Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Jesus – vägen, sanningen och livet

 KAPITEL 86

Den förlorade sonen återvänder

Den förlorade sonen återvänder

LUKAS 15:11–32

  • LIKNELSEN OM DEN FÖRLORADE SONEN

Jesus är förmodligen i Pereen, som ligger öster om Jordanfloden, när han berättar liknelserna om det förlorade fåret och det borttappade myntet. Båda liknelserna har samma lärdom; när någon syndar men sedan vänder tillbaka till Jehova, borde vi bli glada för det. Fariséerna och de skriftlärda har varit kritiska till att Jesus hjälper syndare. Men har de här kritiska männen lärt sig något av Jesus två liknelser? Jesus berättar nu en skildring till som ännu tydligare visar hur hans Far ser på syndare som ångrar sig.

Den gripande skildringen handlar om en pappa och hans två söner, och den yngre sonen är huvudperson. Både fariséerna, de skriftlärda och andra som hör vad Jesus berättar borde kunna lära sig en hel del av den yngre sonen. Det är också värt att lägga märke till hur olika pappan och den äldre sonen agerar. Försök att se vad du kan lära dig av de här tre karaktärerna. Jesus börjar sin berättelse:

”En man hade två söner. Och den yngste sa: ’Pappa, ge mig min del av arvet i förskott.’ Då delade han upp sina tillgångar mellan dem.” (Lukas 15:11, 12) Den yngre sonen ber inte om arvet för att hans pappa har dött. Pappan lever fortfarande. Men sonen vill ha sin del nu så att han kan klara sig själv och göra som han vill. Vad tänker han göra?

Jesus förklarar: ”Några dagar senare tog den yngste sonen allt han ägde och reste till ett avlägset land, och där festade han upp hela sitt arv.” (Lukas 15:13) I stället för att stanna i hemmets trygga vrå, hos pappan som brytt sig om och tagit hand om honom, drar han utomlands. Där slösar han bort allt i jakten på nöjen och själviska njutningar. Men sedan möts han av den bistra verkligheten. Jesus fortsätter:

”När han inte hade något kvar blev det stor svält i landet, och han fick det mycket svårt. Det gick så långt att han tog arbete hos en av landets invånare, som skickade ut honom på fälten för att vakta svin. Och han ville så gärna äta sig mätt på fröskidorna som svinen åt, men det var ingen som gav honom något.” (Lukas 15:14–16)

Svin var orena djur enligt lagen. Men sonen blir så desperat att han till och med tar ett jobb som svinskötare. Han är utsvulten och vet inte vad han ska ta sig till, han till och med suktar efter grisarnas foder. Men mitt i misären tar han sitt förnuft till fånga. Han säger till sig själv: ”De som arbetar för min pappa har ju bröd i överflöd, men jag håller på att svälta ihjäl! Nu reser jag tillbaka hem och säger: ’Pappa, jag har syndat mot Gud och mot dig. Jag är inte värd att kallas din son längre. Låt mig bara få bli som en av dina arbetare.’” Han bestämmer sig för att återvända hem till sin pappa. (Lukas 15:17–20)

Hur kommer pappan att reagera? Kommer han att ge honom en rejäl utskällning? Det var ju dumt att lämna hemmet från första början. Eller kommer pappan att vara kylig och behandla honom som luft? Tänk om det var din son eller dotter. Hur skulle du ha reagerat?

 DEN FÖRLORADE SONEN KOMMER HEM

Jesus beskriver pappans reaktion: ”Redan på långt håll fick hans far syn på honom, och han fylldes av medlidande och sprang fram och kramade och kysste sonen ömt.” (Lukas 15:20) Trots att pappan har hört talas om sin sons hämningslösa liv tar han emot honom med öppna armar. Kommer de judiska ledarna, som hävdar att de tillber och känner Jehova, att förstå hur vår himmelske Far ser på syndare? Och kommer de att förstå att Jesus också visat samma värme mot dem som ångrar sig?

När pappan ser hur ledsen hans son är förstår han nog att sonen verkligen ångrar sig. Och pappans kärleksfulla bemötande gör det lättare för sonen att erkänna sina fel. Jesus fortsätter: ”Då sa sonen till honom: ’Pappa, jag har syndat mot Gud och mot dig. Jag är inte värd att kallas din son längre.’” (Lukas 15:21)

Men pappan befaller sina tjänare: ”Skynda er och hämta fina kläder, de finaste vi har, och klä honom i dem. Sätt en ring på hans hand och sandaler på hans fötter. Och hämta den gödda kalven och slakta den så att vi kan äta och fira, för min son var död och har fått liv igen, han var förlorad och kom tillbaka.” Sedan har de en fest för sonen. (Lukas 15:22–24)

Samtidigt är den äldre sonen ute på fältet och arbetar. Jesus berättar: ”När han närmade sig huset hörde han musik och dans. Då kallade han på en av tjänarna och undrade vad det var frågan om. Tjänaren svarade: ’Din bror har kommit tillbaka, och din far har slaktat den gödda kalven för att fira att han har fått tillbaka honom välbehållen.’ Då blev han arg och ville inte gå in, och hans far kom ut och försökte vädja till honom. Men han svarade: ’Här har jag slitit som en slav i åratal för dig, och jag har alltid gjort som du har velat. Men du har inte ens gett mig en killing så att jag kunde ha en fest med mina vänner. Och så kommer han, den där sonen som har slösat bort dina tillgångar tillsammans  med prostituerade, och då slaktar du den gödda kalven för honom.’” (Lukas 15:25–30)

Vilka har likt den äldre sonen varit kritiska till att Jesus visat omtanke om syndare och vanligt folk? Fariséerna och de skriftlärda. Det är deras kritik som fått Jesus att berätta liknelsen. Och andra som är kritiska till hur Gud visar godhet har också mycket att lära av den här berättelsen.

Jesus avslutar liknelsen med pappans vädjande ord till den äldre sonen: ”Min son, du har alltid stannat här hos mig, och allt mitt är ditt. Men vi var bara tvungna att fira, för vi blev så glada. Din bror som var död har fått liv igen, han var förlorad men kom tillbaka.” (Lukas 15:31, 32)

Jesus går inte in på vad den äldre sonen sedan gör. Men efter Jesus död och uppståndelse blir ”en stor skara präster ... lydiga mot tron”. (Apostlagärningarna 6:7) Några av de prästerna kanske rentav lyssnade till den här starka skildringen om den förlorade sonen. Så även de behövde ta sitt förnuft till fånga, ångra sina synder och komma tillbaka till Jehova.

Det är viktigt att Jesus lärjungar i fortsättningen bär med sig lärdomarna i den här liknelsen. En lärdom är att inte resa ”till ett avlägset land” och leva ett själviskt liv utan moral. Det är mycket klokare att stanna bland Guds folk, där vi är trygga och har en Far som älskar och tar hand om oss.

Det finns fler lärdomar. Om någon av oss skulle överge Guds väg krävs det ödmjukhet för att kunna komma tillbaka till vår Far och få ett gott förhållande till honom igen.

Vi kan lära oss ytterligare något genom att jämföra pappans förlåtande inställning med den äldre sonens bittra och hårda inställning. Alla som tjänar Gud vill förstås vara förlåtande och ta emot dem som verkligen ångrar sig. Vi blir glada när någon som varit förlorad blir funnen och kommer tillbaka till vår Fars hus.

Ta reda på mer

Förstår du ”Skrifternas innebörd”?

Vad betyder Jesus liknelser om såningsmannen som sover, dragnätet och den förlorade sonen?