Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Jesus – vägen, sanningen och livet

 KAPITEL 62

Lärdom från ett litet barn

Lärdom från ett litet barn

MATTEUS 17:22–18:5 MARKUS 9:30–37 LUKAS 9:43–48

  • JESUS BERÄTTAR OM SIN DÖD IGEN

  • BETALAR SKATT MED MYNT FRÅN EN FISK

  • VEM ÄR STÖRST I GUDS RIKE?

Efter att Jesus blivit förvandlad på berget och drivit ut en demon från en pojke i området kring Caesarea Filippi, går Jesus till Kapernaum. Han vill inte att andra ska ”få reda på det”, så han färdas ensam med sina lärjungar. (Markus 9:30) Han utnyttjar tillfället till att förbereda lärjungarna på att han ska dö och på arbetet de har framför sig. Jesus förklarar: ”Människosonen ska överlämnas i fiendens händer. De ska döda honom, och på tredje dagen ska han uppstå.” (Matteus 17:22, 23)

Apostlarna borde inte bli förvånade över det här. Jesus har tidigare sagt att han ska bli dödad, men Petrus ville inte tro att det skulle bli så. (Matteus 16:21, 22) Och tre av apostlarna fick ju se Jesus förvandlas och höra honom prata om sin ”bortgång”. (Lukas 9:31) Ändå blir apostlarna nu ”mycket bedrövade”, och de förstår inte varför han måste dö. (Matteus 17:23) Men de vågar inte fråga något mer om det.

Så småningom kommer de till Kapernaum, som är hemstad till flera av apostlarna och där Jesus har utfört mycket av sin tjänst. Nu kommer de som samlar in tempelskatten fram till Petrus. De vill förmodligen anklaga Jesus för att inte betala skatt. De frågar Petrus: ”Betalar inte er lärare de två drakmerna i skatt [till templet]?” (Matteus 17:24)

”Jo”, svarar Petrus. När han kommer till huset där Jesus är, vet Jesus redan vad som hänt. I stället för att vänta tills Petrus tar upp saken säger Jesus till honom: ”Får jag fråga dig en sak? Vilka kräver jordens kungar tull och skatt av? Av sina söner eller av folket?” När Petrus svarar ”av folket” konstaterar Jesus: ”Sönerna är alltså befriade från skatt.” (Matteus 17:25, 26)

Jesus är son till den högste kungen, son till den som tillbes i templet. Så juridiskt sett är Jesus inte skyldig att betala tempelskatt. Han säger: ”Men för att de inte ska ta anstöt ska du göra så här: Gå ner till sjön och kasta ut en krok. Ta den första fisken du får upp, och i munnen på den kommer du att hitta ett silvermynt [en statär eller tetradrakma]. Ta det och betala för oss båda.” (Matteus 17:27)

När alla apostlarna är ensamma med Jesus frågar de honom om vem som kommer att vara störst i himmelriket. Nyss vågade inte apostlarna fråga Jesus om hans död, men de har inga problem med att fråga om sin egen framtid. Jesus vet vad som ligger bakom frågan. Apostlarna diskuterade det här när de var på väg till Kapernaum. Han frågar dem: ”Vad var det ni diskuterade på vägen?” (Markus 9:33) Apostlarna skäms och svarar inte eftersom de bråkade om vem av dem som var störst. Till sist berättar apostlarna vad de diskuterat: ”Vem är egentligen störst i himmelriket?” (Matteus 18:1)

Det kan verka konstigt att apostlarna ens tar upp den här frågan. De har ju i tre års tid kunnat ta till sig av Jesus exempel och undervisning. Men de är ofullkomliga. Och de har växt upp i ett religiöst samhälle där status och anseende betyder mer än allt annat. Dessutom har Jesus lovat Petrus rikets nycklar. Har det fått honom att känna sig lite överlägsen de andra? Och Jakob och Johannes kanske också känner sig lite överlägsna för att de fick se Jesus förvandlas.

Apostlarna behöver ändra sin inställning, och för att hjälpa dem ropar Jesus på ett barn. Barnet ställer sig framför apostlarna, och Jesus säger: ”Om ni inte ändrar er och blir som små barn ska ni inte komma in i himmelriket över huvud taget. Alltså: den som ödmjukar sig som det här lilla barnet, han är störst i himmelriket, och den som tar emot ett sådant barn för min skull, han tar också emot mig.” (Matteus 18:3–5)

Vilken fantastisk undervisning! Jesus blir inte arg på apostlarna och kallar dem stolta eller äregiriga. I stället hänvisar han till hur barn är. Små barn tänker varken på status eller på anseende. Apostlarna behöver arbeta på att se sig själva på samma sätt som små barn gör. Så vad är lärdomen? Jesus säger: ”Den som uppför sig som en av de mindre bland er, han är stor.” (Lukas 9:48)