Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Efterlikna deras tro

 KAPITEL TJUGO

”Jag har kommit till tro”

”Jag har kommit till tro”

1. Beskriv hur Marta kände det och varför.

MARTA tänkte på sin brors grav. Hon såg den tydligt framför sig, en grotta förseglad med en stor sten. Hennes sorg kändes lika stor och tung som den stenen. Hon kunde inte fatta att hennes älskade bror Lasarus var borta. Allt som hade hänt de senaste fyra dagarna sedan han tog sitt sista andetag kändes som en enda dimma av sorg, besökare och kondoleanser.

2, 3. a) Hur påverkades Marta av att Jesus kom? b) Vad visar Martas uttalande om henne?

2 Men nu hade äntligen Jesus kommit, Lasarus närmaste vän. När Marta såg Jesus kände hon sorgen välla upp inom sig, för Jesus var ju den ende som hade kunnat rädda Lasarus. Men ändå, att få vara tillsammans med Jesus en liten stund på bergssluttningen utanför Betania gav henne tröst. Hans blick var fylld av värme, och hans djupa empati gav henne som alltid ny styrka. Han ställde frågor som hjälpte henne att styra in tankarna på sin tro och på hoppet om uppståndelsen. Under deras samtal sa Marta att hon hade förstått något mycket viktigt: ”Jag har kommit till tro på att du är Messias, Guds Son, den som kommer till världen.” (Joh. 11:27)

3 Martas ord visar att hon hade mycket stark tro. Det lilla Bibeln avslöjar om henne ger oss fina lärdomar som kan hjälpa oss att stärka vår egen tro. Vi ska se vad som hände några månader tidigare i Martas liv.

Bekymrad och oroad

4. På vilket sätt var Martas familj ovanlig, och hur kände de Jesus?

4 Bara några månader tidigare var Lasarus frisk och mådde bra. Snart skulle en betydelsefull gäst komma på besök till deras hem i Betania, nämligen Jesus Kristus. Lasarus, Marta och Maria var en ovanlig familj, för de var tydligen tre vuxna syskon som bodde tillsammans. Några forskare menar att Marta var äldst av  de tre, eftersom hon tycks ha haft rollen som värd och flera gånger nämns först. (Joh. 11:5) Bibeln avslöjar inte om någon av dem gifte sig. Men hur det än var, så blev de goda vänner till Jesus. Han brukade bo hos dem när han förkunnade i Judeen, där han annars fick möta så mycket motstånd och fientlighet. Det är tydligt att han verkligen uppskattade friden och värmen i deras hem.

5, 6. a) Varför var Marta så upptagen när Jesus kom på besök? b) Vad gjorde Maria?

5 Marta betydde mycket för hemmets trivsamma och gästfria atmosfär. Hon verkar ha varit en energisk person som jämt hade fullt upp. Det här tillfället när Jesus kom på besök var inget undantag. Hon började laga en fin måltid med många olika rätter åt den här uppskattade gästen och kanske till några av dem som färdades tillsammans med honom. På den tiden var det mycket viktigt att vara gästfri. När det kom en gäst skulle man först välkomna honom med en kyss. Sedan hjälpte man honom att ta av sandalerna, man tvättade hans fötter och hällde fin, parfymerad olja på huvudet. (Läs Lukas 7:44–47.) Man ville göra allt för att gästen skulle känna sig hemma och få det han behövde.

6 Marta och Maria hade mycket att stå i. Av de här båda systrarna har Maria ibland beskrivits som den mest känsliga och eftertänksamma. Till en början hjälpte hon säkert Marta med förberedelserna, men när Jesus kom lade hon allt åt sidan. Jesus tog vara på det här tillfället att få undervisa. Och till skillnad från de religiösa ledarna på den tiden respekterade Jesus kvinnor och ville gärna berätta för dem om Guds rike, som var själva temat i hans undervisning. Maria blev upplivad av den här speciella möjligheten och satte sig på golvet bredvid Jesus för att inte gå miste om ett enda ord.

7, 8. Varför blev Marta irriterad, och hur märktes det?

