Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

Jehovas vittnens årsbok 2016

Israel: De vittnar med en surfplatta.

 PREDIKOARBETET VÄRLDEN ÖVER

Asien och Mellanöstern

Asien och Mellanöstern
  • LÄNDER/OMRÅDEN 49

  • FOLKMÄNGD 4 409 131 383

  • FÖRKUNNARE 718 716

  • BIBELSTUDIER 766 364

Hundra timmar för hundra år

I ett land i Asien började en känd skådespelerska och fotomodell studera Bibeln. Hon omsatte genast det hon lärde sig i praktiken och gjorde sig av med ockult litteratur och buddhistiska bilder.

En av hennes vänner försökte få henne att tänka om och sa: ”Kan du inte lägga bibelstudiet  på is i tre år och koncentrera dig på din karriär i stället? Sedan kan du börja studera igen.”

Hon svarade: ”Det har tagit mig 24 år att hitta Jehova. Jag kan inte skjuta upp det här i tre år till!”

Samma vecka som hon skulle ha sin första uppgift i teokratiska skolan blev hon kontaktad av ett filmbolag. De erbjöd henne ett lukrativt kontrakt som löpte över fyra år. Villkoret var att hon skulle ta vilken roll som helst, så hon avböjde. I maj 2014 blev hon odöpt förkunnare, och ganska snart satte hon upp ett mål för augusti månad: hon skulle gå 100 timmar i tjänsten. Hon förklarade varför: ”Jag vill uppmärksamma hundraårsjubileet av Jesus styre genom att gå i tjänsten en timme för varje år han har regerat!” Hon lyckades nå sitt mål. I januari 2015 blev hon döpt, och nu är hon hjälppionjär.

De gjorde det bästa av natten i fängelse

Fyra systrar på Sri Lanka satte sig på bussen och gav sig av på en tjänsteresa till ett icke utlämnat distrikt där det i huvudsak bor buddhister. Under andra dagen på distriktet blev de påhoppade av en munk och en taxichaufför. Snart stod de mitt i en klunga av 30 uppretade människor. Polis kom till platsen och tog med sig systrarna till polisstationen. De sattes i fängelse över natten, trots att de inte hade anklagats för något. De fick dela cell med förhärdade brottslingar och stå ut med förolämpningar och grovt språk. Men de fick ändå chans att vittna. En av systrarna berättar: ”Jag var inlåst tillsammans med mördare, men det gav mig en  möjlighet att prata med dem om sanningen. De var förvånade över att jag var där, och de ställde många frågor om min tro. En person frågade faktiskt varför jag såg så glad ut.”

Sri Lanka: Fyra systrar åkte på tjänsteresa till icke utlämnade distrikt.

På grund av polisens agerande har vittnena vänt sig till domstol. Sri Lankas högsta domstol har beviljat prövningstillstånd i det här målet, men fallet är fortfarande inte avgjort.

En sängbunden kvinna får hjälp

Michiko, en pionjärsyster i Japan, ledde ett studium på teckenspråk med en äldre kvinna som låg på sjukhus. Systern frågade personalen om det fanns någon annan patient hon kunde prata med. Då fick hon träffa Kazumi, som kan höra men inte tala. Hon har varit sängbunden sedan en bilolycka vid 23 års ålder och kan inte svälja vare sig mat eller vätska. Hon hade många frågor och ville gärna börja studera Bibeln.

Japan: Kazumi skriver omtänksamma, uppmuntrande brev.

Michiko ställde frågorna, och Kazumi skrev ner sitt svar eller pekade på svaret i paragrafen. När Kazumi skaffade en mobil kunde Michiko läsa dagens text med henne varje morgon. Kazumi blev allt skörare fysiskt, men hon växte till andligen och ville till slut bli ett Jehovas vittne. Vid 61 års ålder, efter att ha studerat i 13 år, blev hon odöpt förkunnare.

Eftersom Kazumi är sängbunden ser hennes församling till att hon kan lyssna på alla möten och sammankomster. Hon brukar förbereda svar till mötena som olika systrar får läsa upp.

 Hon brukar också skriva brev till intresserade som kommer på mötena. Breven är alltid omtänksamma, uppmuntrande och skräddarsydda efter mottagaren. Hon vittnar för personalen på sjukhuset och för besökare. Hennes standardfras är: ”Du kommer att bli lycklig om du studerar Bibeln.”

En munk får sanningen

En syster i ett land i Sydostasien skulle besöka optikern på ett sjukhus, och där träffade hon en munk. Hon frågade honom: ”Skulle du vilja ha perfekt hälsa och leva för evigt på en vacker plats?” De hade ett trevligt samtal, och hon gav honom broschyren Lyssna till Gud. Hon fick munkens telefonnummer, och hon vidarebefordrade det till en broder i församlingen.  Brodern kontaktade munken och bjöd in honom till specialföredraget. Han tyckte verkligen om mötet – framför allt sångerna. Och han var väldigt imponerad över att alla var så varma och hjärtliga.

Munken undrade om vittnena hade någon teologisk skola eller prästutbildning. Då förklarade brodern att vi håller individuella bibelkurser och frågade om han ville ha en. Det ville han gärna, och han förberedde sig ordentligt. Veckan efter hade han på egen hand plöjt igenom kapitel ett i Vad lär Bibeln? Han fortsatte att studera, började gå på mötena och var med och svarade på vakttornsstudiet.

Efter en tid följde munken med på en kretssammankomst. Där träffade han en representant från avdelningskontoret som bjöd in honom till Betel. Veckan därpå åkte munken i tio timmar för att besöka Betel, och där blev han varmt välkomnad. I slutet av februari 2015 lämnade han munklivet, och han har fortsatt att studera och gå på mötena.

Hon fick kontakt igen

Pionjärer skickades nyligen till ett område i nordöstra Indien där det inte har predikats på många år. Pionjärerna träffade många som var intresserade, och de höll utkik efter en bra möteslokal. När de var på väg till ett bibelstudium passerade de ett husbygge, och de funderade på om det huset kanske kunde passa. De gick vidare en liten bit, men så bestämde de sig för att gå tillbaka. Bakom byggplatsen träffade de en äldre kvinna. När hon hörde att de var Jehovas vittnen sken hon upp och bjöd in dem. ”Jag är också ett Jehovas vittne”, sa hon. Hon visade dem sin samling med  litteratur från 70- och 80-talet. Det visade sig att hon hade studerat 30 år tidigare och gått på en del möten, trots att hennes man var emot det. Hon var helt övertygad om att det var sanningen, men hon hade tappat kontakten med organisationen när pionjärerna flyttade. Alla hennes barn gick med i olika kyrkor, men hon vägrade att följa med till någon av dem.

Indien: En intresserad kvinna visar sin litteratursamling från 70- och 80-talet.

Hennes barn hade nyligen försökt få henne att bli katolik, så att hon kunde få en katolsk begravning. Hennes syster ville ta med henne till katolska kyrkan så att hon kunde skrivas in, men på vägen dit fastnade  de i trafiken och blev tvungna att åka hem igen. Tanken var att de skulle åka dagen efter i stället, men då blev systern sjuk. Och det var just den dagen som pionjärerna kom till kvinnan! Nu har hon börjat studera och gå på mötena igen, och hon uppmuntrar sina barn och barnbarn att också börja studera.