Gå direkt till innehållet

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Svenska

Guds rike regerar!

 KAPITEL 20

Hjälparbete – kristen kärlek i handling

Hjälparbete – kristen kärlek i handling

KAPITLETS HUVUDTANKE

Vår kristna kärlek blir särskilt påtaglig i katastrofsituationer

1, 2. a) Vad drabbades de kristna i Judeen av? b) Hur fick de uppleva kristen kärlek?

DET är omkring år 46 v.t., och hungersnöden håller Judeen i ett järngrepp. De judiska efterföljarna till Kristus har inte råd att betala de skyhöga priserna för det lilla i matväg som finns att köpa. De är hungriga, och läget är kritiskt. Men de ska snart få uppleva Jehovas beskydd på ett sätt som inga efterföljare till Kristus tidigare upplevt. Vad är det som väntar dem?

2 Judiska och icke-judiska kristna i Antiokia i Syrien har hört talas om hur svårt de kristna i Jerusalem och Judeen har det. Det får dem att göra en insamling till sina medtroende. Sedan väljer de ut två bröder, Barnabas och Saul, som får ansvaret att överlämna de insamlade medlen till de äldste i församlingen i Jerusalem. (Läs Apostlagärningarna 11:27–30; 12:25.) Tänk så rörda vännerna i Judeen måste ha blivit när de fick uppleva kärleken från bröderna och systrarna i Antiokia!

3. a) Hur följer Guds folk i vår tid samma mönster som de första kristna i Antiokia? Ge ett exempel. (Se också rutan ” Vår första storskaliga hjälpinsats i nutid”.) b) Vilka frågor ska vi se närmare på i det här kapitlet?

3 Den här händelsen under det första århundradet är det första nedtecknade exemplet på att kristna i en viss del av världen skickade bistånd till kristna i en annan del. I dag följer vi samma mönster. När vi får veta att våra vänner i något område drabbats av en katastrof eller andra svårigheter försöker vi hjälpa dem. * För att tydligare se sambandet mellan våra hjälpinsatser och andra delar av vår kristna tjänst ska vi se närmare på tre frågor: Varför betraktar vi hjälparbete som en form av ”helig tjänst”? Vilka målsättningar har vi med sådant arbete? Och hur påverkas vi av det?

Varför hjälparbete är ”helig tjänst”

4. Vad skrev Paulus till korinthierna om den kristna tjänsten?

4 I sitt andra brev till korinthierna förklarade Paulus att de kristnas tjänst består av två delar. Även om han riktade sig till smorda kristna är hans ord också tillämpliga på Kristus ”andra får”. (Joh. 10:16) Den ena delen av vår tjänst är ”försoningens tjänst [diakonịan]”, dvs. vårt arbete med  att predika och undervisa. (2 Kor. 5:18–20; 1 Tim. 2:3–6) Den andra delen gäller en tjänst som vi utför för våra medtroende. Paulus talade om ”understödet [diakonịas] till de heliga”. (2 Kor. 8:4) I båda fallen använde Paulus alltså en form av det grekiska ordet diakonịa (tjänst). Varför är det betydelsefullt?

5. Hur vet vi att Paulus betraktade understödet till de heliga som en viktig del av den kristna tjänsten?

5 Genom att använda samma grekiska ord på båda dessa ställen placerade Paulus ”understödet till de heliga” i samma kategori som andra former av tjänst som utfördes i den kristna församlingen. Han hade tidigare sagt: ”Det finns olika slag av tjänster, och ändå är det samme Herre; och det finns olika slag av verksamheter ... Men allt detta åstadkommer en och samma ande.” (1 Kor. 12:4–6, 11) Paulus förknippade faktiskt de olika uppgifterna i församlingen med ”helig tjänst”. * (Rom. 12:1, 6–8) Han hade med andra ord mycket goda skäl att ta av sin tid för att ”betjäna de heliga”! (Rom. 15:25, 26)

6. a) Hur visar Paulus ord att hjälparbete ingår i vår tillbedjan? b) Beskriv hur vårt globala hjälparbete är organiserat. (Se rutan ” När det inträffar en katastrof”.)

