Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

1 Kungaboken 15:1–34

15  Och under kung Jerọbeams,+ Nebats sons,+ artonde år blev Ạbiam kung över Juda.+  Han regerade tre år i Jerusalem, och hans mors namn var Maạka;+ hon var dotterdotter* till Abisạlom.*+  Och han vandrade i alla de synder som hans far hade begått före honom, och hans hjärta visade sig inte vara odelat+ gentemot Jehova, hans Gud, som hans förfader Davids hjärta hade varit,+  men för Davids skull+ hade Jehova, hans Gud, gett honom en lampa+ i Jerusalem genom att resa upp hans son efter honom och låta Jerusalem bestå,*+  därför att David hade gjort det som var rätt i Jehovas ögon, och under alla sina livsdagar vek han inte av från något som Han hade befallt honom,+ utom i saken med hettiten Urịa.+  Och krig förekom mellan Rehạbeam* och Jerọbeam alla hans livsdagar.+  Och Ạbiams historia i övrigt och allt vad han gjorde, om det står det ju skrivet i boken+ med Judas kungars historia. Och det var krig mellan Ạbiam och Jerọbeam.+  Så gick Ạbiam till vila hos sina förfäder, och man begravde honom i Davidsstaden;+ och hans son Asa+ blev kung i hans ställe.  Under Jerọbeams, Israels kungs, tjugonde år blev Asa kung över Juda. 10  Och han regerade fyrtioett år i Jerusalem, och hans farmors* namn var Maạka;+ hon var dotterdotter till Abisạlom.+ 11  Och Asa gjorde det som var rätt i Jehovas ögon, så som hans förfader David hade gjort.+ 12  Han drev ut de manliga tempelprostituerade ur landet+ och avlägsnade alla de smutsiga avgudar*+ som hans förfäder hade gjort.+ 13  Dessutom fråntog han till och med sin farmor Maạka+ hennes ställning som änkedrottning,*+ därför att hon hade gjort en vedervärdig avgudabild åt den heliga pålen. Asa högg sedan ner hennes vedervärdiga avgudabild+ och brände upp den+ i Kidrons regnflodsdal.+ 14  Men offerhöjderna+ skaffade han inte bort.+ Likväl visade sig Asas hjärta vara odelat gentemot* Jehova alla hans dagar.+ 15  Och han förde in i Jehovas hus det som hans far hade helgat och det som han själv hade helgat: silver och guld och föremål.+ 16  Och krig förekom mellan Asa och Basa,+ Israels kung, alla deras dagar. 17  Så drog Basa, Israels kung, upp mot Juda och började befästa Rama,+ för att inte låta någon dra ut från eller komma in till Asa, Judas kung.+ 18  Då tog Asa allt det silver och det guld som var kvar bland skatterna i Jehovas hus och skatterna i kungens hus och gav det i sina tjänares hand, och kung Asa sände dem nu till Ben-Hadad,+ son till Tabrịmmon, son till Hesjon, kungen i Aram,+ som bodde i Damaskus,+ och lät säga: 19  ”Det är ett förbund mellan mig och dig, mellan min far och din far. Se, jag sänder dig silver och guld som gåva.+ Gå och bryt ditt förbund med Basa, Israels kung, så att han drar sig tillbaka från mig.”+ 20  Då lyssnade Ben-Hadad till kung Asa och sände anförarna för sina militärstyrkor mot Israels städer och slog Ijon+ och Dan+ och Ạbel-Bet-Maạka+ och hela Kịnneret, ända till hela Nạftalis land.+ 21  Och så snart Basa hörde det upphörde han att bygga på Rama+ och stannade kvar i Tirsa.+ 22  Men kung Asa bådade upp hela Juda+ – ingen var fritagen – och de bar bort sten och timmer från Rama, det som Basa hade byggt med; och med det befäste kung Asa Geba+ i Benjamin och Mispa.+ 23  Och Asas historia i övrigt och alla hans stora bedrifter, ja, allt vad han gjorde och de städer han byggde, om det står det ju skrivet i boken+ med Judas kungars historia. Men vid den tid då han blev gammal+ fick han en sjukdom i fötterna.+ 24  Asa gick så till vila hos sina förfäder+ och blev begravd hos sina förfäder i sin förfader Davids stad,+ och hans son Jehosạfat+ blev kung i hans ställe. 25  Och Nadab,+ Jerọbeams son, blev kung över Israel under Asas, Judas kungs, andra år, och han regerade över Israel i två år. 26  Och han gjorde det som var ont+ i Jehovas ögon och vandrade på sin fars väg+ och i den synd genom vilken han hade fått Israel att synda.+ 27  Och Basa,+ Ahịas son, av Isạskars hus, anstiftade en sammansvärjning mot honom, och Basa slog slutligen ihjäl honom vid Gịbbeton,+ som tillhörde filistéerna, medan Nadab och hela Israel belägrade Gịbbeton. 28  Så dödade Basa honom under Asas, Judas kungs, tredje år och blev kung i hans ställe.+ 29  Och så snart han hade blivit kung slog han ihjäl hela Jerọbeams hus. Han lät inte någon som andades* bli kvar av Jerọbeams släkt, utan förintade dem alla, enligt det ord som Jehova hade talat genom sin tjänare Ahịa från Silo,+ 30  på grund av de synder som Jerọbeam hade begått+ och genom vilka han hade fått Israel att synda och på grund av den kränkning varmed han hade kränkt Jehova, Israels Gud.+ 31  Och Nadabs historia i övrigt och allt vad han gjorde, om det står det ju skrivet i boken+ med Israels kungars historia. 32  Och krig förekom mellan Asa och Basa, Israels kung, alla deras dagar.+ 33  Under Asas, Judas kungs, tredje år blev Basa, Ahịas son, kung över hela Israel i Tirsa, och han regerade tjugofyra år.+ 34  Och han gjorde det som var ont i Jehovas ögon+ och vandrade på Jerọbeams väg+ och i den synd genom vilken han hade fått Israel att synda.+

Fotnoter

Ordagr.: ”dotter”. Hebr.: bath. Se 2Kr 13:1, 2.
”Absalom” i 2Kr 11:20, 21.
Ordagr.: ”stå”, ”bli stående”. Jfr 2Mo 9:16.
”Rehabeam”, MVg; 12 hebr. hss: ”Abiam (Abia)”; Sy: ”Abia, Rehabeams son”.
Ordagr.: ”hans mors”. Hebr.: ’immọ̄.
Se not till 3Mo 26:30.
El.: ”kungamoder”. Hebr.: gevirạh, ”fru”, ”härskarinna”.
El.: ”vara helt hängivet”.
Ordagr.: ”inte en enda andedräkt”, MLXX.