Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

30 MARS 2016
RYSSLAND

FN:s kommitté för mänskliga rättigheter: Ryssland angriper Jehovas vittnen genom att använda antiextremistlag

FN:s kommitté för mänskliga rättigheter: Ryssland angriper Jehovas vittnen genom att använda antiextremistlag

SANKT PETERSBURG. Simon Kozlitsky var ett av de första Jehovas vittnena i Ryssland, och i år har det gått 125 år sedan han blev förvisad av tsarregimen för att ha predikat Bibelns budskap. År 1891 blev han utan rättegång satt i bojor och skickad till Sibirien, där han blev kvar till sin död 1935.

Rysslands inställning till Jehovas vittnen har i stort sett varit densamma sedan dess. Enligt den senaste rapporten från FN:s kommitté för mänskliga rättigheter (MR-kommittén) visar flera källor att Ryssland fortsätter att ”begränsa yttrandefriheten ... och religionsfriheten, bland annat för Jehovas vittnen”.

Heiner Bielefeldt, FN:s särskilda rapportör för religionsfrihet.

MR-kommitténs uppdrag är att övervaka att FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) efterlevs, och Ryssland är ett av konventionens medlemsländer. Heiner Bielefeldt, FN:s särskilda rapportör för religionsfrihet, säger: ”Religionsfriheten var så viktig för upphovsmännen till ICCPR att de gjorde den okränkbar [den får inte tas bort eller äventyras] till och med i nödsituationer (artikel 4.2). Det är endast ett fåtal av de mänskliga rättigheterna som räknas som okränkbara.” MR-kommittén publicerade sin senaste rapport om Ryssland efter sin 113:e session (se bilden högst upp). I rapporten konstaterar kommittén att Ryssland, som ett av konventionens medlemsländer, har åtagit sig att skydda religionsfriheten men att domstolar i hela landet använder landets antiextremistlag mot Jehovas vittnen på ett godtyckligt sätt.

Lagen om extremistisk verksamhet (nr 114-FZ) antogs i Ryssland 2002, delvis för att kunna bekämpa terrorism. Men lagen ändrades 2006, 2007 och 2008 så att den sträcker sig ”långt bortom all rädsla för extremism kopplad till terrorism”, enligt artikeln ”Rysslands lag om extremism kränker de mänskliga rättigheterna” som publicerades i The Moscow Times. Nu har lagen ”helt enkelt lånat termer som internationellt använts för att beskriva terrorism sedan attackerna den 11 september mot World Trade Center i ... [New York], och termerna används för att beskriva oönskade religiösa grupper i Ryssland”, säger Derek Davis, tidigare chef för J.M. Dawson-institutet för kyrka-statstudier vid Baylor University. ”Det är orättvist och direkt olämpligt att använda ’extremiststämpeln’ på Jehovas vittnen”, fortsätter Davis.

MR-kommittén menar att grundproblemet är lagens vaga definition av vad som är extremistisk verksamhet. Geraldine Fagan, författare till boken Believing in Russia—Religious Policy After Communism, förklarade för The Washington Post att lagens luddiga formuleringar gör det mycket enkelt för lokala domstolar att ”skrapa ihop några så kallade experter som inte har något till övers för Jehovas vittnen och få dem att skriva en rapport om att deras litteratur är extremistisk”.

Så var fallet i Viborg i början av 2016. En domstol förklarade då två av Jehovas vittnens tidskrifter som extremistiska efter att en språkexpert gett ett negativt vittnesmål. Samma åklagare begärde också att Nya världens översättning skulle förklaras som extremistisk. Rättegången i det ärendet inleddes den 15 mars 2016.

Biblisk litteratur avsedd för Ryssland ligger lagrad vid Jehovas vittnens centraleuropeiska avdelningskontor i Selters i Tyskland. I mars 2015 såg ryska myndigheter till att Jehovas vittnens litteratur inte fick föras in i landet.

Svårigheterna för Jehovas vittnen under 2016 föregicks av en oroväckande utveckling 2015. Roman Lunkin, chef för Centrum för forskning om religion och samhälle vid Institutionen för Europa vid ryska vetenskapsakademin i Moskva, säger: ”Förföljelsen blev inte bara svårare under 2015, utan den ökade också högst markant.” I mars såg myndigheterna till att Jehovas vittnens litteratur inte fick föras in i landet, inte ens sådan litteratur som enligt ryska domstolar inte innehåller några extremistiska tankegångar. I juli började den ryska tullen att hindra import av biblar på ryska som ges ut av Jehovas vittnen. Samma månad blev Ryssland det enda landet i världen som förbjuder vittnenas officiella hemsida, jw.org. I november hindrades Jehovas vittnen från att importera en sändning med ryska synodalbiblar som används av andra kristna samfund i Ryssland, bland annat den rysk-ortodoxa kyrkan. Året slutade med det som The Washington Post beskrivit som ”en av Rysslands största antiextremisträttegångar på senare tid”. En domare i hamnstaden Taganrog dömde då 16 Jehovas vittnen som åtalats för att de hade organiserat och deltagit i fridfulla religiösa möten.

