Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Efterlikna deras tro

 KAPITEL TIO

Han försvarade sann tillbedjan

Han försvarade sann tillbedjan

1, 2. a) Varför led folket? b) Vilket motstånd mötte Elia på Karmel?

ELIA tittade ut över folkskaran som kämpade sig uppför sluttningen av berget Karmel. Trots det svaga gryningsljuset syntes det ändå tydligt att de plågades av fattigdom och hunger. Tre och ett halvt års torka hade satt djupa spår.

2 Tillsammans med folket gick även 450 baalsprofeter med stolta steg. De var arroganta och uppfyllda av hat mot Elia, Jehovas profet. Drottning Isebel hade avrättat många av Jehovas tjänare, men Elia bekämpade fortfarande baalsdyrkan. Men hur länge till? Baalsprofeterna menade kanske att en ensam man aldrig skulle kunna besegra dem. (1 Kung. 18:4, 19, 20) Kung Ahab var också där. Han hade kommit dit i sin kungliga vagn, och han hade inte heller så mycket till övers för Elia.

3, 4. a) Vad kan ha oroat Elia den här viktiga dagen? b) Vilka frågor ska vi besvara?

3 Det skulle bli en oförglömlig dag för profeten Elia. Han såg hur det drog ihop sig till en av de mest dramatiska konfrontationer mellan gott och ont som världen någonsin skådat. Hur kände han det när dagen grydde? Han var en människa ”med känslor lika våra”, så han var inte immun mot fruktan. (Läs Jakob 5:17, noten.) Och en sak kan vi vara säkra på: Mitt ibland trolösa människor, en avfällig kung och mordiska präster var Elia väl medveten om hur ensam han var. (1 Kung. 18:22)

4 Hur hade israeliterna hamnat i den här kritiska situationen? Kan vi lära oss något av den här berättelsen? Vi ska se närmare på Elias exempel och se hur vi kan efterlikna honom i vardagen.

En lång kamp når sin kulmen

5, 6. a) Vilken kamp pågick i Israel? b) Hur kränkte kung Ahab Jehova?

5 Under större delen av sitt liv kunde Elia bara hjälplöst se på medan sann tillbedjan trängdes undan och folket förtrycktes.  Under lång tid hade det pågått en kamp i Israel, ett krig mellan sann och falsk religion, mellan tillbedjan av Jehova och den avgudadyrkan som förekom i nationerna runt omkring. På Elias tid hade utvecklingen tagit en mycket otrevlig vändning.

6 Kung Ahab kränkte Jehova. Han hade gift sig med Isebel, dotter till kungen i Sidon. Hon var fast besluten att sprida baalsdyrkan i Israel och utrota tillbedjan av Jehova, och Ahab påverkades snart av hennes starka vilja. Han byggde ett tempel och ett altare åt Baal och började ta ledningen i att tillbe den här hedniske guden. (1 Kung. 16:30–33)

7. a) Varför var baalsdyrkan så motbjudande? b) Motsäger Bibeln sig själv när det gäller hur länge torkan varade på Elias tid? (Se  rutan.)

7 Varför var baalsdyrkan så motbjudande? Den förledde israeliterna och lockade bort många från den sanne Guden. Det var en vidrig och brutal religion. Den innefattade manlig och kvinnlig tempelprostitution, sexorgier och till och med barnoffer. Jehova sände därför Elia till Ahab för att berätta att det skulle bli torka i landet, och den skulle inte upphöra förrän Guds profet tillkännagav att den var över. (1 Kung. 17:1) Det gick flera år innan Elia trädde fram inför Ahab och sa att han skulle samla folket och baalsprofeterna på berget Karmel. *

Det som kännetecknade baalsdyrkan är vanligt också i dag.

