Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Närma dig Jehova

 KAPITEL 6

Kraft att förinta – ”Jehova är en stridsman”

Kraft att förinta – ”Jehova är en stridsman”

1–3. a) Vilket hot från egyptierna ställdes israeliterna inför? b) Hur stred Jehova för sitt folk?

ISRAELITERNA var fångade i en fälla – inklämda mellan branta bergssidor och ett hav som inte gick att komma över. Tätt bakom dem stormade den egyptiska hären fram – en skoningslös krigsmaskin, som var besluten att förinta dem. * Mose försökte få Guds folk att inte förlora hoppet. ”Jehova kommer själv att strida för er”, försäkrade han dem. (2 Moseboken 14:14)

2 Ändå ropade Mose tydligen till Jehova, varpå Gud svarade: ”Varför håller du i med att ropa högt till mig? ... Lyft upp din stav och räck ut din hand över havet och klyv det itu.” (2 Moseboken 14:15, 16) Vad händer? Jehova ger omedelbart sin ängel en befallning. En molnpelare ställer sig bakom israeliterna, kanske i form av en vägg, och blockerar egyptiernas anfallslinje. (2 Moseboken 14:19, 20; Psalm 105:39) Mose räcker ut sin hand. En kraftig vind klyver havet. På något sätt stelnar vattnet och blir stående som två väggar. Däremellan framträder en passage som är tillräckligt bred för att rymma hela nationen! (2 Moseboken 14:21; 15:8)

3 När farao bevittnar den här maktdemonstrationen, borde han slå till reträtt. Men han är en stolt härskare och går till anfall i stället. (2 Moseboken 14:23) Egyptierna förföljer israeliterna ut på den torra havsbottnen. Snart  övergår emellertid deras anfall i kaos. Hjulen på deras vagnar börjar falla av. När israeliterna väl är i säkerhet på andra sidan, befaller Jehova Mose: ”Räck ut din hand över havet, för att vattenmassorna må vända tillbaka över egyptierna, över deras stridsvagnar och deras kavallerister.” Väggarna av vatten störtar samman. Farao och hans soldater begravs allesammans! (2 Moseboken 14:24–28; Psalm 136:15)

Vid Röda havet visade Jehova att han var ”en stridsman”

4. a) Vad visade Jehova att han var vid Röda havet? b) Hur kan somliga reagera för en sådan beskrivning av Jehova?

4 Israels befrielse vid Röda havet var en mycket viktig händelse i människans historia och visar hur Gud handlar med mänskligheten. Där visade Jehova att han var ”en stridsman”. (2 Moseboken 15:3) Hur reagerar du på den här beskrivningen av Jehova? Det är ett känt faktum att krig och strider har inneburit mycket lidande och elände för mänskligheten. Kan det vara så att Guds kraft att förinta mer avskräcker än uppmuntrar dig att närma dig honom?

Guds krig och människors konflikter

5, 6. a) Varför kallas Jehova så passande ”härarnas Jehova”? b) Hur skiljer sig Guds krigföring från människors?

5 Nästan tre hundra gånger i de hebreiska skrifterna och två gånger i de kristna grekiska skrifterna kallas Gud ”härarnas Jehova”. (1 Samuelsboken 1:11) Som den suveräne härskaren förfogar Jehova över en stor här av änglar. (Josua 5:13–15; 1 Kungaboken 22:19) Den förödelse som denna här kan åstadkomma är skräckinjagande. (Jesaja 37:36) Det är naturligtvis hemskt att tänka på människor som blir förintade, men vi måste komma ihåg att Guds krig skiljer sig från obetydliga människors konflikter. Militära och politiska ledare kan försöka tillskriva sina aggressioner ädla  motiv, men människors krig styrs alltid av girighet och själviskhet.

6 Jehova däremot drivs inte blint av känslor. Femte Moseboken 32:4 förklarar: ”Klippan, fullkomligt är hans verk, ty alla hans vägar är rättvisans vägar. En trofasthetens Gud, hos vilken ingen orättvisa finns; rättfärdig och rättrådig är han.” Guds ord fördömer okontrollerad vrede och grymhet och ett besinningslöst våld. (1 Moseboken 49:7; Psalm 11:5) Jehova gör aldrig något utan orsak. När han använder sin kraft till att förinta, gör han det sparsamt och som en sista utväg. Det är precis som han sade genom sin profet Hesekiel: ”’Finner jag på något sätt behag i den ondskefulles död’, lyder den suveräne Herren Jehovas uttalande, ’och inte däri att han vänder om från sina vägar och får leva?’” (Hesekiel 18:23)

7, 8. a) Vilken felaktig slutsats drog Job om sina lidanden? b) Hur rättade Elihu till Jobs tänkesätt? c) Vad kan vi lära av Jobs erfarenhet?

