Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Guds rike regerar!

 KAPITEL 14

Helt lojala mot Guds rike

Helt lojala mot Guds rike

KAPITLETS HUVUDTANKE

Guds folk är lojala mot Guds rike och är därför ingen del av världen

1, 2. a) Vilken princip har väglett Jesus efterföljare ända fram i vår tid? b) Hur har våra fiender försökt besegra oss, men vad har resultatet blivit?

JESUS stod inför Pilatus, den judiska nationens mest inflytelserika domare, och uttalade en princip som har väglett hans trogna efterföljare ända fram i vår tid. ”Mitt kungarike är ingen del av den här världen”, sa han. ”Om mitt kungarike vore en del av den här världen, skulle mina underlydande ha kämpat för att jag inte skulle bli överlämnad åt judarna. Men nu är mitt kungarike inte härifrån.” (Joh. 18:36) Pilatus lät avrätta Jesus, men segern blev kortvarig. Jesus fick uppstå till liv igen. Det mäktiga romarrikets kejsare försökte krossa hans efterföljare, men de lyckades inte. De kristna spred budskapet om Guds rike över hela den forntida världen. (Kol. 1:23)

2 Sedan 1914, då Guds rike upprättades, har några av de mäktigaste militärmakterna i historien försökt utplåna Guds folk. Men de har inte kunnat göra det. Många regeringar och politiska fraktioner har försökt tvinga oss att ta ställning i deras konflikter. Men de har inte lyckats splittra oss. I dag finns Guds rikes undersåtar i praktiskt taget alla länder på jorden. Ändå är vi förenade som en global andlig familj, helt neutrala i politiska frågor. Vår enhet visar tydligt att Guds rike härskar och att vår kung, Jesus Kristus, fortsätter att vägleda, rena och beskydda sina undersåtar. Vi ska se närmare på hur han har gjort det. Lägg märke till några av de trosstärkande juridiska segrar han gett oss samtidigt som vi inte varit någon del av världen. (Joh. 17:14)

En viktig fråga aktualiseras

3, 4. a) Vad hände när Guds rike hade upprättats? b) Har Guds folk alltid haft en klar förståelse av neutralitetsfrågan? Förklara.

3 När Guds rike hade upprättats utbröt krig i himlen, och sedan kastades Satan ner till jorden. (Läs Uppenbarelseboken 12:7–10, 12.) På jorden rasade också ett krig, ett krig som blev en särskild prövning för Guds folk.  De var beslutna att följa Jesus exempel och inte vara någon del av världen. De behövde hålla sig utanför all politik, men i början förstod de inte hur mycket detta skulle kräva av dem.

4 I band sex i bokserien Millennii Dagning, * som gavs ut på engelska 1904, uppmanades de kristna att undvika att ta del i krig. Men det sades ändå att om en kristen blev inkallad, skulle han försöka få något slags vapenfri tjänst. Och om det inte gick och han sändes ut i strid, skulle han se till att inte döda någon. Herbert Senior, som bodde i Storbritannien och blev döpt 1905, kommenterade hur situationen var på den tiden: ”Många av bröderna var villrådiga, och eftersom vägledningen inte var entydig undrade de om det skulle vara rätt att gå in i det militära och bli soldat men bara utföra vapenfri tjänst.”

5. Vilken nyanserad syn framkom i The Watch Tower för 1 september 1915?

5 I en artikel i The Watch Tower för 1 september 1915 började vi få en mer nyanserad syn på den här frågan. Det som stod i Studier i Skriften kommenterades så här: ”Frågan är om inte detta skulle vara att kompromissa.” Men tänk om en kristen ställdes inför hotet att bli skjuten om han vägrade bära uniform och göra militärtjänst? I artikeln stod det: ”Skulle det vara värre att bli skjuten för att man är lojal mot Fredens furste och vägrar gå emot hans befallning, än att bli skjuten medan man står under dessa jordiska kungars fana och till synes ger dem sitt stöd och, åtminstone som det verkar, kompromissar i fråga om vår himmelske Kungs läror? Av de två alternativen skulle vi föredra det förra – hellre dör vi på grund av trohet mot vår himmelske Kung.” Trots detta kraftfulla uttalande sades det i artikeln: ”Vi framför inte det här som en uppmaning. Vi ger det bara som ett förslag.”

