Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Närma dig Jehova

 KAPITEL 23

Han har först älskat oss

Han har först älskat oss

1–3. Nämn något av det som gjorde Jesu död unik.

EN VÅRDAG för nästan 2 000 år sedan ställdes en oskyldig man inför rätta. Han blev dömd för brott som han aldrig begått och torterades sedan till döds. Detta var inte den första grymma och orättvisa avrättning som har skett; och tyvärr inte heller den sista. Ändå var den här mannens död unik i sitt slag.

2 Under hans sista plågsamma timmar i livet visade själva himlen hur viktig den här händelsen var. Trots att det var mitt på dagen, sänkte sig plötsligt ett mörker över landet, eller som en historiker uttryckte det: ”Solljuset uteblev.” (Lukas 23:44, 45) Sedan, alldeles innan mannen drog sitt sista andetag, yttrade han dessa oförglömliga ord: ”Det har fullbordats!” Genom att offra sitt liv åstadkom han faktiskt någonting underbart. Hans offer var den största kärlekshandling som någon människa någonsin utfört. (Johannes 15:13; 19:30)

3 Den här mannen var naturligtvis Jesus Kristus. Hans lidande och död den där dystra dagen – den 14 nisan år 33 v.t. – är något väl känt. Men man bortser ofta från ett viktigt faktum. Även om Jesus led svårt, led en annan person ännu mer. Ja, det fanns faktiskt någon som gjorde ett ännu större offer den dagen – någon som utförde den största kärlekshandling som någonsin utförts i hela universum. Vad var det för en handling? Svaret på den frågan blir en passande introduktion till det viktigaste ämne som kan behandlas: Jehovas kärlek.

 Den största kärlekshandlingen någonsin

4. Hur kom en romersk soldat att inse att Jesus inte var någon vanlig människa, och vilken slutsats drog han av det?

4 Den romerske centurion som övervakade Jesu avrättning blev alldeles häpen när han före Jesu död såg hur mörkret sänkte sig och efter Jesu död kände den kraftiga jordbävningen. ”Helt visst var denne Guds Son”, sade han. (Matteus 27:54) Det var uppenbart att Jesus inte var någon vanlig människa. Denne soldat hade hjälpt till att avrätta Guds, den Högstes, enfödde Son! Men hur fäst var egentligen Fadern vid Sonen?

5. Hur kan man illustrera den långa tid som Jehova och hans Son tillbringade tillsammans i himlen?

5 Bibeln kallar Jesus ”den förstfödde av all skapelse”. (Kolosserna 1:15) Tänk bara – Jehovas Son fanns innan universum existerade. Hur länge var då far och son tillsammans? En del vetenskapsmän uppskattar universums ålder till 13 miljarder år. Går det över huvud taget att föreställa sig en så lång tid? För att hjälpa människor att få en uppfattning om universums beräknade ålder har ett planetarium konstruerat en 110 meter lång tidsaxel. Besökarna får gå längs tidsaxeln, och varje steg de tar motsvarar omkring 75 miljoner år av universums historia. Vid slutet av tidsaxeln finns ett litet märke som inte är tjockare än ett hårstrå. Det märket står för mänsklighetens hela historia! Även om dessa beräkningar skulle vara korrekta, skulle hela tidsaxeln ändå inte vara tillräckligt lång för att motsvara Jehovas Sons livslängd! Vad var Sonen sysselsatt med under denna långa tid?

6. a) Vad var Jehovas Son sysselsatt med innan han blev människa? b) Vilket slags band finns mellan Jehova och hans Son?

6 Sonen tjänade villigt som sin Faders ”mästerlige arbetare”. (Ordspråken 8:30) I Bibeln läser vi: ”Utan honom [Sonen] blev alls ingenting till.” (Johannes 1:3) Jehova och hans Son arbetade således tillsammans för att frambringa  allt annat. Vilken spännande och trevlig tid de måste ha haft tillsammans! Som många håller med om är den kärlek som finns mellan föräldrar och barn mycket stark. Kärleken är dessutom ”ett fullkomligt föreningsband”. (Kolosserna 3:14) Vem av oss skulle då ens kunna föreställa sig hur starkt bandet var mellan Jehova Gud och hans Son, som hade levt tillsammans under en så oerhört lång tid? Det är tydligt att dessa två är förenade med det starkaste band av kärlek som någonsin knutits.

