Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

1 Korinthierna 14:1–40

14  Jaga efter kärleken; fortsätt likväl att nitiskt sträva efter de andliga gåvorna,+ men helst efter att kunna profetera.+  Ty den som talar med tungor, han talar inte till människor utan till Gud, för ingen förstår det;+ han talar nämligen heliga hemligheter+ genom anden.  Men den som profeterar, han uppbygger+ och uppmuntrar och tröstar människor genom sitt tal.  Den som talar med tungor uppbygger sig själv, men den som profeterar uppbygger en församling.  Nu ville jag gärna att ni alla talade med tungor,+ men jag föredrar att ni profeterar.+ Ja, den som profeterar är större än den som talar med tungor,+ såvida han inte översätter, så att församlingen kan få uppbyggelse.  Men om jag vid den här tiden, bröder, kom och talade till er med tungor, vilken nytta gjorde jag er då, såvida jag inte talade till er antingen genom en uppenbarelse*+ eller genom kunskap+ eller genom en profetia eller genom något till undervisning?  Det är ju så: de livlösa tingen* ger ljud ifrån sig,+ vare sig det är en flöjt eller en harpa; om de inte gör en intervall mellan tonerna, hur kan man då få veta vad som spelas på flöjten eller på harpan?  Ja sannerligen, om trumpeten ger en otydlig signal, vem gör sig då redo till drabbning?+  På samma sätt är det också med er: om ni inte med tungan frambringar tal som är lätt att förstå,+ hur skall man då kunna veta vad som talas? Ni talar ju då ut i tomma luften.+ 10  Må vara att det finns så många slag av språkljud i världen, och ändå är inget slag utan mening. 11  Om jag nu inte förstår språkljudets verkliga innebörd, blir jag en främling+ för den som talar, och den som talar blir en främling för mig. 12  Således skall också ni själva, då ni ju nitiskt eftersträvar andens gåvor,*+ söka få dem i överflöd till församlingens uppbyggelse.+ 13  Därför skall den som talar med tungor frambära bön om att han må kunna översätta.+ 14  För om jag talar med tungor när jag ber, är det andens gåva hos mig som ber,+ men mitt förstånd är utan frukt. 15  Vad är då att göra? Jag skall be med andens gåva, men jag skall också be med förståndet. Jag skall lovsjunga+ med andens gåva, men jag skall också lovsjunga med förståndet.+ 16  Hur skall annars den som intar den helt vanliga människans plats kunna säga ”amen”+ till din tacksägelse, när du lovprisar Gud med en andens gåva, eftersom han inte vet vad du säger? 17  Helt visst tackar du på ett utmärkt sätt, men den andre blir inte uppbyggd.+ 18  Jag tackar Gud; jag talar mer med tungor än ni alla.+ 19  Likväl vill jag i en församling hellre säga fem ord med mitt förstånd, för att också kunna undervisa andra muntligt, än tio tusen ord med tungor.+ 20  Bröder, bli inte barn till förståndet,+ men var spädbarn i fråga om ondska;+ bli likväl fullvuxna till förståndet.+ 21  I lagen står det skrivet: ”’Med främlingars språk* och med obekantas* läppar+ skall jag tala till detta folk,+ och likväl skall de inte ens då ge akt på mig’, säger Jehova.”*+ 22  Följaktligen är tungotalet till ett tecken,+ inte för de troende, utan för de icke troende,+ medan det profetiska talet inte är för de icke troende, utan för de troende.+ 23  Därför, om hela församlingen kommer tillsammans på ett ställe och alla talar med tungor+ och helt vanligt folk eller icke troende kommer in, skall de då inte säga att ni är galna? 24  Men om ni alla profeterar och någon icke troende eller en helt vanlig person kommer in, tillrättavisas han av alla,+ granskas han ingående av alla; 25  hans hjärtas hemligheter blir uppenbara,+ och så skall han falla ner på sitt ansikte* och tillbe Gud och försäkra: ”Gud är verkligen ibland er.”+ 26  Vad är då att göra, bröder? När ni kommer tillsammans, har den ene en psalm,* en annan har något till undervisning, en annan har en uppenbarelse, en annan har ett tungotal, en annan har en tolkning.+ Låt allt ske till uppbyggelse.+ 27  Och om någon talar med tungor, låt det begränsas till två eller högst tre, och turvis;* och låt någon översätta.+ 28  Men om det inte finns någon översättare, skall han tiga i församlingen och tala till sig själv+ och till Gud. 29  Och låt två eller tre profeter+ tala, och låt de andra söka urskilja meningen.+ 30  Men om en annan+ som sitter där får en uppenbarelse skall den förste tiga. 31  Ni kan nämligen alla profetera,+ en efter en, så att alla kan lära och alla bli uppmuntrade.+ 32  Och andens gåvor hos profeterna* skall behärskas av profeterna. 33  Gud är ju inte oordningens+ Gud, utan fridens.+ Såsom i de heligas alla församlingar 34  skall kvinnorna tiga+ i församlingarna, för det är inte tillåtet för dem att tala, utan låt dem underordna sig,+ som också lagen+ säger. 35  Så om det är något de vill veta, låt dem då fråga sina egna män hemma, för det är till skam+ för en kvinna att tala i en församling. 36  Eller är det från er som Guds ord har gått ut,+ eller är det bara till er det har nått fram? 37  Om någon menar sig vara profet eller ha fått anden som gåva,* må han då erkänna det jag skriver till er, eftersom* det är Herrens bud.+ 38  Men om någon är okunnig, förblir han okunnig. 39  Följaktligen, mina bröder, fortsätt att nitiskt sträva efter att profetera+ och förbjud ändå inte tungotalet.+ 40  Men låt allting ske anständigt och med ordning.*+

Fotnoter

Ordagr.: ”ett avtäckande (avslöjande)”. Grek.: apokalỵpsei.
El.: ”själlösa tingen”. Grek.: ạpsykha.
Ordagr.: ”då ni ju är nitiska efter andar”.
El.: ”främmande (annorlunda) språk (tungomål)”. Grek.: heteroglọ̄ssois.
Ordagr.: ”annorlunda [människors]”. Grek.: hetẹrōn.
Se Tillägg 1D.
El.: ”skall han kasta sig ner”.
El.: ”helig sång”.
El.: ”en i sänder”.
Ordagr.: ”Och profeters andar”.
”eller ha fått anden som gåva”. Ordagr.: ”eller en andlig [människa]”.
El.: ”att”.
El.: ”enligt en ordning”. Grek.: katạ tạxin. Se not till 4Mo 1:52, ”sitt läger”.