6. Vad tar du med dig av broder Herbert Seniors erfarenhet?

6 En del bröder insåg tydligt vad saken gällde och var beredda att ta konsekvenserna. Herbert Senior, som citerades tidigare, sa: ”För mig var det i princip ingen skillnad mellan att lossa ammunition från ett fartyg [vapenfri tjänst] och att ta samma ammunition och ladda ett vapen som skulle avfyras.” (Luk. 16:10) Broder Senior hamnade i fängelse för att han vägrade göra militärtjänst. Han och 4 andra bröder ingick i en grupp på 16 samvetsvägrare, varav flera tillhörde andra religionssamfund, som avtjänade en del av sitt straff i ett fängelse i Richmond i Storbritannien. De kom senare att kallas ”The Richmond Sixteen”. Vid ett tillfälle fördes Herbert och andra som var i samma situation i hemlighet till fronten i Frankrike. Där dömdes  de till arkebusering. Han blev tillsammans med flera andra uppställda inför en exekutionspluton, men de blev inte skjutna. Deras straff omvandlades i stället till tio års fängelse.

”Jag förstod att Guds folk måste hålla fred med alla, även under krigshot.” – Simon Kraker (Se paragraf 7.)

7. Vad hade Guds folk insett när andra världskriget började?

7 När andra världskriget bröt ut hade Jehovas folk som helhet fått en klarare syn på vad det innebar att vara neutral och vad som krävdes om de skulle följa Jesus exempel. (Matt. 26:51–53; Joh. 17:14–16; 1 Petr. 2:21) I den epokgörande artikeln ”Neutralitet” i Vakttornet för 1 januari 1940 (på engelska 1 november 1939) sades det: ”Den regel som Jehovas förbundsfolk nu måste rätta sig efter är denna, att sträng neutralitet skall iakttagas gentemot de krigande nationerna.” Simon Kraker, som längre fram arbetade vid huvudkontoret i Brooklyn, kommenterade artikeln så här: ”Den hjälpte mig att förstå att Guds folk måste hålla fred med alla, även under krigshot.” Denna andliga mat kom i rätt tid och hjälpte Guds folk att vara beredda inför det dittills värsta angreppet på deras lojalitet mot Guds rike.

 En ”flod” av motstånd

8, 9. Hur gick profetian i Uppenbarelseboken i uppfyllelse?

8 Aposteln Johannes förutsade att efter Guds rikes födelse 1914 skulle draken, Satan Djävulen, försöka utplåna alla som gav riket sitt stöd. Han skulle bildligt talat spy ut en flod ur sin mun. * (Läs Uppenbarelseboken 12:9, 15.) Hur uppfylldes den här profetian? Från 20-talet och framåt utsattes Guds folk för en flodvåg av motstånd. Precis som många andra bröder i Nordamerika under andra världskriget sattes broder Kraker i fängelse för sin lojalitet mot Guds rike. Under kriget utgjorde Jehovas vittnen faktiskt mer än två tredjedelar av alla fångar som på grund av religiösa invändningar mot kriget satt i federala fängelser i USA.

9 Djävulen och hans representanter var helt inriktade på att få Guds rikes undersåtar att bryta sin ostrafflighet var de än bodde. I Afrika, Europa och USA ställdes de inför domstolar och nämnder. De var helt beslutna att förbli neutrala, och därför blev de fängslade och slagna, ibland så illa att de fick men för livet. I Tyskland utsattes Jehovas vittnen för en enorm press när de vägrade säga ”Heil Hitler” och stödja kriget. Man beräknar att 6 000 vittnen sattes i fångläger under nazitiden, och mer än 1 600 tyska och icke-tyska vittnen dog på grund av förföljelsen. Men trots detta kunde Djävulen inte tillfoga Guds folk några bestående skador. (Mark. 8:34, 35)