7 Men varför använder Jehova då sin kraft till att förinta? Innan vi svarar på det kan vi erinra oss den rättfärdige mannen Job. Satan ifrågasatte om Job – eller egentligen någon över huvud taget – skulle vara trogen mot Gud om han utsattes för prövningar. Jehova svarade på Satans utmaning genom att tillåta honom att pröva Jobs ostrafflighet. Som en följd av det fick Job en svår sjukdom, blev av med sin rikedom och förlorade sina barn. (Job 1:1–2:8) Job, som inte visste vad som låg bakom den här situationen, drog felaktigt slutsatsen att hans lidanden var ett orättvist straff från Gud. Han frågade Gud varför denne hade gjort honom till ”måltavla”, till ”en fiende”. (Job 7:20; 13:24)

8 En ung man vid namn Elihu påvisade det felaktiga i Jobs resonemang, när han sade: ”Du har sagt: ’Min rättfärdighet är större än Guds.’” (Job 35:2) Nej, det är inte särskilt förståndigt att tro sig veta bättre än Gud eller att anta att han har handlat orättvist. ”Det vare fjärran från den  sanne Guden att handla ondskefullt och från den Allsmäktige att handla orätt”, förklarade Elihu. Längre fram sade han: ”Den Allsmäktige – honom har vi inte utforskat; han är upphöjd i kraft, och rättvisa och ett överflöd av rättfärdighet kommer han inte att förringa.” (Job 34:10; 36:22, 23; 37:23) Vi kan vara övertygade om att när Gud för krig, har han goda skäl till det. Med det i minnet skall vi undersöka några av orsakerna till att fridens Gud ibland axlar krigarens roll. (1 Korinthierna 14:33)

Varför fridens Gud måste föra krig

9. Varför utkämpar fridens Gud krig?

9 Efter det att Mose lovprisat Gud som ”en stridsman”, sade han: ”Vem bland gudarna är lik dig, o Jehova? Vem är lik dig, som visar dig mäktig i helighet?” (2 Moseboken 15:11) Profeten Habackuk uttryckte en liknande tanke: ”Dina ögon är för rena för att se på det som är ont; och du står inte ut med att betrakta detta elände.” (Habackuk 1:13) Det är sant att Jehova är kärlekens Gud, men han är också helighetens, rättfärdighetens och rättvisans Gud. Ibland tvingar dessa egenskaper honom att använda sin kraft till att förinta. (Jesaja 59:15–19; Lukas 18:7) Gud blir alltså inte mindre helig för att han strider. Det är snarare på grund av sin helighet som han strider. (2 Moseboken 39:30)

10. a) När och hur uppstod behovet för Gud att föra krig? b) Endast hur kan man få ett slut på den fiendskap som förutsades i 1 Moseboken 3:15, och hur kommer det att gynna den rättfärdiga mänskligheten?

10 Tänk på den situation som uppstod efter det att det första människoparet, Adam och Eva, hade gjort uppror mot Gud. (1 Moseboken 3:1–6) Om Jehova skulle ha översett med deras orättfärdighet, skulle han ha undergrävt sin egen ställning som universums Suverän. Som en rättfärdig Gud var han tvungen att döma dem till döden. (Romarna 6:23) I Bibelns första profetia förutsade han att det  skulle råda fiendskap mellan hans egna tjänare och ”ormens”, dvs. Satans, efterföljare. (Uppenbarelseboken 12:9; 1 Moseboken 3:15) Denna fiendskap kan inte upphöra förrän Satan till sist krossas. (Romarna 16:20) Den domen kommer att medföra storslagna välsignelser för den rättfärdiga mänskligheten. Jorden kommer då att befrias från Satans inflytande och förvandlas till ett världsomfattande paradis. (Matteus 19:28) Men till dess är Satan och hans efterföljare ett konstant hot mot Guds folks fysiska och andliga välbefinnande. Ibland tvingas Jehova att ingripa.

Gud ingriper för att ta bort ondskan

11. Varför kände Gud sig tvungen att sända en världsomfattande översvämning?

11 Den stora översvämningen på Noas tid var just ett sådant ingripande. I Första Moseboken 6:11, 12 läser vi: ”Jorden kom att fördärvas i den sanne Gudens ögon, och jorden blev uppfylld av våld. Så Gud såg på jorden, och se, den var fördärvad, eftersom allt kött hade fördärvat sin väg på jorden.” Skulle Gud tillåta att de onda utplånade den lilla moral som fanns kvar på jorden? Nej. Jehova kände sig tvungen att sända en världsomfattande översvämning för att befria jorden från dessa våldsamma och omoraliska människor.

