Gå direkt till innehållet

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Svenska

Jesus – vägen, sanningen och livet

 KAPITEL 88

En ny situation för Lasarus och den rike mannen

En ny situation för Lasarus och den rike mannen

LUKAS 16:14–31

  • LIKNELSEN OM LASARUS OCH DEN RIKE MANNEN

Jesus har precis gett sina lärjungar goda råd om hur man kan använda sina materiella resurser. Men lärjungarna är inte de enda som lyssnat. Några fariséer är också där, och de borde verkligen ta Jesus råd på allvar. Varför det? Därför att de älskar pengar. Men de bara hånler när de hör vad Jesus säger. (Lukas 15:2; 16:13, 14)

Det avskräcker dock inte Jesus. Han säger i stället till dem: ”Ni försöker vara rättfärdiga inför människor, men Gud vet hur ni är inombords. För det som imponerar på människor är avskyvärt för Gud.” (Lukas 16:15)

Fariséerna har länge beundrats av människor. Men nu blåser förändringens vindar, och det är dags för ombytta roller. De som är högt uppsatta och rika när det gäller ägodelar, politiskt inflytande och religiös status ska förnedras. Men vanligt folk som förstår att de behöver lära sig mer om Gud kommer att upphöjas. Jesus gör klart att en dramatisk förändring redan sker. Han säger:

”Lagen och profeterna förkunnades ända till Johannes. Sedan dess har Guds rike förkunnats som goda nyheter, och alla slags människor anstränger sig för att nå det. Ja, det är troligare att himmel och jord försvinner än att minsta del av en bokstav i lagen förblir ouppfylld.” (Lukas 3:18; 16:16, 17) Hur visar de här orden att saker och ting håller på att förändras?

De judiska religiösa ledarna hävdar att de följer Moses lag. Du minns säkert vad de sa när Jesus gav synen tillbaka till en man i Jerusalem. De sa då stolt: ”Vi är Moses lärjungar. Vi vet att Gud talade till Mose.” (Johannes 9:13, 28, 29) Ett syfte med lagen som gavs genom Mose var att leda ödmjuka människor till Messias, alltså Jesus. Johannes döparen identifierade Jesus som Guds lamm. (Johannes 1:29–34) I och med Johannes predikande fick många ödmjuka judar, däribland många fattiga, höra budskapet om ”Guds rike”. Ja, det finns ”goda nyheter” för alla som vill bli undersåtar till Guds rike och få nytta av det.

Moses lag har snart fyllt sitt syfte – den har lett människor till Messias. Eftersom den snart fyllt sin funktion, kommer kravet att följa den att tas bort. Enligt lagen kunde man till exempel ta ut skilsmässa av flera olika anledningar, men Jesus förklarar nu: ”Den som skiljer sig från sin hustru och gifter sig med en annan kvinna begår äktenskapsbrott, och den som gifter sig med en frånskild kvinna begår äktenskapsbrott.” (Lukas 16:18) Det här får fariséerna, som tycker om att sätta upp regler för allt och ingenting, att surna till.

Jesus berättar nu en liknelse som belyser den omfattande förändringen som äger rum. Den handlar om två män vilkas situation drastiskt förändras. När du hör den här liknelsen, ha då i tankarna att bland dem som lyssnar finns de giriga fariséerna som människor beundrar.

”Det var en rik man”, berättar Jesus, ”som brukade klä sig i purpur och fint linne, och han roade sig kungligt dag efter dag. Men man brukade lägga en tiggare som hette Lasarus vid hans port, och han var täckt av sår och längtade efter att få äta sig mätt av det som föll från den rike mannens bord. Hundarna kom till och med och slickade hans sår.” (Lukas 16:19–21)

Fariséerna älskar pengar, så det är ingen tvekan om att den rike mannen är en bild av dem. De här religiösa ledarna tycker om att klä upp sig i exklusiva kläder, precis som mannen i liknelsen. Förutom att de är rika rent materiellt är de också rika när det gäller förmåner och privilegier. Att beskriva dem som en man klädd i kungligt purpur speglar deras höga ställning i samhället, och de vita linnekläderna visar hur självgoda de är. (Daniel 5:7)

Hur ser de här rika och uppblåsta ledarna på fattiga, vanliga människor? De kallar dem föraktfullt för ‛am ha’ạrets, eller landets folk, och menar att folket varken kan lagen eller  förtjänar att bli undervisade i den. (Johannes 7:49) Folkets situation motsvaras av tiggaren Lasarus, som ”längtade efter att få äta sig mätt av” vad som än kunde falla från ”den rike mannens bord”. Lasarus var full av sår. Och det anspelar på hur de religiösa ledarna med avsmak ser ner på vanligt folk och behandlar dem som om de bar på andlig pest.

