Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehova uppskattar dem som är ödmjuka

Jehova uppskattar dem som är ödmjuka

 Lär känna Gud

Jehova uppskattar dem som är ödmjuka

4 Moseboken 12:1–15

STOLTHET, avundsjuka, karriärtänkande. Sådana egenskaper är vanliga bland dem som blir framgångsrika i den här världen. Men kan sådana egenskaper dra oss närmare Jehova Gud? Tvärtom. Jehova vill att hans tjänare ska vara ödmjuka. Det visas tydligt i Fjärde Moseboken, kapitel 12. Där berättas det om något som inträffade när israeliterna befann sig i Sinais vildmark, efter befrielsen ur Egypten.

Mirjam och Aron, Moses äldre syskon, började ”tala emot Mose”. (Vers 1) I stället för att helt enkelt tala med Mose började de tala emot honom, och de spred förmodligen sina negativa påståenden i lägret. Mirjam, som nämns först, tog tydligen initiativet. Anledningen till folkets ”knotande” var att Mose hade gift sig med en kushitisk kvinna. Var Mirjam rädd att hon inte skulle få lika mycket uppmärksamhet som tidigare när den här andra kvinnan – en utländsk kvinna dessutom – fanns med i bilden?

Det fanns fler anledningar till knotandet. Mirjam och Aron sade: ”Är Mose den ende som Jehova har talat genom? Har han inte talat också genom oss?” (Vers 2) Var det egentliga motivet till deras klagomål att de ville ha större makt och få folkets erkännande?

Enligt Bibelns skildring bemötte inte Mose själv deras klagomål. Han stod helt enkelt ut med kritiken. Hans lugna bemötande bekräftar Bibelns beskrivning av honom som ”den ödmjukaste av alla människor” på jorden. * (Vers 3) Mose behövde inte försvara sig. Jehova hörde alltsammans, och han gav Mose sitt stöd.

Jehova tog israeliternas klagomål personligt. Det var trots allt han som hade utvalt Mose. Jehova gav folket skarp tillrättavisning och påminde dem om att han hade en unik relation till Mose: ”Ansikte mot ansikte talar jag med honom.” Sedan frågade Jehova Mirjam och Aron: ”Varför fruktade ni då inte för att tala ... emot Mose?” (Vers 8) När de talade emot Mose gjorde de sig faktiskt skyldiga till att tala emot Gud. De visade i högsta grad brist på respekt för Jehova, och därför fick de också känna av Jehovas vrede.

Mirjam, som tydligtvis hade tagit initiativet, drabbades av spetälska. Aron bönföll genast Mose om att hjälpa henne. Tänk dig – nu var Mirjams hälsa beroende av Mose, som de hade kritiserat så! Mose gjorde ödmjukt det som Aron bad honom om. För första gången i den här skildringen yttrar sig Mose. Han vänder sig till Jehova och ber för sin syster. Mirjam blir botad, men hon måste utstå skammen att sitta sju dagar i karantän.

Den här skildringen hjälper oss att förstå vilka egenskaper Jehova vill se hos oss och vilka han inte vill se. Om vi vill dras närmare Jehova Gud måste vi försöka utplåna alla spår av stolthet, avundsjuka och karriärtänkande som vi kan ha. Jehova älskar dem som är ödmjuka. Han lovar: ”De ödmjuka skall ta jorden i besittning och få njuta av stor frid.” (Psalm 37:11; Jakob 4:6)

[Fotnot]

^ § 4 Ödmjukhet är en stark egenskap som hjälper en person att tålmodigt uthärda orättvisa förhållanden utan att bli irriterad eller hämndlysten.