7 Man kan tänka sig hur stressad Marta började bli. Det var mat som skulle lagas och gäster som skulle passas upp. Hon blev mer och mer frustrerad. När hon sprang fram och tillbaka passerade hon Maria, som bara satt där utan att hjälpa till. Började det märkas på Marta att hon var upprörd? Suckade hon demonstrativt eller rynkade pannan? Det hade inte varit så konstigt. Hon kunde ju inte sköta allt själv.

8 Till sist kunde Marta inte hålla tillbaka sin irritation. Hon avbröt Jesus och utbrast: ”Herre, betyder det inget för dig att min syster har lämnat mig ensam att bestyra allt? Säg då till henne  att hon skall vara med och hjälpa mig.” (Luk. 10:40) Det här var starka ord. I andra bibelöversättningar står det: ”Herre, bryr du dig inte ...?” Hon ber dessutom Jesus tillrättavisa Maria och befalla henne att hjälpa till.

9, 10. a) Hur svarade Jesus på Martas fråga? b) Hur vet vi att Jesus inte nedvärderade Martas ansträngningar?

9 Marta blev nog förvånad över hur Jesus svarade, och det har nog en och annan bibelläsare också blivit sedan dess. Jesus sa vänligt: ”Marta, Marta, du är bekymrad och oroar dig för många ting. Men endast några få ting behövs, eller bara ett. Vad Maria angår, så har hon valt den goda delen, och den skall inte tas ifrån henne.” (Luk. 10:41, 42) Vad menade Jesus egentligen? Tyckte han att Marta var en materialist? Nedvärderade han hennes ansträngningar att göra en fin middag?

Marta var bekymrad för praktiska saker, men hon tog ödmjukt emot tillrättavisning.

10 Nej, inte alls. Jesus såg att Marta hade rena motiv som var grundade på kärlek. Och han tyckte inte att det var fel om någon ville bjuda riktigt storslaget. Han hade ju inget emot att vara med på ”en stor mottagningsfest” som Matteus hade ordnat för honom lite tidigare. (Luk. 5:29) Det var inte maten som var problemet, det var Martas prioriteringar. Hon var så inställd på att göra en fantastisk middag att hon glömde det viktigaste. Och vad var det?

Jesus förstod att Marta motiverades av kärlek och uppskattade hennes gästfrihet.

11, 12. Vilken mild tillrättavisning fick Marta av Jesus?

11 Jesus, som var Jehovas enfödde son, var hemma hos Marta och undervisade om sanningen. Ingenting, inte ens hennes goda mat och alla förberedelser, kunde vara viktigare. Jesus var utan tvekan ledsen för Martas skull, eftersom hon gick miste om en unik möjlighet att stärka sin tro. Men han lät henne göra sitt eget val. * Däremot var det en helt annan sak när Marta ville att Jesus skulle tvinga Maria att göra likadant och gå miste om andlig undervisning.

12 Därför tillrättavisade han Marta på ett milt sätt. Han sa hennes namn två gånger för att trösta och lugna henne och försäkrade att hon inte behövde vara så ”bekymrad” och oroa sig ”för många ting”. Det  räckte med bara en eller två rätter, särskilt när det var en andlig fest på programmet. Det fanns ingen anledning att ta ifrån Maria ”den goda delen” som hon hade valt, alltså att bli undervisad direkt av Jesus.

13. Vad ville Jesus lära Marta?

13 Den här skildringen av en middag hemma hos de tre syskonen är full av lärdomar. Vi måste se till att inget tränger undan våra möjligheter att fylla vårt ”andliga behov”. (Matt. 5:3) Vi vill gärna efterlikna Martas generösa och energiska sida, men vi vill inte bli så bekymrade och oroade över det mindre viktiga att vi går miste om det som verkligen betyder något. Vi vill gärna umgås med våra vänner, men inte enbart för att få bjuda dem  eller själva bli bjudna på fantastisk mat och dryck. Vi vill främst att ”det skall bli ett utbyte av uppmuntran”, och vi vill gärna dela med oss av ”någon andlig gåva”. (Läs Romarna 1:11, 12.) Bara en enkel fika kan vara uppmuntrande för alla.

