Gå direkt till innehållet

Gå direkt till andra menyn

Jehovas vittnen

Svenska

Examen för den 133:e klassen vid Vakttornets bibelskola Gilead

Lördagen den 8 september 2012

Examen för den 133:e klassen vid Vakttornets bibelskola Gilead

Efter fem månaders intensivstudier utexaminerades 48 elever från Vakttornets bibelskola Gilead vid Jehovas vittnens utbildningscentrum i Patterson i staten New York. 9 694 var där för att lyssna på programmet, bland annat familjemedlemmar och vänner till eleverna.

Sedan 1943 har mer än 8 000 erfarna förkunnare utbildats för missionärstjänst. Kursens främsta lärobok är Bibeln, och kursen stärker elevernas tro och hjälper dem att utveckla de andliga egenskaper som behövs för att kunna hantera de olika utmaningar som kommer med missionärsarbetet.

”Tänk på det som är värt att tycka om”. Anthony Morris, medlem av Jehovas vittnens styrande krets, var ordförande för programmet, och han grundade sina inledande kommentarer på Filipperna 4:8: ”Vadhelst som är värt att tycka om, ... fortsätt att tänka på allt detta.”

Broder Morris betonade att om vi tänker på det som är värt att tycka om blir det lättare för oss att bevara en positiv syn i en värld som inte är värd att tycka om. ”Leta efter sådant som är värt att tycka om, och var sådana som är värda att tycka om”, sa han.

Vår himmelske far är till exempel ett fint föredöme eftersom han inte fokuserar sig på våra felsteg. (Psalm 130:3) Broder Morris gav uppmaningen: ”Fokusera inte på dina bröders och systrars felsteg, och fortsätt att vara värda att tycka om.”

”Skaffa kunskap – men visa dig inte alltför vis”. Harold Corkern, medlem av avdelningskontorets kommitté i USA, byggde sitt tal på Predikaren 7:16. Gud vill att vi ska använda kunskap på rätt sätt och inte låta vår kunskap ”stiga oss åt huvudet”.

Broder Corkern betonade också behovet av att vi är kärleksfulla när vi ger råd eller tillrättavisning. Vi ska inte förvänta mer av andra än vad Gud gör. ”Använd din vishet, din kunskap och ditt omdöme på ett bra sätt”, uppmanade broder Corkern, ”så kommer dina bröder och systrar att tycka om att vara med dig.”

”Glöm inte Guds handlingar”. (Psalm 78:7) Guy Pierce, medlem av den styrande kretsen, började sitt tal med att berätta att ett barns uppförande – bra eller dåligt – påverkar omgivningens syn på föräldrarna. (Ordspråksboken 20:11) På liknande sätt kan vårt uppförande påverka omgivningens syn på vår himmelske far. ”Så blir det uppenbart vilka som är Guds barn och vilka som är Djävulens barn: Var och en som inte utövar rättfärdighet är inte av Gud.” (1 Johannes 3:10)

Broder Pierce sa att eleverna hade inbjudits till skolan tack vare sina fina egenskaper, däribland ödmjukhet. Han påminde dem om att fortsätta vara ödmjuka. Deras utbildning gör dem inte överlägsna andra. I stället kan de nu ännu bättre bidra till enheten i den världsvida brödraskaran och vara föredömen i ödmjukhet. (Psalm 133:1) ”Ni har fått en god grund för att lära er mer”, sa broder Pierce, ”och för att fortsätta att växa i kunskap och förståelse om Jehova Gud.”

”Vad vi har gjort är bara vad vi borde göra”. William Samuelson, tillsyningsman för avdelningen Teokratiska skolor, frågade: ”Hur ska vi reagera när våra personliga önskningar och känslor kommer i konflikt med ett uppdrag som vi fått?” Vi kan lära oss av det som sägs i Lukas 17:7–10: ”När ni har gjort allt som har anvisats er, säg då: ’Vi är odugliga slavar. Vad vi har gjort är bara vad vi borde göra.’” Jämfört med vår Herre, Jehova, är vi verkligen ”odugliga”.

För vissa elever kan det ha varit en utmaning att studera under så lång period. ”Men ni gjorde vad ni borde ha gjort”, sa broder Samuelson, ”och nu kan ni se vilken nytta ni haft av det och hur er tro har ökat.” Broder Samuelson avslutade: ”Som betrodda förvaltare bör ni alltid värdesätta privilegiet att betjäna universums Herre.”