7. Hur uttryckte Jehova sina känslor för Sonen vid dennes dop?

7 Ändå sände Fadern sin Son till jorden för att födas som ett människobarn. Jehova avstod alltså under några årtionden från sitt nära umgänge med sin älskade Son. Med livligt intresse iakttog han från himlen hur Jesus växte upp till en fullkomlig man. När Jesus var runt 30 år blev han döpt. Det är inte svårt att förstå hur Jehova kände för sin Son. Han talade personligen till honom från himlen och sade: ”Denne är min Son, den älskade, som jag har godkänt.” (Matteus 3:17) När Jehova såg hur Jesus troget gjorde allt som hade förutsagts om honom i profetiorna, allt som förväntades av honom, måste han ha känt sig mycket glad! (Johannes 5:36; 17:4)

8, 9. a) Vad fick Jesus gå igenom den 14 nisan år 33 v.t., och hur påverkades hans himmelske Fader av detta? b) Varför tillät Jehova att hans Son fick lida och dö?

8 Men hur kände Jehova det den 14 nisan år 33 v.t.? Hur kände han det när Jesus blev förrådd och sedan gripen av en pöbelhop i nattens mörker? Hur kände han det när Sonen övergavs av sina vänner, rannsakades i en olaglig rättegång och blev hånad, spottad på och slagen med knytnävar? Hur kände han det när piskslagen slet sönder Jesu rygg i blodiga strimlor, när Jesu händer och fötter spikades fast vid träpålen och han fick hänga där medan människor hånade honom? Hur kände han det när hans älskade Son ropade till honom i sin ångest? Hur kände han det när Jesus drog sitt sista andetag, när hans käre Son för första gången  sedan tidernas morgon inte längre fanns till? (Matteus 26:14–16, 46, 47, 56, 59, 67; 27:38–44, 46; Johannes 19:1)

”Gud ... gav sin enfödde Son”

9 Det går inte att beskriva i ord. Jehova har känslor, och den smärta han kände över sin Sons död var så djup att det övergår vår fattningsförmåga. Vad vi däremot kan beskriva är Jehovas motiv till att han lät detta hända. Varför utsatte Fadern sig för sådana känslor? Jehova visar något underbart för oss i Johannes 3:16 – en bibelvers som är så viktig att den har kallats lilla evangeliet. Den versen lyder: ”Gud älskade världen så mycket att han gav sin enfödde Son, för att var och en som utövar tro på honom inte skall bli tillintetgjord utan ha evigt liv.” Så Jehovas motiv var alltså kärlek. Jehovas gåva – att han sände sin Son för att lida och dö för oss – var den största kärlekshandlingen någonsin.

Vad innebär Guds kärlek?

10. Vilket behov har vi människor, och vad har hänt med betydelsen av ordet ”kärlek”?

10 Vad betyder ordet ”kärlek” egentligen? Kärlek har sagts vara det största behov vi människor har. Från vaggan till graven jagar människan efter kärlek; hon trivs i dess värme och tynar till och med bort och dör om hon inte får kärlek. Ändå är det förvånansvärt svårt att förklara vad kärlek egentligen är. Det är sant att människor talar mycket om kärlek; det framställs en oändlig ström av böcker, sånger och dikter som handlar om kärlek. Men dessa alster kastar inte alltid så mycket ljus över vad kärlek är. Det verkar snarare som om ordet har använts så mycket att det är svårare än någonsin att få grepp om vad det egentligen betyder.

11, 12. a) Var kan vi lära oss mycket om kärlek, och varför just där? b) Vilka olika slag av kärlek omnämndes i den forntida grekiskan, och vilket ord för ”kärlek” används flest gånger i de kristna grekiska skrifterna? (Se också fotnoten.) c) Vad är agạpe?

11 Bibeln däremot visar klart och tydligt vad kärlek är. I ett bibliskt uppslagsverk kan man läsa: ”Kärleken kan bli känd bara genom de handlingar den framkallar.” (Vine’s Expository  Dictionary of New Testament Words) Bibelns berättelser om vad Jehova har gjort lär oss en hel del om hans kärlek – den varma tillgivenhet han känner för sina skapelser. Vad skulle till exempel bättre kunna beskriva den här egenskapen än Jehovas egen stora kärlekshandling som vi redogjorde för tidigare? Och i de följande kapitlen skall vi ta upp många andra exempel på Jehovas kärlek. Dessutom kan de ord i grundtexten som används för ”kärlek” ge oss en bättre förståelse av den här egenskapen. I den forntida grekiskan fanns fyra ord för ”kärlek”. * Det ord som används flest gånger i de kristna grekiska skrifterna är agạpe. Ett bibliskt uppslagsverk kallar detta ord ”det mest kraftfulla ord man kan tänka sig för kärlek”. Varför skrev man så?