”Jorden ... svalde floden”

10. Vad representerar ”jorden”, och hur har den ingripit till hjälp för Guds folk?

10 I profetian som Johannes fick nedteckna sades det att ”jorden” – delar av den här världsordningen som är mer resonliga – skulle svälja ”floden” av förföljelse och komma till Guds folks hjälp. Hur har den delen av profetian uppfyllts? Under årtiondena efter andra världskriget har ”jorden” ofta ingripit till hjälp för dem som troget stött det messianska riket. (Läs Uppenbarelseboken 12:16.) Bland annat har inflytelserika domstolar skyddat Jehovas vittnens rätt att vägra militärtjänst och att inte delta i nationalistiska ceremonier. Vi ska först se närmare på några av de stora segrar som Jehova har gett sitt folk i frågan om militärtjänstgöring. (Ps. 68:20)

11, 12. Vilka situationer ställdes broder Sicurella och broder Thlimmenos inför, och vad blev resultatet?

11 USA. Anthony Sicurella växte upp i en familj med sex barn där föräldrarna var Jehovas vittnen. Han blev döpt när han var 15. När han blev 21 registrerade han sig som religiös förkunnare hos inskrivningsnämnden. Två år senare, 1950, ansökte han om att få ändra sin status till  samvetsvägrare. Det gjordes en FBI-utredning, men trots att den inte innehöll något negativt avslog justitiedepartementet hans begäran. Efter flera domstolsförhandlingar togs fallet upp i Högsta domstolen, som upphävde den lägre domstolens avgörande och dömde till broder Sicurellas fördel. Den här domen blev prejudicerande och var till hjälp även för andra i USA som vägrade göra militärtjänst av samvetsskäl.

12 Grekland. År 1983 dömdes Iakovos Thlimmenos skyldig till lydnadsbrott för att han vägrat bära uniform och sattes i fängelse. Sedan han blivit frigiven ansökte han hos myndigheterna om att få bli auktoriserad revisor, men ansökan avslogs för att han fanns med i brottsregistret. Han gick till domstol, och sedan han förlorat i de grekiska domstolarna överklagade han till Europadomstolen. År 2000 kom så utslaget från Europadomstolens stora kammare, som består av 17 domare, och de dömde till hans fördel. Detta blev ett prejudikat i diskrimineringsfrågor. Innan det här avgörandet kom hade mer än 3 500 bröder i Grekland hamnat i brottsregistret för att de suttit fängslade på grund av sin neutrala hållning. Efter domstolsutslaget antogs en lag i Grekland som gjorde att bröderna kunde rentvås från alla anklagelser. Och en lag som trätt i kraft några år tidigare och som gav alla grekiska medborgare rätt till alternativ civiltjänstgöring fastslogs på nytt i samband med att den grekiska grundlagen omarbetades.

”Innan jag gick in i rättssalen bad jag intensivt till Jehova, och sedan blev jag helt lugn.” – Ivailo Stefanov (Se paragraf 13.)

13, 14. Vad tycker du att vi kan lära oss av de rättsfall som rörde Ivailo Stefanov och Vahan Bayatyan?

13 Bulgarien. År 1994 blev Ivailo Stefanov, som då var 19, inkallad till militärtjänst. Han vägrade att gå in i armén och att utföra vapenfri tjänst i militär regi. Han dömdes till 18 månaders fängelse men överklagade beslutet och åberopade sin rätt som samvetsvägrare. Hans fall gick så småningom vidare till Europadomstolen. Innan fallet avgjordes kunde man 2001 uppnå förlikning. De bulgariska myndigheterna utfärdade en amnesti som inte bara omfattade broder Stefanov utan även alla andra i Bulgarien som var villiga att utföra alternativ civiltjänst. *

