Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Onlinebibel

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DEN HELIGA SKRIFT

1 Krönikeboken 11:1–47

11  Med tiden samlades alla israeliterna+ hos David i Hebron+ och sade: ”Se! Vi är ditt ben och ditt kött.+  Både i går och tidigare, ja, medan Saul ännu var kung, var det du som förde Israel ut och förde det in.+ Och Jehova, din Gud, sade då till dig: ’Det är du som skall vara herde+ för mitt folk Israel, och det är du som skall bli ledare+ för mitt folk Israel.’”  Så kom alla Israels äldste* till kungen i Hebron, och David slöt ett förbund med dem i Hebron inför Jehova, och de smorde+ David till kung över Israel, i enlighet med Jehovas ord+ genom Samuel.+  Senare drog David och hela Israel till Jerusalem,+ det vill säga Jebus,+ den plats där jebuséerna+ bodde i landet.  Och invånarna i Jebus sade till David: ”Här kommer du inte in.”+ Likväl intog David fästet Sion,+ det vill säga Davidsstaden.+  Då sade David: ”Den som först slår+ jebuséerna, han skall bli överhuvud och furste.” Och Joab,+ Serụjas son, var den som kom dit upp först, och han blev överhuvud.  Och David bosatte sig på den svårtillgängliga platsen.+ Därför kallade man den Davidsstaden.+  Och han byggde upp staden runt om, från Vallen och ända till områdena runt omkring, men Joab gav nytt liv+ åt resten av staden.  Och David blev allt mäktigare,+ ty härarnas Jehova var med honom.+ 10  Detta är nu anförarna för de väldiga+ män* som tillhörde David, de som starkt stödde honom i hans kungadöme tillsammans med hela Israel, för att göra honom till kung i enlighet med Jehovas ord+ angående Israel. 11  Och detta är förteckningen över de väldiga män som David hade: Jasọbeam,+ son till en hakmonit, anföraren för de tre.* Han svängde sitt spjut över 300 slagna på en gång.+ 12  Och efter honom kom Eleạsar,+ son till ahohiten Dodo.+ Han var bland de tre väldiga männen.+ 13  Det var han som var hos David vid Pas-Dammim,+ där filistéerna hade samlats till strid. Nu fanns där ett åkerstycke fullt med korn, och folket hade flytt för filistéerna.+ 14  Men han* ställde sig mitt på åkerstycket och befriade det och slog filistéerna, och så utförde Jehova+ en stor räddning.+ 15  Och tre av de trettio+ anförarna gick ner till klippan, till David i Adụllams grotta,+ medan ett läger av filistéer var lägrat på Rẹfaims lågslätt.+ 16  Och David var då i bergfästet,+ medan en garnison av filistéer+ var i Betlehem. 17  Efter en tid gav David uttryck åt sin längtan och sade: ”Den som ändå kunde få lite vatten att dricka+ från cisternen vid porten i Betlehem!”+ 18  Då trängde sig de tre in i filistéernas läger och hämtade upp vatten ur cisternen vid Betlehems port och bar det och förde det till David.+ Men David ville inte dricka det, utan göt ut det åt Jehova.+ 19  Och han sade: ”Det är otänkbart för mig, med hänsyn till min Gud, att göra detta! Skulle jag dricka dessa mäns blod+ som gick med fara för sina själar?* Ty det var med fara för sina själar som de hämtade det.” Och han ville inte dricka det.+ Detta var vad de tre väldiga männen* gjorde. 20  Och Ạbisaj,+ Joabs bror,+ blev anförare för de tre; och han svängde sitt spjut över 300 slagna, och han hade ett rykte som de tre.* 21  Av de tre* var han mer framstående än de två andra, och han blev ledare för dem; och ändå nådde han inte samma rang som de tre första.+ 22  Och Benạja,+ son till Jehojạda,+ son till en tapper man, som utförde många bedrifter i Kạbseel,+ slog ihjäl de två sönerna till Ạriel från Moab; och det var han som en snövädersdag steg ner i en cistern och slog ihjäl ett lejon.+ 23  Det var också han som slog ihjäl den egyptiske mannen, en man av osedvanlig storlek, fem alnar*+ lång. Och egyptiern hade i handen ett spjut+ som var som en vävbom; ändå gick han ner mot honom med en stav och ryckte spjutet ur egyptierns hand och dräpte honom med hans eget spjut.+ 24  Detta gjorde Benạja, Jehojạdas son, och han hade ett namn bland de tre väldiga männen. 25  Fastän han var mer framstående än de trettio, nådde han ändå inte samma rang som de tre första.+ David satte honom emellertid över sin livvakt.+ 26  Och militärstyrkornas väldiga män var: Ạsael,+ Joabs bror, Ẹlhanan,+ son till Dodo från Betlehem, 27  haroriten Sammot,+ peloniten Heles,+ 28  Ira,+ son till Ikkes, tekoiten, anatotiten Abiẹser,+ 29  husatiten Sịbbekaj,+ ahohiten+ Ilaj, 30  netofatiten+ Mahraj,+ Heled,+ son till Baạnah, netofatiten, 31  Itaj, son till Rịbai+ från Benjamins+ söners Gịbea,+ pirgatoniten Benạja,+ 32  Huraj från Gaas+ regnflodsdalar, arbatiten Ạbiel, 33  baharumiten Ạsmavet,+ saalboniten Eljạhba, 34  gisoniten Hasems söner, Jonatan,+ son till Sage, harariten, 35  Ạhiam, son till Sakar,+ harariten, Ẹlifal,+ Urs son, 36  mekeratiten Hefer, peloniten Ahịa, 37  karmeliten Hesro,+ Nạaraj, Ẹsbais son, 38  Joel, Natans+ bror, Mibhar, Hagris son, 39  ammoniten Selek, berotiten Nahraj, Joabs, Serụjas sons, vapendragare, 40  jitriten Ira, jitriten Gareb,+ 41  hettiten+ Urịa,+ Sabad, Ahlajs son, 42  Adịna, son till Sisa, rubeniten, överhuvud bland rubeniterna, och med honom var det trettio; 43  Hanan, Maạkas son, och mitniten Jọsafat, 44  ashtarotiten Ussịja; Sama och Jẹgiel, söner till Hotam, aroeriten, 45  Jedịael, Shimris son, och hans bror Joha, tisiten, 46  mahaviten Ẹliel; och Jẹribai och Josạvja, Ẹlnaams söner, och moabiten Jitma. 47  Ẹliel och Obed och mesobaiten Jaạsiel.

Fotnoter

Ordagr.: ”gamla (äldre) män”.
El.: ”de kämpar”.
”tre”, LXXLagarde; MLXXSyVg: ”trettio”.
”han”, LXXVg och 2Sa 23:12; MSyVgc: ”de”.
El.: ”liv”.
El.: ”de tre kämparna”.
”han hade ett namn bland de tre”, TLXXSyVg och många hebr. hss. Se 2Sa 23:18.
”tre”, MLXX; Sy: ”trettio”; Vg: ”andra tre”.
”fem alnar”, dvs. omkr. 2,23 m.