12. a) Vad förutsade Jehova om Abrahams ”säd”? b) Varför skulle amoréerna fördrivas?

12 Detsamma gällde Guds dom över kanaanéerna. Jehova uppenbarade att det skulle komma en ”säd” från Abraham genom vilken alla släkter på jorden skulle välsigna sig. I enlighet med det löftet bestämde Gud att Abrahams avkomlingar skulle få landet Kanaan, där amoréerna bodde. Hur kunde Gud motivera något sådant – att med våld fördriva dessa människor från deras eget land? Jehova meddelade att denna fördrivning inte skulle ske förrän omkring 400 år längre fram – när ”amoréernas missgärning”  hade ”kommit till fullbordan”. * (1 Moseboken 12:1–3; 13:14, 15; 15:13, 16; 22:18) Under den tidsperioden blev amoréernas moral allt sämre. Kanaan blev ett land med avgudadyrkan, blodspillan och pervers sexualitet. (2 Moseboken 23:24; 34:12, 13; 4 Moseboken 33:52) Landets invånare offrade till och med barn i eld. Skulle en helig Gud kunna utsätta sitt folk för en sådan ondska? Nej! Han förklarade: ”Landet [är] orent, och jag skall låta straff för dess missgärning komma över det, och landet kommer att spy ut sina invånare.” (3 Moseboken 18:21–25) Jehova dödade emellertid inte folket urskillningslöst. Kanaanéer som var gynnsamt stämda mot israeliterna, som Rahab och gibeoniterna, behövde inte dö. (Josua 6:25; 9:3–27)

Han strider för sitt namn

13, 14. a) Varför var Jehova tvungen att helga sitt namn? b) Hur rentvådde Jehova sitt namn från vanära?

13 Eftersom Jehova är helig, är även hans namn heligt. (3 Moseboken 22:32) Jesus lärde sina lärjungar att be: ”Låt ditt namn bli helgat.” (Matteus 6:9) Upproret i Eden ledde till att Guds namn blev skymfat och till att hans goda anseende och hans sätt att styra ifrågasattes. Jehova kunde absolut inte se genom fingrarna med detta uppror och förtal. Han var tvungen att rentvå sitt namn från vanära. (Jesaja 48:11)

14 Låt oss nu återvända till israeliterna. Guds löfte till Abraham – att alla jordens släkter skulle välsigna sig genom Abrahams säd – verkade vara ett ganska tomt löfte, så länge israeliterna var slavar i Egypten. Men genom att befria dem och göra dem till en nation rentvådde Jehova sitt namn från vanära. Profeten Daniel bad därför: ”Jehova, vår Gud, du ... förde ditt folk ut ur Egyptens land med stark hand och gjorde dig ett namn.” (Daniel 9:15)

15. Varför räddade Jehova judarna från fångenskapen i Babylon?

 15 Intressant nog bad Daniel denna bön då judarna var i behov av att Jehova återigen ingrep för sitt namns skull. De olydiga judarna var nu fångar i Babylon, och deras egen huvudstad, Jerusalem, låg i ruiner. Daniel visste att Jehovas namn skulle bli upphöjt, om judarna återvände till sitt hemland. Han bad därför: ”Jehova, förlåt! Jehova, ge akt och grip in! Dröj inte, för din egen skull, min Gud, ty ditt namn har nämnts över din stad och över ditt folk.” (Daniel 9:18, 19)

Han strider för sitt folk

16. Förklara varför Jehovas intresse av att försvara sitt namn inte innebär att han är kallsinnig och bara tänker på sig själv.

16 Innebär Jehovas intresse av att försvara sitt namn att han är kallsinnig och bara tänker på sig själv? Nej, för genom att handla i enlighet med sin helighet och rättskänsla skyddar han sitt folk. Tänk på vad som kommer fram i 1 Moseboken, kapitel 14. Där läser vi om hur fyra anfallande kungar kidnappade Abrahams brorson Lot och dennes familj. Med Guds hjälp tillfogade Abraham den numerärt överlägsna fienden ett förkrossande nederlag! Berättelsen om den här segern var antagligen den första skildringen i ”Boken om Jehovas krig” – troligen en bok som också skildrade ett antal militära drabbningar som inte finns omtalade i Bibeln. (4 Moseboken 21:14) Och många fler segrar skulle följa.