6 Paulus hjälpte korinthierna att inse att hjälparbete var en del av deras tjänst och ingick i deras tillbedjan av Jehova. Lägg märke till hans resonemang: Kristna som ger understöd gör det därför att de är ”undergivna de goda nyheterna om Kristus”. (2 Kor. 9:13) De vill alltså tillämpa det Kristus lärde, och det motiverar dem att hjälpa sina medtroende. Paulus sa att deras omtänksamma handlingar i själva verket är uttryck för ”Guds allt överträffande oförtjänta omtanke”. (2 Kor. 9:14; 1 Petr. 4:10) I en artikel i Vakttornet för 15 maj 1976, som behandlade det vi gör för att hjälpa våra bröder som har det svårt, sades det därför med rätta: ”Vi bör aldrig tvivla på att Jehova Gud och hans Son, Jesus Kristus, fäster stort avseende vid detta slag av tjänst.” Ja, hjälparbete är en viktig del av vår heliga tjänst. (Rom. 12:1, 7; 2 Kor. 8:7; Hebr. 13:16)

Hjälparbete med tydliga mål

7, 8. Vad är ett av målen med vårt hjälparbete? Förklara.

7 Vad är målsättningen med våra hjälpinsatser? Paulus svarade på den frågan i sitt andra brev till korinthierna. (Läs 2 Korinthierna 9:11–15.) I de här verserna lyfter han fram tre huvudsyften eller mål med ”understödet i samband med denna offentliga tjänst”, dvs. vårt hjälparbete. Vi ska titta på de här målen ett i taget.

8 För det första blir vårt hjälparbete till ära för Jehova. Lägg märke till hur ofta Paulus riktar uppmärksamheten på Jehova i de här fem verserna. Han talar om ”tacksägelse till Gud” och om ”många tacksägelser till Gud”. (Vers 11, 12) Han nämner att understödet leder till att de kristna  ”förhärligar ... Gud” och lovprisar ”Guds allt överträffande oförtjänta omtanke”. (Vers 13, 14) Och Paulus avslutar resonemanget med orden: ”Gud vare tack.” (Vers 15; 1 Petr. 4:11)

9. Hur kan vårt hjälparbete påverka människors uppfattning om oss? Ge ett exempel.

9 Precis som Paulus vill Guds tjänare i dag att deras hjälparbete ska bli till ära för Jehova och till prydnad för hans lära. (1 Kor. 10:31; Tit. 2:10) Sådant arbete har faktiskt ofta hjälpt människor att bli av med sina negativa uppfattningar om Jehova och hans vittnen. Ett exempel: En kvinna i ett område som drabbats av en svår storm hade en skylt på dörren där det stod att hon inte ville ha besök av Jehovas vittnen. Men en dag såg hon hjälparbetare som reparerade ett hus tvärs över gatan. I flera dagar lade hon märke till den trevliga stämningen bland arbetarna, så till slut gick hon dit för att ta reda på vilka de var. När hon förstod att de var Jehovas vittnen och att de arbetade utan lön, blev hon förvånad och sa: ”Jag har haft helt fel bild av er.” Resultatet? Skylten försvann från hennes dörr.

10, 11. a) Vilka erfarenheter visar att vi når det andra målet med vårt hjälparbete? b) Vilken publikation har hjälparbetarna nytta av? (Se rutan ” Ytterligare ett verktyg för hjälparbetare”.)

10 För det andra kan vi ”rikligt” fylla våra medtroendes behov. (2 Kor. 9:12a) Vi är angelägna om att fylla våra bröders och systrars omedelbara behov och försöka lindra deras lidande. Varför det? Därför att medlemmarna i den kristna församlingen är ”en enda kropp”, och ”om en lem lider, lider alla de andra lemmarna med den”. (1 Kor. 12:20, 26) Broderlig tillgivenhet och medkänsla får därför många bröder och systrar att med kort varsel släppa allt de har för händer, ta sina verktyg och ge sig av till katastrofdrabbade områden för att hjälpa sina medtroende. (Jak. 2:15, 16) Efter en tsunami i Japan 2011 skickade avdelningskontoret i USA ett brev till de regionala byggnadskommittéerna i USA och frågade om ”några kvalificerade bröder” skulle kunna hjälpa till med att bygga upp Rikets salar i det drabbade området. Vad blev reaktionen? På bara några veckor hade nästan 600 frivilliga ansökt om att få hjälpa till, inställda på att själva stå för flygbiljetten till Japan! ”Vi blev helt överväldigade av gensvaret”, sa bröderna vid avdelningskontoret i USA. När en av hjälparbetarna fick frågan varför han hade rest till Japan svarade han: ”Vi och våra bröder i Japan tillhör samma ’kropp’. Så deras smärta är vår smärta.” Ibland har osjälviska hjälparbetare till och med riskerat livet för att hjälpa sina medtroende. * (1 Joh. 3:16)

