Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

”Lyssna till tuktan och bli visa”

”Lyssna till tuktan och bli visa”

”Ni söner, ... lyssna till tuktan och bli visa.” (ORDS. 8:32, 33)

SÅNGER: 56, 89

1. Hur kan vi få vishet, och vad leder det till?

ALL VISHET kommer från Jehova, och han delar generöst med sig av sin vishet åt andra. I Jakob 1:5 står det: ”Om någon av er saknar vishet, skall han fortsätta att be om sådan från Gud, ty han ger frikostigt åt alla och utan att förebrå.” Ett sätt att få vishet från Jehova är att låta hans tillrättavisning forma oss. Då kan vi bli skyddade från moralisk och andlig skada. (Ords. 2:10–12) Vi kan också se fram emot ett liv utan slut. (Jud. 21)

2. Hur kan vi lära oss att uppskatta Jehovas tillrättavisning?

2 Vår ofullkomlighet, vår bakgrund och andra faktorer kan ibland göra det svårt för oss att ta emot och uppskatta tillrättavisning. Men när vi upplever de positiva verkningarna av Jehovas tuktan förstår vi hur mycket han älskar oss. I Ordspråksboken 3:11, 12 sägs det: ”Min son, förkasta inte Jehovas tuktan, ... ty den som Jehova älskar tillrättavisar han.” Vi får aldrig glömma att Jehova har vårt bästa för ögonen. (Läs Hebréerna 12:5–11.) Han känner oss utan och innan, och därför ger han oss precis den ledning och hjälp vi behöver. Vi ska nu se närmare på fyra aspekter av tuktan eller tillrättavisning: 1) självdisciplin, 2) föräldrars fostran, 3) tillrättavisning  i församlingen och 4) något som är värre än den tillfälliga smärta som tillrättavisning kan föra med sig.

VISHETEN I SJÄLVDISCIPLIN

3. Hur kan ett barn utveckla självdisciplin? Illustrera.

3 Självdisciplin handlar mycket om att kunna kontrollera hur man tänker och handlar och att korrigera sig själv. Det är inget man föds med utan något man måste lära sig. Vi kan ta en jämförelse: När ett barn lär sig att cykla brukar ofta en förälder springa efter och hålla i pakethållaren för att ge stöd. Men allteftersom barnet lär sig hålla balansen kan föräldern släppa cykeln korta stunder åt gången för att till slut släppa taget helt och hållet. När föräldrar på liknande sätt tålmodigt fostrar sina barn i enlighet med Jehovas vilja, hjälper de barnen att utveckla självdisciplin och vishet. (Ef. 6:4)

4, 5. a) Varför är självdisciplin en viktig del av ”den nya personligheten”? b) Varför får vi inte ge upp hoppet om oss själva även om vi skulle falla ”sju gånger”?

4 Samma princip gäller dem som lär känna Jehova som vuxna. De kanske redan har ett visst mått av självdisciplin, men de är inte mogna kristna än. Men när de tar på sig ”den nya personligheten” och försöker efterlikna Kristus går de framåt mot andlig mogenhet. (Ef. 4:23, 24) Självdisciplin spelar en viktig roll i den processen. Den förmågan hjälper oss att ”säga nej till ogudaktigheten och de världsliga begären och att mitt i den nuvarande tingens ordning leva i enlighet med ett sunt sinne och rättfärdighet och gudhängivenhet”. (Tit. 2:12)

5 Men samtidigt är vi alla ofullkomliga. (Pred. 7:20) Så att vi gör misstag ibland behöver inte betyda att vi helt saknar självdisciplin. ”Även om den rättfärdige faller sju gånger, reser han sig igen”, står det i Ordspråksboken 24:16. Vad är det som hjälper honom att komma på fötter igen? Inte enbart viljestyrka, utan Guds ande. (Läs Filipperna 4:13.) Och i Guds andes frukt ingår som vi vet självbehärskning, en egenskap som är nära besläktad med självdisciplin.