”Kom ihåg Jehovas försäkran när ni möter utmaningar”. Sam Roberson, biträdande tillsyningsman för avdelningen Teokratiska skolor, påminde eleverna om att det kommer tillfällen då de kan känna sig nedstämda. Därför rekommenderade han eleverna att tänka på de många exempel i Bibeln där Gud försäkrar sitt folk om sitt stöd. Till exempel försäkrade Mose Josua: ”Jehova … skall inte svika dig eller överge dig.” (5 Moseboken 31:8) Mot slutet av sitt liv kunde Josua säga: ”Inte ett enda av alla de goda ord som Jehova, er Gud, har talat till er har slagit fel.” (Josua 23:14)

Jehova Gud lovar sina tjänare: ”Jag skall under inga omständigheter släppa dig, inte heller under några omständigheter överge dig.” (Hebréerna 13:5) Han försäkrar oss om att han kommer att leva upp till innebörden i sitt namn, Jehova (”han förorsakar att någon (något) blir”), och bli vad som än krävs för att ta hand om sina tjänare. ”Ge aldrig upp, ge aldrig efter”, sa broder Roberson. ”Kom ihåg, han kommer aldrig, aldrig, aldrig att svika er.”

”Över hela jorden har deras röst nått ut”. (Romarna 10:18) Med hjälp av Gileadläraren Mark Noumair berättade eller iscensatte elever från olika länder erfarenheter som de haft i tjänsten i området kring Patterson. Exempelvis var ett par från Sydafrika glada över att ha fått träffa tre kvinnor från sitt hemland som de kunde tala zulu och xhosa med. Ett gift par från Sri Lanka träffade en indisk man vars hustru och dotter bodde på Sri Lanka. Det här var första gången mannen hade sett en bibel, så paret gav honom gärna en av sina.

”Rustade för alla slags goda gärningar”. Gene Smalley, en av medhjälparna till författarkommittén, intervjuade två av de gifta paren i klassen. Paret från Sierra Leone berättade hur de behövde frakta vatten till sitt hem varje dag. Men sådana utmaningar förbleknar i jämförelse med glädjen över att leda 50 bibelstudier med intresserade personer. Alla fyra eleverna uttryckte glädje för hur kursen har rustat dem för alla slags goda gärningar. (2 Timoteus 3:16, 17)

”Håll ut till slutet – och fortsätt tjäna för evigt”. Gerrit Lösch, medlem av den styrande kretsen, inledde huvudtalet med att förklara hur löpare i ett långdistanslopp hushåller med sina krafter för att vara säkra på att de kan fullborda loppet. I idrottssammanhang finns det bara en enda vinnare, men i det kristna loppet är alla som håller ut till slutet vinnare.

Uthållighet innebär att man fortsätter att tjäna Gud utan att förlora hoppet trots problem, förföljelse, prövningar och besvikelser. Jesus sa: ”Den som har hållit ut till slutet, han skall bli räddad.” (Matteus 24:13) Det är uppmuntrande att veta att Jehova och Jesus lägger märke till vår uthållighet! Broder Lösch tog sedan upp flera tankar som kan hjälpa oss att hålla ut trots svårigheter, bland annat:

  • Att be till Gud, ”som ger uthållighet” och ”som dag efter dag bär bördan åt oss”. (Romarna 15:5; Psalm 68:19)

  • Att vara besluten att inte kompromissa och ha övertygelsen att ”Gud är trofast, och han skall inte låta er bli frestade utöver vad ni kan tåla, utan tillsammans med frestelsen skall han också bereda utvägen, så att ni kan uthärda den”. (1 Korinthierna 10:13)

  • Att inte förlora hoppet ur sikte, precis som ”Jesus, som för den glädje som låg framför honom utstod en tortyrpåle”. (Hebréerna 12:2)

Broder Lösch betonade att det inte är dags att ge upp nu när vi är så nära mållinjen. ”Låt oss med uthållighet löpa det tävlingslopp som vi har framför oss.” (Hebréerna 12:1)

En av eleverna avslutade programmet genom att läsa ett brev från klassen där de uttryckte uppskattning för den undervisning de fått. I brevet kom det fram att det djupa, kronologiska studiet av Bibeln inte bara hade ökat deras förståelse av Guds avsikter utan också stärkt deras tro avsevärt. Brevet sa: ”Vi är beslutna att omsätta det goda vi lärt oss i handling.”