11 Även sådana som inte är Jehovas vittnen uppskattar vårt hjälparbete. Efter en katastrof i delstaten Arkansas 2013 kunde man läsa i en dagstidning om hur snabbt Jehovas vittnen hade agerat. Det sades bland annat: ”Med sin  organisationsstruktur har Jehovas vittnen utvecklat konsten att ge katastrofhjälp på frivillig basis till fulländning.” Ja, precis som aposteln Paulus sa kan vi ”rikligt avhjälpa” våra bröders brist.

12–14. a) Varför är det så viktigt att nå det tredje målet med vårt hjälparbete? b) Vilka kommentarer visar hur viktigt det är att fortsätta med de andliga aktiviteterna?

12 För det tredje hjälper vi de drabbade att komma in i sina andliga rutiner igen. Varför är det så viktigt? Paulus säger att de som får ta emot hjälp motiveras att frambära ”många tacksägelser till Gud”. (2 Kor. 9:12b) Kan man tänka sig ett bättre sätt att tacka Jehova än att så snabbt som möjligt komma in i sina andliga rutiner igen? (Fil. 1:10) År 1945 stod det i The Watchtower: ”Paulus godkände ... insamlandet av understödet därför att det skulle hjälpa ... behövande kristna att få viss ekonomisk lindring och tack vare det mer obehindrat och energiskt kunna ta del i Jehovas verk med att vittna.” Vi har samma mål i dag. När våra vänner kommer i gång i tjänsten igen hjälper de inte bara sina hårt drabbade medmänniskor, utan också sig själva. (Läs 2 Korinthierna 1:3, 4.)

13 Vi ska se på några kommentarer från sådana som har tagit emot katastrofhjälp, kommit i gång i tjänsten igen och blivit starkare av det. ”Det betydde mycket för vår familj att få komma ut i tjänsten”, sa en broder. ”Vi fick ett andrum och kunde för en kort stund glömma oron för vår egen situation.” En syster sa: ”När jag koncentrerade mig på andliga aktiviteter kunde jag slå bort tankarna på kaoset omkring mig. Det gav mig en känsla av trygghet.” En annan syster sa: ”Även om det var mycket vi inte kunde styra över, hjälpte tjänsten vår familj att hålla kursen. Att berätta för andra om vårt hopp om den nya världen stärkte vår egen övertygelse om att allt ska göras nytt.”

14 En annan andlig aktivitet som våra vänner behöver komma i gång med så snabbt som möjligt är att vara med på mötena. Det kan Kiyoko intyga. När hon var närmare 60 förlorade hon allt i en tsunami. Hon hade bara det hon stod och gick i, och hon hade ingen aning om hur hon skulle klara sig. En äldstebroder berättade för henne att det vanliga församlingsmötet skulle hållas i hans bil. Kiyoko säger: ”Där satt äldstebrodern och hans fru och jag och en syster till i bilen. Mötet var enkelt, men som genom ett underverk försvann tankarna på tsunamin. Jag kände ett inre lugn. Under det mötet gick det upp för mig vilken kraft det ligger i att komma tillsammans med medtroende.” En annan syster kommenterade också de möten hon var med på efter en katastrof: ”De var min livlina!” (Rom. 1:11, 12; 12:12)

 Hjälparbete som ger positiva och bestående effekter

15, 16. a) Vilka positiva effekter kunde de kristna i Korinth och andra vänta sig när de hjälpte medkristna? b) Vilken inverkan har hjälparbetet även i vår tid?