12 Agạpe avser kärlek som styrs av principer. Den är alltså något mer än bara en känslomässig reaktion på vad en annan person säger eller gör. Den är mer omfattande, mer hänsynsfull och mer genomtänkt. Framför allt är agạpe osjälvisk. Titta i Johannes 3:16 igen. Vad är det för en ”värld” som Gud älskade så mycket att han gav sin enfödde Son? Det är världen av återlösbara människor. Den omfattar många människor som lever ett syndigt liv. Älskar Jehova var och en som en personlig vän, precis som han älskade den trogne Abraham? (Jakob 2:23) Nej, men Jehova visar godhet mot alla, även om det sker till stor kostnad för honom själv. Han vill att alla skall ångra sig och vända om. (2 Petrus 3:9) Många gör också det, och dessa tar Jehova villigt emot som sina vänner.

13, 14. Vad visar att agạpe ofta innefattar varm tillgivenhet?

13 Somliga har tyvärr missuppfattat det här med agạpe och  tror att den är en kall, teoretisk kärlek. Men agạpe innefattar ofta en varm personlig tillgivenhet. När Johannes skrev ”Fadern älskar Sonen”, använde han en form av ordet agạpe. Är den kärleken utan varm tillgivenhet? Lägg märke till att Jesus sade att ”Fadern är fäst vid Sonen”, varvid han använde en form av ordet filẹo. (Johannes 3:35; 5:20) Jehovas kärlek innefattar ofta öm tillgivenhet. Men han låter aldrig sin kärlek styras av enbart känslor. Den styrs alltid av hans visa och rättvisa principer.

14 Som vi har sett är alla Jehovas egenskaper gedigna, fullkomliga och tilltalande. Men kärleken är den mest tilltalande av dem alla, och det finns ingen egenskap som drar oss till Jehova med en sådan kraft som den. Lyckligtvis är kärleken även hans främsta egenskap. Hur vet vi det?

”Gud är kärlek”

15. Vad säger Bibeln om Jehovas egenskap kärlek, och på vilket sätt är detta uttalande unikt? (Se också fotnoten.)

15 Bibeln säger något om kärlek som den inte säger om någon av Jehovas andra framträdande egenskaper. Det står inte i Bibeln att Gud är kraft eller att han är rättvisa eller ens att han är vishet. Han äger dessa egenskaper, han är källan till dem, och han är ojämförlig när det gäller dessa tre. Men om den fjärde egenskapen sägs något mer djupgående: ”Gud är kärlek.” * (1 Johannes 4:8) Vad betyder det?

16–18. a) Varför säger Bibeln att ”Gud är kärlek”? b) Varför är människan, av alla skapelser på jorden, en passande symbol för Jehovas egenskap kärlek?

16 Att ”Gud är kärlek” betyder inte att ”Gud är lika med  kärlek”. Vi kan inte heller bara vända på satsen och säga att ”kärlek är Gud”. Jehova är mycket mer än en abstrakt egenskap. Han är en person med ett stort känsloregister, och han har många egenskaper förutom kärlek. Men kärleken är mycket framträdande hos Jehova. Ett uppslagsverk säger därför om den här versen: ”Guds innersta väsen eller natur är kärlek.” Vi kan tänka på det så här: Jehovas kraft gör det möjligt för honom att handla. Hans rättvisa och vishet vägleder honom när han skall handla. Men Jehovas kärlek motiverar honom att handla. Och hans kärlek finns alltid med i bilden när han använder sina andra egenskaper.

17 Det sägs ofta att Jehova är kärleken personifierad. Om vi vill lära oss mer om denna kärlek som styrs av principer, måste vi därför lära oss mer om Jehova. Det är naturligtvis så att denna tilltalande egenskap även finns hos människor. Hur kommer det sig egentligen? Vid skapelsen sade Jehova följande ord, tydligen till sin Son: ”Låt oss göra människor till vår avbild, enligt vår likhet.” (1 Moseboken 1:26) Av alla skapelser på jorden kan endast människan välja att älska någon och därigenom efterlikna sin himmelske Fader. Kom ihåg att Jehova använde olika skapelser för att symbolisera sina mest framträdande egenskaper. Men han valde skapelsens krona, människan, som symbol för sin främsta egenskap – kärlek. (Hesekiel 1:10)

18 När vi osjälviskt visar kärlek som styrs av principer, återspeglar vi Jehovas främsta egenskap. Det är precis som aposteln Johannes skrev: ”Vad oss beträffar, så älskar vi, därför att han först har älskat oss.” (1 Johannes 4:19) Men hur har Jehova älskat oss först?