8. Vad kan vi lära oss av skildringen om Elia och baalsprofeterna?

8 Vad kan vi lära oss av den här händelsen? Somliga kanske tycker att en berättelse om baalsdyrkan saknar intresse i dag, eftersom vi inte är omgivna av altaren och tempel åt Baal. Men den här skildringen är mer än bara forntida historia. (Rom. 15:4) Ordet ”baal” betyder ”ägare”, ”herre” eller ”mästare”, och Jehova sa till sitt folk att de skulle välja honom som sin ”baal”. (Jes. 54:5) Håller du inte med om att människor fortfarande väljer att tjäna många olika herrar i stället för den allsmäktige Guden? Oavsett om det centrala i människors liv är pengar, karriär, fritidsintressen, sex eller något annat, så har de valt en herre eller en gud som ersätter tillbedjan av Jehova. (Matt. 6:24; läs Romarna 6:16.) Det som kännetecknade baalsdyrkan är vanligt också i dag. När vi tänker på den forntida kampen mellan Jehova och Baal hjälper det oss att avgöra vad eller vem som ska ha den främsta platsen i vårt liv.

 Vad menas med att ”halta mellan två ståndpunkter”?

9. a) Varför var Karmel en passande plats att avslöja baalsdyrkan? (Se fotnoten.) b) Vad sa Elia till folket?

9 Från Karmels topp har man en fantastisk utsikt – från Kisons regnflodsdal till Stora havet (Medelhavet) inte långt därifrån och vidare bort mot Libanonbergen vid horisonten i norr. * Men när solen gick upp den här avgörande dagen var det inget vackert panorama som bredde ut sig. Det var som om en mörk skugga vilade över det en gång så bördiga land som Jehova hade gett åt Abrahams avkomlingar. Den obarmhärtiga solen hade gjort det till ett förstört och förbränt land, ett resultat  av att folket hade varit så halvhjärtade i sin tillbedjan. När alla var samlade ställde sig Elia framför dem och sa: ”Hur länge skall ni halta mellan två ståndpunkter? Om Jehova är den sanne Guden, så följ honom, men om Baal är det, så följ honom.” (1 Kung. 18:21)

10. Hur haltade folket ”mellan två ståndpunkter”, och vilken grundläggande sanning hade de glömt?

10 Vad menade Elia med uttrycket ”halta mellan två ståndpunkter”? Israeliterna insåg inte att de måste välja mellan tillbedjan av Jehova och tillbedjan av Baal. De trodde att de kunde göra både och – dyrka Baal i fruktansvärda riter och samtidigt be till Jehova om hjälp. De kanske tänkte att Baal skulle välsigna deras skördar och boskap medan ”härarnas Jehova” skulle beskydda dem i krig. (1 Sam. 17:45) De hade glömt en grundläggande sanning, en sanning som fortfarande undgår många – Jehova godtar inte att man är delad i sin tillbedjan. Han vill att vi ska vara helhjärtade och både kräver och är värd ”odelad hängivenhet”. All tillbedjan av honom som blandas med någon annan form av tillbedjan är oacceptabel, ja rentav kränkande. (Läs 2 Moseboken 20:5.)

11. Hur kan Elias uppmaning till folket hjälpa oss?

11 Israeliterna ”haltade” och liknade en man som försöker följa två stigar samtidigt. Många människor i våra dagar gör samma misstag. De låter andra ”gudar” smyga sig in i deras liv och tränga undan tillbedjan av Gud. Om vi tar till oss av Elias rättframma uppmaning att sluta halta kan vi få hjälp att fundera på vad vi prioriterar i livet och hur vi tillber Jehova.

En avgörande kraftmätning

12, 13. a) Hur utmanade Elia baalsprofeterna? b) Hur kan vi visa att vi förtröstar på Jehova?