17. Vad visar att Jehova stred för israeliterna efter deras intåg i Kanaans land? Ge exempel.

17 Strax innan israeliterna tågade in i Kanaans land försäkrade Mose dem: ”Jehova, er Gud, är den som går framför er. Han kommer att strida för er i enlighet med allt som han gjorde med er i Egypten.” (5 Moseboken 1:30; 20:1) Och Jehova stred verkligen för sitt folk. Under Josuas, Moses efterträdares, dagar, under domartiden och under de trogna kungarnas regeringar i Juda gav han dem  många storslagna segrar över deras fiender. (Josua 10:1–14; Domarna 4:12–17; 2 Samuelsboken 5:17–21)

18. a) Varför kan vi vara tacksamma över att Jehova inte har förändrats? b) Vad kommer att hända då fiendskapen som beskrivs i 1 Moseboken 3:15 kulminerar?

18 Jehova har inte förändrats, och det har inte heller hans avsikt att göra den här planeten till ett fridfullt paradis. (1 Moseboken 1:27, 28) Gud hatar fortfarande ondskan. Samtidigt älskar han sitt folk innerligt och kommer snart att ingripa för dem. (Psalm 11:7) Vi kan faktiskt förvänta att den fiendskap som beskrivs i 1 Moseboken 3:15 nu närmar sig ett dramatiskt och våldsamt avgörande, då Jehova för att helga sitt namn och skydda sitt folk återigen kommer att bli en ”stridsman”! (Sakarja 14:3; Uppenbarelseboken 16:14, 16)

19. a) Illustrera hur det att Gud använder sin kraft till att förinta kan dra oss närmare honom. b) Hur bör vi känna det för Guds villighet att strida?

19 Låt oss ta en illustration: Säg att en familj attackeras av ett farligt djur och att mannen ger sig på djuret och dödar det. Är det då troligt att hans hustru och barn känner motvilja mot det han har gjort? Nej, i stället förväntar vi att de  skall bli djupt berörda över den osjälviska kärlek han har visat dem. På liknande sätt skall vi inte fjärma oss från Gud för att han använder sin kraft till att förinta. Hans villighet att strida för att beskydda oss bör göra att vi älskar honom ännu mer. Dessutom bör det få oss att känna ännu djupare respekt för hans obegränsade kraft. Då kan vi ”ägna Gud helig tjänst med gudsfruktan och vördnad”. (Hebréerna 12:28)

Närma dig ”stridsmannen”

20. Vad skall vi göra när vi läser om Guds krig och inte förstår allt, och varför det?

20 Bibeln förklarar naturligtvis inte alltid vad som leder fram till Jehovas beslut att föra krig. Men en sak kan vi vara övertygade om: Jehova använder aldrig sin kraft till att förinta på ett orättvist, godtyckligt eller grymt sätt. Ofta kan vi få rätt perspektiv på en viss biblisk skildring genom att studera sammanhanget eller ta reda på vissa bakgrundsfakta. (Ordspråken 18:13) Även när vi inte har alla detaljer kan bara det att vi lär oss mer om Jehova och mediterar över hans fantastiska egenskaper hjälpa oss att slå bort alla tvivel som kan uppstå. När vi gör det, inser vi att vi har många skäl till att lita på vår Gud, Jehova. (Job 34:12)

21. Vad slags person är Jehova, även om han är en ”stridsman” ibland?

21 Trots att Jehova är ”en stridsman”, när situationen kräver det, är han inte en krigisk person. I Hesekiels syn av den himmelska vagnen framställs Jehova som beredd att strida mot sina fiender. Ändå såg Hesekiel att Gud omgavs av en regnbåge – en symbol för frid. (1 Moseboken 9:13; Hesekiel 1:28; Uppenbarelseboken 4:3) Det är tydligt att Jehova är lugn och fridsam. ”Gud är kärlek”, skrev aposteln Johannes. (1 Johannes 4:8) Alla Jehovas egenskaper är i fullständig balans. Vi är verkligen privilegierade som kan få närma oss en sådan mäktig och kraftfull, men ändå kärleksfull, Gud!

^ § 1 Enligt den judiske historikern Josephus bestod egyptiernas här av ”600 vagnar, 50 000 ryttare och 200 000 fotfolk, alla beväpnade”. (Antiquitates Judaicae [Den forntida judiska historien], II, 324, [xv, 3]; i den svenska utgåvan Judarnes gamla historia av Flavius Josefus, 1889, sidan 187.)

^ § 12 Uttrycket ”amoréer” avser tydligen i detta fall Kanaans alla folk. (5 Moseboken 1:6–8, 19–21, 27; Josua 24:15, 18)

 [Bild på sidan 58]

Ta reda på mer

Vad är domens dag?

Ta reda på vilka välsignelser som domens dag kommer att medföra för mänskligheten.