En älskad brors död och uppståndelse

14. Hur vet vi att Marta tog emot rådet hon fick?

14 Tog Marta emot Jesus milda tillrättavisning och lärde sig något? Vi behöver inte fundera på det. När aposteln Johannes skriver sin spännande skildring om Martas bror säger han: ”Nu älskade Jesus Marta och hennes syster och Lasarus.” (Joh. 11:5) Det hade gått flera månader sedan Jesus besökte dem i Betania. Marta hade inte gått omkring och surat. Hon var inte arg på Jesus för att han hade tillrättavisat henne, i stället tog hon till sig rådet. Även här är hon ett fint exempel, för vem behöver inte ett gott råd ibland?

15, 16. a) Vad gjorde förmodligen Marta när hennes bror blev sjuk? b) Vad hoppades Marta och Maria, och hur gick det?

15 När Lasarus blev dålig fanns energiska Marta där och pysslade om honom. Hon försökte göra allt som stod i hennes makt för att lindra hans besvär och hjälpa honom att bli bättre. Men Lasarus blev bara sämre och sämre. Både dag och natt fanns hans systrar vid hans sida och gav honom vård. Tänk så många gånger Marta måste ha betraktat sin brors hålögda ansikte och vemodigt dragit sig till minnes alla år som de haft tillsammans. De hade delat på allt, både glädje och sorg.

16 När det verkade som om allt hopp var ute för Lasarus skickade Marta och Maria ett meddelande till Jesus. Han befann sig två dagsresor bort, upptagen med att predika. Det var ett enkelt meddelande: ”Herre, se, den som du är så fäst vid är sjuk.” (Joh. 11:1, 3) De visste att Jesus älskade deras bror, och de var övertygade om att han skulle göra allt för att hjälpa sin vän. Hoppades de in i det sista att Jesus skulle komma innan det var för sent? I så fall hoppades de förgäves. Lasarus dog.

17. Vad kan ha förvånat Marta, och vad gjorde hon när hon hörde att Jesus närmade sig?

17 Samtidigt som Marta och Maria sörjde sin bror måste de ordna med begravningen och ta emot gäster som kom från Betania och trakten runt omkring. Fortfarande inte ett ljud från Jesus. Marta blev säkert mer fundersam för varje dag som gick. Till sist, på fjärde dagen efter Lasarus död, fick Marta reda på att Jesus närmade sig Betania. Trots att hon sörjde var hon lika  handlingskraftig som alltid och rusade i väg för att möta Jesus, utan att säga något till Maria. (Läs Johannes 11:18–20.)

18, 19. Vilket hopp hade Marta, och varför var hennes tro levande för henne?

18 När Marta fick syn på Jesus satte hon ord på det som hade plågat både henne och hennes syster i flera dagar: ”Herre, om du hade varit här, skulle min bror inte ha dött.” Men hoppet och tron fanns fortfarande kvar hos henne, och därför tillade hon: ”Och ändå vet jag nu att vad du än ber Gud om skall Gud ge dig.” Jesus sa genast något för att stärka hennes tro: ”Din bror skall uppstå.” (Joh. 11:21–23)

19 Marta tänkte att Jesus pratade om framtiden, så hon svarade: ”Jag vet att han skall uppstå i uppståndelsen på den sista dagen.” (Joh. 11:24) Det är anmärkningsvärt att hon hade en sådan stark tro på uppståndelsen. En del av de judiska ledarna, sadducéerna, förnekade att det skulle bli en uppståndelse, trots att  det var en tydlig lära i de inspirerade Skrifterna. (Dan. 12:13; Mark. 12:18) Men Marta visste att Jesus hade undervisat om uppståndelsen och till och med uppväckt människor från döden, även om ingen hade varit död lika länge som Lasarus. Hon hade ingen aning om vad som snart skulle hända.

20. Förklara innebörden av det Jesus sa i Johannes 11:25–27 och det Marta svarade.

20 Jesus uttalade då de välkända orden: ”Jag är uppståndelsen och livet.” Jehova har anförtrott sin son makten att ge människor livet tillbaka i en framtida uppståndelse på jorden. Jesus frågade Marta: ”Tror du detta?” Då svarade hon med orden i rubriken till det här kapitlet. Hon var övertygad om att Jesus var Messias och att han var Guds son, den som profeterna hade förutsagt skulle komma till världen. (Joh. 5:28, 29; läs Johannes 11:25–27.)

21, 22. a) Vad visar att Jesus känner för dem som sörjer? b) Beskriv vad som hände när Lasarus blev uppväckt.