14 Armenien. Vahan Bayatyan blev inkallad till militärtjänstgöring 2001. * Han vägrade av samvetsskäl och dömdes till fängelse. Han överklagade och förlorade i alla rättsinstanser i landet. I september 2002 började han avtjäna ett två och ett halvt år långt straff men frigavs efter tio och en halv månad. Under tiden hade han överklagat till Europadomstolen, som tog upp fallet. Men den 27 oktober  2009 förlorade han även där. Avgörandet verkade vara ett stort nederlag för bröderna i Armenien. Men Europadomstolens stora kammare överprövade domen, och den 7 juli 2011 dömde de till Vahan Bayatyans fördel. Det här var första gången som Europadomstolen erkände att rätten till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet även omfattar rätten att vägra bära vapen av religiösa skäl. Detta avgörande skyddar rättigheterna inte bara för Jehovas vittnen utan också för miljontals människor i Europarådets medlemsländer. *

Bröderna i Armenien är tacksamma för Europadomstolens avgörande som skyddar rättigheten för den som vägrar bära vapen av religiösa skäl.

Nationalistiska ceremonier

15. Varför deltar inte Jehovas vittnen i nationalistiska ceremonier?

15 Jehovas folk är lojala mot det messianska riket inte bara genom att vägra göra militärtjänst, utan också genom att respektfullt men bestämt vägra delta i nationalistiska ceremonier. Ända sedan andra världskrigets utbrott har  de nationalistiska känslorna ökat markant världen över. I många länder måste man lova trohet mot fosterlandet genom att svära en ed, sjunga nationalsången eller hälsa flaggan. Men vi ger Jehova vår odelade hängivenhet. (2 Mos. 20:4, 5) Det här har lett till att vi drabbats av en ”flod” av förföljelse. Men Jehova har återigen använt ”jorden” för att svälja en del av motståndet. Vi ska se på några av de segrar som Jehova har gett oss genom Kristus på det här området. (Ps. 3:8)

16, 17. Vilken situation hamnade Lillian och William Gobitas i, och vad har du lärt dig av deras fall?

16 USA. År 1940 förlorade Jehovas vittnen i Högsta domstolen med 8 röster mot 1 i målet Minersville School District v. Gobitis. Lillian Gobitas, * som var 12, och hennes lillebror William, som var 10, ville vara lojala mot Jehova och vägrade hälsa flaggan och svära trohetseden. Det gjorde att de blev avstängda från skolan. Deras fall gick upp i Högsta domstolen, och där ansåg man att skolans agerande hade stöd i grundlagen och låg i den ”nationella enhetens” intresse. Den här domen utlöste intensiv förföljelse. Fler barn blev avstängda från skolan, vuxna blev av med sina jobb och många utsattes för pöbelangrepp. I en bok om religionsfriheten i USA sägs det att ”förföljelsen av Jehovas vittnen mellan 1941 och 1943 var den mest omfattande yttringen av religiös intolerans i 1900-talets Amerika”. (The Lustre of our Country, the American Experience of Religious Freedom)

17 Glädjen för Guds fiender blev dock inte långvarig. År 1943 tog Högsta domstolen upp ett liknande fall (West Virginia State Board of Education v. Barnette), och den här gången vann Jehovas vittnen. Det var första gången i USA:s historia som Högsta domstolen efter så kort tid gjorde en helomvändning och upphävde sitt eget beslut. Efter det här domslutet minskade förföljelsen av Jehovas folk drastiskt. Samtidigt stärktes rättigheterna för alla medborgare i USA.

18, 19. Hur kunde Pablo Barros stå upp för det som var rätt, och hur kan andra som tjänar Jehova efterlikna honom?

18 Argentina. Pablo och Hugo Barros, åtta respektive sju år, blev avstängda från skolan 1976 för att de inte deltog i en flagghälsningsceremoni. En gång knuffade rektorn Pablo och slog honom i huvudet. Hon höll kvar pojkarna i en timme efter skolan och försökte tvinga dem att ta del i patriotiska ceremonier. När Pablo tänkte tillbaka på den här händelsen sa han: ”Utan Jehovas hjälp skulle jag aldrig ha kunnat stå emot pressen att gå emot min övertygelse.”