Taganrogfallet och andra liknande fall framstår som absurda när man ser dem i ljuset av historien. ”Många äldre Jehovas vittnen som nu åtalas har tidigare fått intyg på att de blivit förtryckta”, säger Lunkin. Under sovjettiden fängslades tusentals Jehovas vittnen, men 1990 frigavs det sista vittnet. De här tidigare fångarna blev rentvådda från alla anklagelser, och de fick intyg som visade att de inte längre betraktades som ”statens fiender”, utan som oskyldiga offer. Lunkin fortsätter: ”Nu tar de ryska myndigheterna i själva verket tillbaka det här erkännandet genom sitt sätt att tillämpa antiextremistlagen.”

Den 27 maj 2015 kom däremot en oväntad seger för Jehovas vittnen i Ryssland. Det ryska justitiedepartementet registrerade då på nytt Jehovas vittnen som en lokal religiös organisation i Moskva. Jehovas vittnen förlorade den statusen den 26 mars 2004 när den juridiska person som de använde avregistrerades. Vittnena vände sig till Europadomstolen, och den 10 juni 2010 slog den fast att Ryssland måste registrera Jehovas vittnen i Moskva igen och gottgöra skadorna.

Ljubov och Alexej Koptev kramar om varandra utanför deras hus i Taganrog den 11 november 2015. Den 30 november 2015 fällde domstolen i Taganrog Alexej Koptev och 15 andra vittnen för extremistisk verksamhet. De dömdes för att ha organiserat och deltagit i fridfulla religiösa möten. Alexej är pensionär och har flera barnbarn, och staten har tidigare gett honom utmärkelser för lång och trogen tjänst efter att han arbetat i 38 år på fabriken Krasnyj Kotelshik.

”Jag instämmer i Europadomstolens dom”, säger Bielefeldt. ”Det var ’drastiskt’ och ’oproportionerligt’ att förbjuda Jehovas vittnen att träffas och utöva sin religion, och det var en kränkning av religionsfriheten.” Den ryska regeringen betalade skadeståndet i enlighet med beslutet från Europadomstolen, men det dröjde nästan fem år, till maj 2015, innan Jehovas vittnens sammanslutning registrerades igen.

Intyg om upprättelse. Tusentals Jehovas vittnen som fängslades under sovjettiden fick sådana här dokument när de frigavs. De visade att de blivit rentvådda och inte längre betraktades som ”statens fiender”.

Jaroslav Sivulskij, talesman för Jehovas vittnen, säger: ”I Moskva finns det mer än 9 600 Jehovas vittnen, och i hela landet finns det omkring 175 000. Alla vittnen i Ryssland och våra mer än 8 miljoner medtroende jorden runt hoppas att registreringen i den ryska huvudstaden ska leda till verklig religionsfrihet i hela landet.” Men Derek Davis är inte lika optimistisk. Han säger att registreringen av Jehovas vittnen som en lokal religiös organisation ”visserligen var grundläggande för att det ska kunna råda religionsfrihet” men att det ”framför allt ska betraktas som ett sätt att lugna världssamfundets oro”.

MR-kommittén upprepade 2015 sina rekommendationer från 2003 och 2009, om att Ryssland ”utan onödiga dröjsmål bör omarbeta lagen om extremistisk verksamhet”. Kommittén ansåg att definitionen av ”extremistisk verksamhet” behöver förtydligas så att det framgår att sådan verksamhet måste ha inslag av våld eller hat. Lagen måste också tydligt beskriva vad som gör att material kan klassas som extremistiskt. Kommittén konstaterade också att Ryssland ”bör vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra det godtyckliga användandet av lagen och revidera den statliga förteckningen över extremistiskt material”.

Nikolaj Trotsjuk (andre från höger) vägrade militärtjänst av samvetsskäl under sovjettiden och dömdes till tre års fängelse. Den 30 november 2015 åtalades han igen, den här gången tillsammans med sin svärson Andrej Gontjarov (längst till vänster), sin dotter Oksana Gontjarova (tredje från vänster), sin son Sergej Trotsjuk (längst till höger) och 12 andra vittnen i Taganrog.

”Diskrimineringen av Jehovas vittnen innebär religiös förföljelse i ordets rätta bemärkelse”, säger Roman Lunkin. ”Andra erkända religionssamfund kan ta del i samma slags religiösa verksamhet som Jehovas vittnen men förbli ostraffade.” Brottsanklagelserna åtföljs ofta av aggressiva kampanjer i media. Trots det konstaterar Lunkin avslutningsvis: ”Jehovas vittnen finns fortfarande i hela Ryssland och de blir bara fler och fler.”

Presstalesmän:

Internationellt: David Semonian, informationsavdelningen, USA, tel. +1 718 560 5000

Ryssland: Jaroslav Sivulskij, tel. +7 812 702 2691