Jehova tog initiativet

19. Varför kan man säga att kärleken spelade en nyckelroll i Jehovas skapande?

19 Kärlek är inte något nytt. För vad var det som fick Jehova att börja skapa? Det var inte det att han kände sig ensam  och behövde sällskap. Jehova är fullständig i sig själv och inte beroende av andra, och han saknar inget som någon kan erbjuda. Men hans kärlek, en verksam egenskap, fick honom helt naturligt att vilja dela med sig av livets glädjeämnen till intelligenta varelser som kunde uppskatta en sådan gåva. ”Guds skaparverks början” var hans enfödde Son. (Uppenbarelseboken 3:14) Jehova använde sedan denne mästerlige arbetare till att frambringa allt annat, och han började med änglarna. (Job 38:4, 7; Kolosserna 1:16) Dessa mäktiga andevarelser fick frihet, intelligens och känslor och kunde därigenom själva visa kärlek – mot varandra och, framför allt, mot Jehova Gud. (2 Korinthierna 3:17) De kunde visa kärlek, eftersom Gud hade älskat dem först.

20, 21. Hur kunde Adam och Eva se att Jehova älskade dem, men hur besvarade de hans kärlek?

20 Så var det även med mänskligheten. Från början var Adam och Eva helt omgivna av uttryck för kärlek. Vart de än vände sig i sitt paradisiska hem i Eden, såg de bevis för hur mycket Fadern älskade dem. Lägg märke till vad det står i Bibeln: ”Jehova Gud [planterade] en trädgård i Eden, österut, och där satte han människan som han hade format.” (1 Moseboken 2:8) Har du varit i en riktigt vacker trädgård eller park någon gång? Vad tyckte du mest om? Ljuset som strilade ner mellan löven i en liten berså? Färgprakten i en blomsterrabatt? En porlande bäck, fåglarnas sång eller insekternas surr? Doften av träd, frukter och blommor? I vilket fall som helst kan ingen trädgård i dag mäta sig med den i Eden. Varför inte?

21 Den trädgården hade anlagts av Jehova själv! Den måste ha varit obeskrivligt vacker. Där fanns alla träd som var vackra att se på och goda att äta av. Trädgården var välbevattnad, stor till ytan och full av fascinerande djur. Adam och Eva hade allt som behövdes för ett lyckligt och rikt liv, däribland ett tillfredsställande arbete och en fullkomlig partner. Jehova hade visat dem kärlek först, och de hade  all orsak att besvara den kärleken. Ändå gjorde de inte det. I stället för att kärleksfullt lyda sin himmelske Fader gjorde de själviskt uppror mot honom. (1 Moseboken, kapitel 2)

22. Hur visade Jehovas reaktion på upproret i Eden att hans kärlek är lojal?

22 Vad detta måste ha smärtat Jehova! Men ledde upproret till att han blev bitter? Nej! ”Hans kärleksfulla omtanke [eller ”lojala kärlek”, fotnot i studieutgåvan] varar till oöverskådlig tid.” (Psalm 136:1) Därför fattade han omedelbart beslut om att göra kärleksfulla anordningar för att återlösa alla rättsinniga avkomlingar av Adam och Eva. Som vi har sett omfattade dessa anordningar hans älskade Sons lösenoffer, som kostade honom mycket. (1 Johannes 4:10)

23. Vad är en av orsakerna till att Jehova är ”den lycklige Guden”, och vilken viktig fråga skall behandlas i nästa kapitel?

23 Ja, ända från början har Jehova tagit initiativet till att visa mänskligheten kärlek. Han har på oräkneliga sätt ”först ... älskat oss”. Eftersom kärlek främjar harmoni och glädje, är det inte konstigt att Jehova beskrivs som ”den lycklige Guden”. (1 Timoteus 1:11) Nu uppstår det dock en viktig fråga. Älskar Jehova verkligen oss som individer? Den frågan skall vi ta upp i nästa kapitel.

^ § 11 Verbet filẹo, som betyder ”att känna tillgivenhet för, att vara fäst vid eller att tycka om (så som man kan känna för en nära vän eller ett syskon)”, används ofta i de kristna grekiska skrifterna. En form av ordet storgẹ, eller kärlek familjemedlemmar emellan, används i 2 Timoteus 3:3 för att visa att sådan kärlek skulle vara ytterst sällsynt under de sista dagarna. Ordet ẹros, eller den romantiska kärleken mellan könen, används inte i de kristna grekiska skrifterna, även om det slaget av kärlek behandlas i Bibeln. (Ordspråken 5:15–20)

^ § 15 Andra skriftställen har en liknande lydelse. Till exempel: ”Gud är ljus” och ”Gud är ... en förtärande eld”. (1 Johannes 1:5; Hebréerna 12:29) Men dessa måste förstås som bildliga uttryck, eftersom de liknar Jehova vid fysiska ting. Jehova är som ljus, för han är helig och rättrådig. Det finns inget ”mörker” eller något orent i honom. Och eftersom han har kraft att förinta, kan han liknas vid eld.