21 Betyder det något för Jehova och Jesus Kristus att man har så stark tro som Marta? Det hon fick uppleva ger ett tydligt svar på den frågan. Hon skyndade sig att hämta sin syster. Hon såg hur tagen Jesus var när han pratade med Maria och alla de andra sörjande människorna. Hon såg att han fick tårar i ögonen och öppet visade sin djupa sorg över all smärta som döden orsakar. Hon hörde Jesus beordra att stenen skulle tas bort från Lasarus grav. (Joh. 11:28–39)

22 Som den praktiska kvinna hon var invände Marta och sa att kroppen måste lukta illa efter fyra dagar i graven. Men Jesus påminde henne: ”Sade jag dig inte att om du trodde skulle du få se Guds härlighet?” Marta trodde, och hon fick verkligen se Jehovas härlighet. Precis där och då gav Gud sin son makten att ge Lasarus livet tillbaka. Det här måste ha varit ett ögonblick som etsade sig fast i Martas minne, något hon kom ihåg resten av sitt liv. Först ropade Jesus: ”Lasarus, kom hit ut!” Sedan hördes svaga ljud inifrån grottan när Lasarus reste sig och fortfarande svept i linnebindlar tog sig fram till gravens öppning. Därefter befallde Jesus: ”Lös honom och låt honom gå.” Till sist fick hon uppleva det helt overkliga ögonblicket när hon och Maria kunde kasta sig i sin brors armar. (Läs Johannes 11:40–44.) I samma stund var sorgen borta, och Marta kände sig bara enormt glad och lycklig.

Martas tro blev välsignad när hon och Maria fick sin bror tillbaka.

23. Vad vill Jehova och Jesus göra för dig, men vad måste du göra?

23 Den här skildringen visar att uppståndelsen inte bara är  en önskedröm. Det är en oerhört tröstande lära i Bibeln, och människor har bevisligen blivit uppväckta tidigare i historien. (Job 14:14, 15) Jehova och Jesus vill inget hellre än att belöna sina tjänare för att de visar tro, precis som de belönade Marta, Maria och Lasarus. Och de vill göra detsamma för dig, om du också bygger upp en stark tro.

”Marta passade upp”

24. Vad är det sista vi får veta om Marta?

24 Marta nämns bara en gång till i Bibeln. Då har vi kommit fram till den sista veckan innan Jesus offrade sitt liv här på jorden. Jesus visste att det låg stora svårigheter framför honom, och nu valde han återigen att bo hos de gästfria syskonen i Betania. Därifrån skulle han gå till Jerusalem, som låg tre kilometer bort. När Jesus och Lasarus är hemma hos Simon den spetälske i Betania och äter kvällsmat får vi en sista glimt av Marta. Det sägs: ”Marta passade upp.” (Joh. 12:2)

25. Vilken förmån har många församlingar?

25 Så typiskt henne! Alltid lika energisk. När vi möter henne första gången i Bibeln är hon fullt sysselsatt, och när vi lämnar henne är hon också upptagen – i full färd med att ta hand om dem omkring sig. Många av våra församlingar är välsignade med kvinnor som Marta. De är modiga och generösa och visar sin tro i praktiken genom att ge av sig själva. Med största sannolikhet fortsatte Marta att visa sin tro på det här sättet. Det hjälpte henne också att vara förberedd för svårigheterna som låg framför henne.

26. Hur fick Marta hjälp av sin tro?

26 Bara några dagar senare skulle Jesus bli dödad, hennes nära vän och Herre. Och samma mordiska och skenheliga människor som dödade Jesus ville döda Lasarus också, eftersom många hade blivit troende när han fick livet tillbaka. (Läs Johannes 12:9–11.) Vi vet inte hur länge Marta och hennes syskon levde, men till sist var det naturligtvis döden som gjorde att de skildes åt. Och något vi kan vara säkra på är att Martas tro hjälpte henne att hålla ut till slutet. Därför behöver alla kristna efterlikna Marta och bygga upp en tro som kan bära dem genom livet.

^ § 11 I det judiska samhället under det första århundradet brukade inte kvinnor få någon direkt undervisning eller utbildning. Deras huvuduppgift var att ta hand om hemmet. Marta kan ha tyckt att det var mycket märkligt att en kvinna satte sig ner för att bli undervisad av Jesus.