Ibland kan ordet syfta på en kastrerad man. På Bibelns tid blev en del män kastrerade som ett straff eller i samband med att de tillfångatogs eller gjordes till slavar. Män som blivit kastrerade kunde bli betrodda att ha tillsynen i kungliga harem. Ett exempel på det är Hegaj och Saasgas, de eunucker som vaktade hustrurna och bihustrurna till den persiske kungen Ahasveros, troligen identisk med Xerxes I. (Ester 2:3, 14)

Alla som kallas eunucker i Bibeln var dock inte kastrerade. Vissa bibelkännare menar att uttrycket kan ha en vidare betydelse och syfta på en ämbetsman vid hovet. Så verkar vara fallet med Jeremias vän Ebed-Melek och den etiopier som evangelieförkunnaren Filippus predikade för. Ebed-Melek måste ha varit en högt uppsatt ämbetsman, eftersom han stod i direkt kontakt med kung Sidkia. (Jeremia 38:7, 8) Och etiopiern beskrivs som drottningens skattmästare som ”hade farit till Jerusalem för att tillbe”. (Apostlagärningarna 8:27)

När Jesus talade om en framtida domsperiod sa han: ”Människosonen kommer i sin härlighet ... Och han skall skilja människor från varandra, alldeles som en herde skiljer fåren från getterna.” (Matteus 25:31, 32) Varför skildes de här djuren åt?

Normalt sett vallade man får och getter tillsammans under dagtid. På kvällen samlades de in i fållor för att skyddas mot rovdjur, tjuvar och köld. (1 Moseboken 30:32, 33; 31:38–40) Fåren och getterna fördes då in i separata fållor för att skydda de relativt följsamma fåren, speciellt tackorna och lammen, från att skadas av de mer bångstyriga getterna. Fåren och getterna brukade också hållas åtskilda i samband med ”lamning, mjölkning och klippning”, enligt boken All Things in the Bible. Med tanke på att det forntida Israel var ett jordbrukssamhälle använde Jesus alltså ett bildspråk som hans åhörare lätt kunde relatera till.