Den 14 december 2017 bröt sig rysk polis in i Jehovas vittnens sammankomsthall på Kolomjazjskijgatan i Sankt Petersburg. De spärrade av byggnaden och tog kontroll över fastigheten. De Jehovas vittnen som fanns på plats kom inte till skada, och byggnaden verkar inte heller ha skadats.

Bild av tillslaget från en övervakningskamera.

Det här är den största fastighet som ryska myndigheter har beslagtagit från Jehovas vittnen sedan Högsta domstolens appellationskammare den 17 juli 2017 beslutade att upplösa alla deras juridiska sammanslutningar, förbjuda deras verksamhet och beslagta deras egendom.

Poliser inne i sammankomsthallen.

Sammankomsthallen, som renoverades 2002 och som har 1 500 sittplatser, har använts för större religiösa möten och vanliga församlingsmöten. Utan att meddela Jehovas vittnens juridiska ombud ändrade myndigheterna registreringen för sammankomsthallen så att den kom i den ryska statens ägo. Sedan dess har den överlåtits till en närliggande vårdinrättning, som redan har satt upp en ny skylt på grinden.

Tillslaget har starka kopplingar till ett domstolsbeslut som fattades en vecka tidigare och som kan leda till att man beslagtar en fastighet i närheten av Sankt Petersburg som använts som Jehovas vittnens administrativa centrum i Ryssland. I domen ogiltigförklarades ett 17 år gammalt kontrakt mellan vittnenas nationella kontor i Ryssland och det amerikanska juridiska organet Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania. Jehovas vittnen har överklagat beslutet, men om överklagan avslås kan ryska myndigheter beslagta det administrativa centrumet och andra fastigheter i Ryssland som har utländska ägare.

Jehovas vittnen anser att detta är ett bevis på den religiösa intolerans som råder bland ryska myndigheter. Vittnena har inte bara förlorat sin religionsfrihet, utan också egendom – egendom som i första hand köpts och renoverats med medel från ryska medborgare med låga inkomster. Jehovas vittnen i Ryssland vänder sig till alla rättsliga instanser de kan för att protestera mot myndigheternas agerande, bland annat Europadomstolen och FN:s kommitté för mänskliga rättigheter.