oss fruktsamma på jorden.”*+ 23  Sedan drog han upp därifrån till Beershẹba.+ 24  Och Jehova visade sig för honom den natten och sade: ”Jag är din far Abrahams Gud.+ Var inte rädd,+ för jag är med dig, och jag skall välsigna dig och göra din avkomma talrik för min tjänare Abrahams skull.”+ 25  Så byggde han ett altare där och anropade* Jehovas namn+ och slog upp sitt tält där,+ och Isaks tjänare grävde en brunn där. 26  Senare kom Abimẹlek till honom från Gerar med sin förtrolige vän Ahụssat och sin härförare Pikol.+ 27  Då sade Isak till dem: ”Varför har ni kommit till mig, när ni hatade mig och därför sände i väg mig från er?”+ 28  De sade då: ”Vi har tydligt sett att Jehova har varit med dig.+ Därför säger vi: ’Vi ber dig, låt en edsförpliktelse komma till stånd mellan oss,+ mellan oss och dig, och låt oss sluta ett förbund med dig+ 29  om att du inte skall göra något ont mot oss, liksom vi inte har rört dig och liksom vi bara har gjort gott mot dig, i det* vi sände i väg dig i frid.+ Du är nu Jehovas välsignade.’”+ 30  Så lagade han en festmåltid åt dem, och de åt och drack.+ 31  Nästa morgon steg de upp tidigt, och de svor varandra en ed.+ Sedan sände Isak i väg dem, och de gav sig av från honom i frid.+ 32  Samma dag kom Isaks tjänare och berättade för honom om den brunn som de hade grävt,+ och de sade till honom: ”Vi har funnit vatten!” 33  Då gav han den namnet Shiba. Därför är stadens namn Beershẹba+ än i dag. 34  När Esau blev 40 år gammal tog han till hustru Judit, hettiten Bẹeris dotter, och även Bạsemat, hettiten Elons dotter.+ 35  Och de blev orsak till en bitter ande* hos Isak och Rebecka.+

Fotnoter

Se not till 22:18.
El.: ”lydde”.
El.: ”wadi” (en periodiskt vattenförande el. helt uttorkad floddal), ”bäckravin”.
”som man (de) hade grävt i hans far Abrahams dagar”, M; SamLXXVg: ”som hans far Abrahams tjänare hade grävt”.
El.: ”levande”. Hebr.: chajjịm.
Betyder ”tvist”, ”kiv”.
Betyder ”anklagelse”, ”beskyllning”.
Betyder ”breda (vidsträckta) platser”, ”vidder”, ”fria utrymmen”.
El.: ”i landet”.
El.: ”utropade (förkunnade, predikade)”.
El.: ”mot dig, och”.
”en bitter ande”. El.: ”sorg (grämelse) i sinnet”.