19 När fallet togs upp i domstol försvarade domaren skolans beslut att stänga av Pablo och Hugo. Men ärendet  överklagades till Argentinas högsta domstol. År 1979 upphävde Högsta domstolen den lägre domstolens beslut och slog fast: ”Nämnda bestraffning [avstängning] strider mot den konstitutionella rätten till utbildning (artikel 14) och mot statens skyldighet att garantera grundläggande utbildning (artikel 5).” Den här segern gynnade uppskattningsvis 1 000 barn till Jehovas vittnen. I en del fall avbröts rättsprocessen innan eleverna hann bli avstängda. Andra, till exempel Pablo och Hugo, kunde återvända till sin skola.

Många unga Jehovas vittnen har klarat svåra prövningar.

20, 21. Hur stärks din tro av det som Roel och Emily var med om?

20 Filippinerna. År 1990 blev Roel Embralinag, * 9 år, och hans syster Emily, 10 år, och över 65 andra elever som var Jehovas vittnen avstängda från skolan för att de inte hade hälsat flaggan. Roels och Emilys pappa, Leonardo, vände sig till skolmyndigheterna, men det hjälpte inte. Till slut lämnade han in en skrivelse till Högsta domstolen.  Han hade inga pengar och ingen advokat som kunde representera honom. Familjen bad intensivt till Jehova om hjälp och vägledning. Och hela tiden blev barnen retade och hånade. Leonardo kunde ingenting om juridik, och därför trodde han inte att han hade någon chans att vinna.

21 Familjen fick Felino Ganal som advokat. Han hade tidigare varit anställd vid en av landets mest ansedda advokatbyråer. Men när det här hände var han inte kvar där längre, och han var nu ett Jehovas vittne. När ärendet kom upp i Högsta domstolen dömde rätten enhälligt till vittnenas förmån och upphävde avstängningsbeslutet. De som försökte få Guds folk att bryta sin ostrafflighet hade än en gång misslyckats.

Neutraliteten leder till enhet

22, 23. a) Varför har vi vunnit så många rättsliga segrar? b) Vad är vår globala andliga familj ett bevis för?

22 Hur kommer det sig att Jehovas folk har vunnit så många viktiga rättsliga segrar? Vi har inget politiskt inflytande. Men i land efter land och i domstol efter domstol har samvetsgranna domare skyddat oss mot motståndarnas angrepp och samtidigt skapat prejudikat i konstitutionell rätt. Kristus har helt klart stått bakom oss och hjälpt oss att vinna dessa segrar. (Läs Uppenbarelseboken 6:2.) Varför utkämpar vi sådana här strider? Tanken är inte att ändra på rättssystemet. Vårt mål är i stället att få fortsätta tjäna vår kung, Jesus Kristus, utan hinder. (Apg. 4:29)

23 Mitt i en förvriden värld som splittras av politiska strider och djupt rotat hat har vår regerande kung, Jesus Kristus, välsignat våra ansträngningar att vara neutrala var vi än bor. Satan har inte lyckats splittra oss eller vinna över oss. Guds rike har samlat in miljontals undersåtar som vägrar att ”lära sig att föra krig”. Vår andliga familj som kan samarbeta i frid världen över är helt enkelt ett underverk – ett bevis för att Guds rike regerar! (Jes. 2:4)

^ § 4 Den här boken kallades också Den nya skapelsen. Bokserien Millennii Dagning kom senare att kallas Studier i Skriften.

^ § 8 Läs mer om den här profetian i Uppenbarelsens storslagna höjdpunkt är nära!, kapitel 27, sidan 184–186.

^ § 13 Det fastslogs också att den bulgariska regeringen var skyldig att erbjuda alla samvetsvägrare alternativ civiltjänstgöring utanför det militära.

^ § 14 Det här fallet beskrivs mer utförligt i artikeln ”Europadomstolen försvarar rätten till vapenvägran” i Vakttornet för 1 november 2012.

^ § 14 Under en 20-årsperiod fängslades mer än 450 unga bröder i Armenien. Den siste av dem frigavs i november 2013.

^ § 16 Efternamnet var felstavat i rättegångshandlingarna.

^ § 20 Efternamnet stavades felaktigt Ebralinag i rättegångshandlingarna.