15 I sin genomgång av det här ämnet förklarade Paulus också för korinthierna vilka positiva effekter de och andra kristna kunde vänta sig när de tog del i sådant arbete. Han sa: ”Med ödmjuk bön för er längtar de [dvs. de kristna judar i Jerusalem som tog emot biståndet] efter er på grund av Guds allt överträffande oförtjänta omtanke gentemot er.” (2 Kor. 9:14) Ja, korinthiernas generositet fick de kristna i Jerusalem att be för sina bröder och systrar i Korinth, inbegripet dem som inte var judar, och fick deras tillgivenhet för korinthierna att fördjupas.

16 I en artikel i The Watchtower för 1 december 1945 överförde man till modern tid det Paulus sa om nyttan med sådant arbete. Det stod: ”Tänk vilken enande verkan det har när en grupp av Guds invigda folk hjälper till att fylla de behov som en annan grupp av samma folk har!” Det är precis vad hjälparbetare i dag får vara med om. ”Under hjälpinsatsen kände jag mig närmare mina bröder och systrar än någonsin tidigare”, säger en äldstebroder som hjälpte till efter en översvämning. En tacksam syster som fick ta emot hjälp uttryckte det så här: ”Vår andliga familj är det närmaste paradiset vi kan komma just nu.” (Läs Ordspråksboken 17:17.)

17. a) Hur kan orden i Jesaja 41:13 tillämpas på hjälparbete? b) Nämn några exempel på hur hjälparbete ärar Jehova och stärker vår samhörighet. (Se också rutan ” Internationellt hjälparbete”.)

 17 När hjälparbetarna kommer fram till ett katastrofområde får våra drabbade bröder och systrar på ett särskilt sätt uppleva att Jehova håller sitt löfte: ”Jag, Jehova, din Gud, griper tag i din högra hand, jag är den som säger till dig: ’Var inte rädd. Jag skall hjälpa dig.’” (Jes. 41:13) En syster som överlevt en katastrof sa: ”Jag kände mig helt uppgiven när jag såg all förödelse, men Jehova räckte ut sin hand. Det går inte att med ord beskriva all hjälp jag fick av bröderna.” Efter en jordbävning var det två äldstebröder som sammanfattade hur alla i församlingarna på platsen kände det när de skrev: ”Jordbävningen orsakade stort lidande, men vi upplevde att Jehova hjälpte oss genom våra bröder. Vi hade läst om katastrofhjälp, men nu fick vi med egna ögon se hur det fungerade.”

Kan du göra en insats?

18. Vad kan man göra om man vill engagera sig i hjälparbete? (Se också rutan ” Det formade hela hans liv”.)

18 Skulle du också vilja känna den glädje som hjälparbete ger? Tänk då på att hjälparbetare ofta väljs ut bland dem som är med på Riketssalsbyggen. Berätta för äldstebröderna i din församling att du är intresserad och vill fylla i en ansökan. Men en äldstebroder med stor erfarenhet av hjälparbete ger följande påminnelse: ”Åk inte till ett katastrofdrabbat område om du inte blivit ombedd av en hjälpkommitté att göra det.” På så vis kommer vårt hjälparbete även i fortsättningen att utföras på ett ordnat sätt.

19. Hur visar vårt hjälparbete tydligt att vi verkligen är Kristus lärjungar?

19 När vi tar del i hjälparbete har vi en unik möjlighet att följa Kristus bud att vi ska ”älska varandra”. Det är sådan kärlek som visar att vi verkligen är hans lärjungar. (Joh. 13:34, 35) Vilken välsignelse det är för oss i dag att ha så många villiga arbetare som ger ära åt Jehova och ger nödhjälp åt andra som lojalt stöder Guds rike!

^ § 3 Det här kapitlet handlar om vilken hjälp våra bröder och systrar har fått vid katastrofer. Men många gånger blir vårt hjälparbete även till nytta för dem som inte är Jehovas vittnen. (Gal. 6:10)

^ § 5 När Paulus talade om ”biträdande tjänare”, numera kallade ”församlingstjänare”, använde han pluralformen av det grekiska ordet diạkonos (tjänare). (1 Tim. 3:12)

^ § 10 Se artikeln ”Vår familj av troende i Bosnien får hjälp” i Vakttornet för 1 november 1994, sidan 23–27.