12 Elia föreslog sedan att man skulle göra ett mycket enkelt prov. Baalsprofeterna skulle resa ett altare och lägga ett offer på det. Sedan skulle de be Baal svara genom att förtära offret med eld. Elia skulle göra likadant. Han sa: ”Den gud som svarar med eld, han är den sanne Guden.” Elia visste mycket väl vem som var den sanne Guden. Hans tro var så stark att han gjorde allt för att underlätta för sina motståndare. Han tvekade inte att låta baalsprofeterna vara först ut. Så de valde vilken tjur de skulle offra och började tillbe Baal. * (1 Kung. 18:24, 25)

 13 Vi lever inte i underverkens tidevarv. Men Jehova har inte förändrats. Vi kan fullständigt lita på honom som Elia gjorde. Det är inte alla vi träffar i tjänsten som håller med om det Bibeln lär. Men vi behöver inte vara rädda för att låta dem säga sin mening först. Vi efterliknar Elia och låter Gud vägleda det hela. Det gör vi genom att inte lita på oss själva, utan helt enkelt visa vad hans inspirerade ord säger, eftersom det har skrivits för att användas ”till korrigering”. (2 Tim. 3:16)

Elia såg baalsdyrkan som en stor bluff, och han ville hjälpa Guds folk att genomskåda den.

14. Hur drev Elia med baalsprofeterna, och varför?

14 Baalsprofeterna gjorde i ordning sitt offer och anropade sin gud. De ropade gång på gång: ”Baal, svara oss!” De fortsatte med det i flera timmar. ”Men det kom ingen röst, och det var ingen som svarade”, säger Bibeln. Vid middagstid började Elia driva med dem. Han sa sarkastiskt att Baal måste vara för upptagen för att svara dem. Hade han ”behövt gå på avträdet”? Eller hade han tagit sig en tupplur, så att någon måste väcka honom? ”Ropa högre”, uppmanade Elia bedragarna. Det är tydligt att han såg baalsdyrkan som en stor bluff, och han ville hjälpa Guds folk att genomskåda den. (1 Kung. 18:26, 27)

15. Vad lär vi oss av händelsen med baalsprofeterna?

15 Baalsprofeterna blev som vansinniga och ”ropade ännu högre och ristade sig med dolkar och lansar som de hade för sed, tills de fick blod att flyta ner över sig”. Men till ingen nytta. ”Det kom ingen röst, och det var ingen som svarade och inget tecken på uppmärksamhet.” (1 Kung. 18:28, 29) Baal fanns inte. Han var ett fantasifoster skapat av Satan för att dra människor bort från Jehova. Om man väljer någon annan herre än Jehova blir resultatet detsamma nu som då: besvikelse och rentav skam. (Läs Psalm 25:3; 115:4–8.)

Ett tydligt svar

16. a) Vad kan folket ha blivit påminda om när Elia byggde upp Jehovas altare? b) Hur visade Elia att han helt litade på Jehova?

16 Sent på eftermiddagen var det Elias tur att offra. Han byggde upp ett altare åt Jehova som hade blivit nerrivet, utan tvivel av fiender till den sanna tillbedjan. Han använde 12 stenar,  vilket kanske påminde många i tiostammarsriket Israel om att de fortfarande skulle hålla lagen som hade getts åt de 12 stammarna. Sedan lade han offret på altaret och dränkte in allt i vatten som kanske hade hämtats från Medelhavet inte långt därifrån. Han grävde också en ränna runt altaret och fyllde den med vatten. Han hade gjort det lättare för baalsprofeterna men gjorde det svårare för Jehova – så stort förtroende hade han för sin Gud. (1 Kung. 18:30–35)

Elias bön visade att han fortfarande brydde sig om sitt folk, eftersom han ville att Jehova skulle få dem att bli helhjärtade i sin tillbedjan igen.

17. Hur visade Elias bön vad som var viktigt för honom, och hur kan vi efterlikna honom när vi ber?

17 När allt var klart bad Elia en bön. Det var en enkel och välformulerad bön som tydligt visade vad han ansåg var viktigast. Först och främst ville han att det skulle bli känt att det var Jehova, och inte Baal, som var ”Gud i Israel”. Elia ville också att alla skulle inse att han själv bara var Jehovas tjänare och att all ära skulle gå till Gud. Slutligen visade Elia att han fortfarande brydde sig om sitt folk, eftersom han ville att Jehova skulle få dem att bli helhjärtade i sin tillbedjan igen. (1 Kung. 18:36, 37) Trots att folket hade försummat Jehova, vilket hade orsakat så mycket lidande, så älskade Elia dem fortfarande. Vi kan efterlikna Elias sätt att be om vi också är ödmjuka, ärar Guds namn och ber för dem som behöver hjälp.

