Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Jesus – vägen, sanningen och livet

 KAPITEL 71

Fariséerna förhör den tidigare blinde mannen

Fariséerna förhör den tidigare blinde mannen

JOHANNES 9:19–41

  • FARISÉERNA FRÅGAR UT MANNEN SOM VARIT BLIND

  • DE RELIGIÖSA LEDARNA SER INTE KLART

Fariséerna kan inte förlika sig med att Jesus gett synförmåga till en man som föddes blind. De kallar därför in mannens föräldrar till förhör. Föräldrarna vet att de riskerar att ”bli [uteslutna] ur synagogan”. (Johannes 9:22) Ett sådant utanförskap skulle medföra både sociala och ekonomiska problem för familjen.

Fariséerna börjar med två frågor: ”Är detta er son som ni påstår var blind från födseln? Hur kommer det sig i så fall att han kan se nu?” Föräldrarna svarar: ”Ja, det här är vår son, och det stämmer att han föddes blind. Men vi vet inte hur det kommer sig att han kan se, eller vem det är som har botat honom.” Trots att deras son säkert har berättat för dem vad som hänt är de rädda för att ta parti. De slingrar sig och säger: ”Ni får väl fråga honom. Han är vuxen, han kan svara själv.” (Johannes 9:19–21)

Fariséerna kallar in mannen igen och försöker pressa honom. De säger att de sitter på säkra bevis mot Jesus: ”Ära Gud. Vi vet att den här mannen är en syndare.” Mannen låter sig inte skrämmas utan säger: ”Jag kan inte svara på om han är en syndare eller inte. Men en sak vet jag: jag var blind, och nu kan jag se.” (Johannes 9:24, 25)

Men fariséerna vägrar ge sig och fortsätter: ”Vad gjorde han med dig? Hur öppnade han dina ögon?” Men mannen, som har skinn på näsan, svarar: ”Jag har ju redan berättat det, men ni lyssnade inte. Varför vill ni höra det igen? Tänker ni också bli hans lärjungar, eller?” Fariséerna blir rasande och ryter till: ”Du är hans lärjunge, men vi är Moses lärjungar. Vi vet att Gud talade till Mose, men vi har ingen aning om vem som har sänt den här mannen.” (Johannes 9:26–29)

Mannen tycker att hela samtalet är rätt konstigt. Han säger: ”Det är verkligen märkligt att ni inte förstår vem som har sänt honom, trots att han har öppnat mina ögon.” Mannen resonerar: ”Vi vet att Gud inte lyssnar till syndare. Men om någon verkligen respekterar Gud och gör hans vilja, då lyssnar han till honom. Aldrig förr har man hört att någon har botat en som föddes blind.” Han drar den logiska slutsatsen: ”Om den här mannen inte var sänd av Gud hade han inte kunnat göra något över huvud taget.” (Johannes 9:30–33)

Hans argument är svåra att säga emot, och fariséerna lyckas inte bemöta honom med annat än förolämpningar: ”Du föddes full av synd, och så står du här och undervisar oss!” Och med de orden kastar de ut honom. (Johannes 9:34)

När Jesus hör vad som hänt söker han upp mannen och frågar honom: ”Tror du på Människosonen?” Mannen svarar: ”Vem är han, herre? Berätta det, så att jag kan tro på honom.” Han behöver inte sväva i ovisshet, för Jesus svarar: ”Du har sett honom, och det är faktiskt han som pratar med dig nu.” (Johannes 9:35–37)

Mannen svarar ”Jag tror på honom, herre” och går ner på knä för att visa Jesus ära och respekt. Jesus fäller nu det tunga uttalandet: ”Jag kom till den här världen för att människor skulle kunna bli dömda, för att de som är blinda ska se och för att de som ser ska bli blinda.” (Johannes 9:38, 39)

Nu råkar några fariséer vara där. Hur reagerar de på det Jesus säger? Som nationens andliga ledare ser de sig själva som upplysta män, så med taggarna utåt frågar de Jesus: ”Menar du att vi också är blinda?” Jesus svarar: ”Om ni var blinda skulle ni vara fria från synd. Men nu säger ni: ’Vi ser.’ Er synd består.” (Johannes 9:40, 41) De är Israels lärda, och med tanke på hur insatta de är i Moses lag är deras förkastande av Jesus en oursäktlig synd.