Situationen har länge varit bedrövlig. Men Jesus vet att tiden är inne för en drastisk förändring, både för dem som liknar den rike mannen och för dem som liknar Lasarus.

OMBYTTA ROLLER

Jesus beskriver nu hur situationen tar en helt ny vändning: ”Så småningom dog tiggaren, och han fördes bort av änglarna till platsen vid Abrahams sida. Sedan dog också den rike mannen och blev begravd. Och medan han plågades i graven lyfte han blicken och såg Abraham långt borta och Lasarus på platsen vid hans sida.” (Lukas 16:22, 23)

De som lyssnar vet att Abraham sedan länge är död och begraven. Skrifterna säger tydligt att ingen som är i graven (eller Sheol) kan se eller tala, och det gäller även Abraham. (Predikaren 9:5, 10) Så vad tänker de religiösa ledarna när Jesus berättar den här liknelsen? Vad anspelar han egentligen på när det gäller de giriga fariséerna och folket i allmänhet?

Jesus har precis poängterat att lagen och profeterna har förkunnats ända fram till Johannes men att Guds rike sedan dess har förkunnats som goda nyheter. Det är på grund av Johannes döparens och Jesus Kristus predikande som den rike mannen och Lasarus dör i förhållande till sina tidigare omständigheter och vaknar upp med helt nya förutsättningar.

De ödmjuka och fattiga i samhället har länge varit andligt svältfödda. Men de har nu fått hjälp och tagit till sig av budskapet om riket som framförts. Tidigare kunde de bara livnära sig av det som föll från de religiösa ledarnas bildliga matbord. Men genom Jesus undervisning kan de nu äta sig mätta av livsviktiga sanningar från Skrifterna. Äntligen får de sin chans att komma närmare Gud!

De inflytelserika religiösa ledarna i samhället har däremot vägrat att ta till sig av budskapet om riket som Johannes förkunnat och som Jesus därefter predikat i hela landet. (Matteus 3:1, 2; 4:17) Budskapet gör dem inte bara arga, det rentav plågar dem eftersom det pekar fram emot en flammande, eller tillintetgörande,  dom från Gud. (Matteus 3:7–12) Vilken lättnad det skulle bli för dem ifall Jesus och hans lärjungar kunde sluta predika. Dessa ledare är som den rike mannen i liknelsen när han ropar: ”Min förfader Abraham, var barmhärtig mot mig och skicka Lasarus så att han kan doppa fingerspetsen i vatten och svalka min tunga, för jag våndas i den här flammande elden.” (Lukas 16:24)

Men det kommer inte att hända. De flesta av de religiösa ledarna kommer inte att ändra sig. De har vägrat att lyssna till det som ”Mose och profeterna” skrivit, som hade kunnat hjälpa dem att inse att Jesus är Guds Messias och utlovade kung. (Lukas 16:29, 31; Galaterna 3:24) Dessutom är de för stolta för att lyssna på någon av de fattiga som följer Jesus och har Guds godkännande. Men Jesus lärjungar kommer inte att kompromissa eller vattna ur Guds budskap för att vara de religiösa ledarna till lags eller ge dem någon lindring. I liknelsen får deras ”förfader Abraham” presentera den hårda verkligheten för dem:

”Kom ihåg, mitt barn, att du fick ditt goda under din livstid, men Lasarus fick det onda. Nu får han tröst här, medan du våndas. Det är dessutom en stor klyfta mellan oss och er, så de som vill ta sig över härifrån till er kan inte göra det, och ingen kan komma över därifrån till oss.” (Lukas 16:25, 26)

Det är inte mer än rätt att en sådan förändring sker. Det blir verkligen ombytta roller för de stolta ledarna och de ödmjuka bland folket. De senare tar på sig Jesus ok och blir äntligen andligt styrkta och mätta. (Matteus 11:28–30) Den här förändringen kommer att bli ännu mer uppenbar om några månader då lagförbundet ersätts av det nya förbundet. (Jeremia 31:31–33; Kolosserna 2:14; Hebréerna 8:7–13) När Gud utgjuter sin heliga ande vid pingsten år 33 v.t. blir det glasklart att det är lärjungarna som har Guds godkännande, inte de religiösa ledarna.