18, 19. a) Hur besvarade Jehova Elias bön? b) Varför förtjänade inte baalsprofeterna något medlidande, och vad befallde Elia?

18 Innan Elia bad kanske folkskarorna undrade om Jehova skulle visa sig bli en lika stor besvikelse som Baal. Men efter bönen behövde de inte undra längre. Skildringen lyder: ”Då föll Jehovas eld ner och förtärde brännoffret och veden och stenarna och stoftet, och vattnet som var i rännan slickade den upp.” (1 Kung. 18:38) Vilket spektakulärt svar! Hur reagerade folket?

”Då föll Jehovas eld ner.”

19 ”Jehova är den sanne Guden! Jehova är den sanne Guden!” ropade de allesammans. (1 Kung. 18:39) Äntligen såg de sanningen. Men än så länge hade de inte visat någon tro. Uppriktigt sagt är det inget imponerande uttryck för tro att medge  att Jehova är den sanne Guden efter att ha sett eld falla ner från himlen som svar på en bön. Elia förväntade sig mer av dem. Han bad dem göra något som de borde ha gjort många år tidigare – lyda Jehovas lag. Guds lag sa att falska profeter och avgudadyrkare skulle dödas. (5 Mos. 13:5–9) Baalsprofeterna var inbitna fiender till Jehova Gud, och de motarbetade medvetet hans avsikter. Förtjänade de något medlidande? Hade de själva visat något medlidande med alla oskyldiga barn som de brände levande som offer åt Baal? (Läs Ordspråksboken 21:13; Jer. 19:5) Nej, de var inte värda någon barmhärtighet. Elia beordrade att de skulle dödas. (1 Kung. 18:40)

20. Varför finns det ingen anledning att invända mot avrättningen av de falska profeterna?

20 Nutida kritiker kan ha invändningar mot det här blodiga slutet. En del menar att berättelsen om det som hände på berget Karmel kan missbrukas av religiösa fanatiker och användas för att rättfärdiga religiös intolerans. Och tyvärr finns det alltför många våldsamma religiösa fanatiker i vår tid. Men Elia var ingen fanatiker. Han utförde Jehovas vilja, och baalsprofeterna fick ett rättmätigt straff. Dessutom vet de sanna kristna att de inte kan göra som Elia och använda vapen för att bekämpa de onda. De följer principen i de ord som Jesus sa till Petrus: ”För tillbaka ditt svärd till dess plats, ty alla som tar till svärd skall gå under genom svärd.” (Matt. 26:52) I framtiden kommer Jehova att använda sin son för att skipa rättvisa.

21. På vilket sätt är Elia ett bra exempel för kristna i dag?

21 Sanna kristna förväntas visa tro i alla sidor av livet. (Joh. 3:16) Det kan vi göra om vi efterliknar trogna män som Elia. Han tillbad endast Jehova och uppmanade andra att också göra det. Han avslöjade modigt baalsdyrkan som ett bedrägeri som Satan utnyttjade för att dra människor bort från Jehova. Och han litade på att Jehova skulle avgöra saken i stället för att lita på sina egna förmågor. Elia försvarade sann tillbedjan och är verkligen ett stort föredöme för oss.

^ § 9 Karmel är vanligen täckt av tät vegetation till följd av fuktiga havsvindar som stiger längs sluttningarna och ger regn och rikligt med dagg. Eftersom man menade att det var Baal som gav regn, hade det här berget en viktig funktion i samband med baalsdyrkan. Ett kargt, förtorkat Karmel var därför en idealisk plats för att avslöja baalskulten som ett bedrägeri.

^ § 12 Det är värt att lägga märke till att Elia sa: ”Ni skall inte tända eld.” En del forskare menar att sådana avgudadyrkare ibland använde altaren som hade en dold hålighet undertill, så att det skulle se ut som om eld uppstod övernaturligt.