6. Hur kan vi bli bättre på att studera Bibeln? (Se de inledande bilderna.)

6 För att utveckla självdisciplin behöver vi också be innerligt, studera Bibeln och tänka igenom det vi läser. Men vad kan du göra om du tycker att det tar emot att studera? Du kanske inte ser dig själv som någon studiemänniska. Kom ihåg att Jehova kan hjälpa dig – om du låter honom göra det. Han kan hjälpa dig att utveckla en längtan efter hans ord. (1 Petr. 2:2) Så be Jehova om att du ska få den självdisciplin du behöver för att studera. Sedan kanske du kan börja med att studera korta stunder, kanske bara några minuter. Så småningom kommer det att bli både lättare och roligare. Ja, du kommer att älska de där mysiga stunderna när du får fördjupa dig i Jehovas dyrbara tankar. (1 Tim. 4:15)

7. Hur kan självdisciplin hjälpa oss att nå andliga mål?

7 Självdisciplin hjälper oss att nå våra andliga mål. En pappa kände att han inte brann lika mycket för tjänsten som tidigare. Därför satte han upp målet att bli pionjär. Sedan läste han artiklar om pionjärtjänsten i våra tidskrifter och gjorde det till ett böneämne. Det byggde upp honom och gjorde honom andligt starkare. När han kunde var han också hjälppionjär. Trots olika hinder på vägen höll han målet i sikte, och till slut kunde han sätta i gång som pionjär.

 FOSTRA DINA BARN I ENLIGHET MED JEHOVAS VILJA

Barn har ingen medfödd förmåga att skilja på rätt och fel. De behöver fostran. (Se paragraf 8.)

8–10. Vad kan hjälpa föräldrar att lära sina barn att tjäna Jehova? Ge ett exempel.

8 Föräldrar har fått det viktiga ansvaret att fostra och vägleda sina barn i enlighet med Jehovas vilja. (Ef. 6:4) Men det är verkligen ingen lätt uppgift i dagens värld. (2 Tim. 3:1–5) Barn har naturligtvis ingen medfödd kunskap om vad som är rätt och fel. De har visserligen ett samvete, men de behöver hjälp att öva upp det. (Rom. 2:14, 15) I ett bibliskt uppslagsverk sägs det att det grekiska ord som ibland översätts med tuktan eller tillrättavisning också kan återges med ”barnutveckling”, dvs. den övning barn behöver för att bli ansvarskännande vuxna. (To the Hebrews: Translation, Comment and Conclusions, George Wesley Buchanan)

9 Barn som får kärleksfull fostran känner sig ofta trygga. De lär sig att frihet har sina gränser och att allt man gör får konsekvenser, antingen bra eller dåliga. Så föräldrar behöver vända sig till Jehova och lita på hans vägledning. Synen på barnuppfostran kan ju skilja sig från kultur till kultur och från generation till generation. Men föräldrar som lyssnar på Jehova behöver inte gissa sig till hur de ska göra, och de behöver inte heller förlita sig på den här världens vishet.

10 Vi kan lära oss mycket av Noas exempel. När Jehova gav honom uppdraget att bygga arken kunde han inte falla tillbaka på sin erfarenhet. Han hade ju aldrig byggt någon ark förut. Han var tvungen att lita på Jehova. Och Noa gjorde precis som Jehova hade befallt honom. (1 Mos. 6:22) Hur gick det? Noa klarade av sitt uppdrag på första försöket – och han fick ju bara en chans! Han gjorde också mycket bra ifrån sig som förälder, och anledningen var i grunden densamma: Han förlitade sig på Jehovas vishet. Han undervisade sina barn och var en fin förebild för dem, vilket var allt annat än lätt med tanke på hur världen såg ut före den stora översvämningen. (1 Mos. 6:5)

11. Varför är det så viktigt att föräldrarna själva följer Jehovas vägledning när de fostrar sina barn?

11 Hur kan du som är förälder efterlikna Noa? Lyssna på Jehova. Låt honom hjälpa dig att fostra dina barn. Följ Bibelns råd och den vägledning vi får från organisationen. Dina barn kommer säkert att tacka dig för det en vacker dag! En broder skrev: ”Jag är så tacksam för den fostran jag har fått av mina föräldrar. De gjorde sitt bästa för att nå mitt hjärta. Det är mycket tack vare dem som jag har gått framåt andligen.” Men en del barn lämnar Jehova, trots att föräldrarna har gjort sitt bästa för att hjälpa dem  in på sanningens väg. Men då kan föräldrarna ändå ha gott samvete, och de kan hoppas på att barnen en dag ska återvända till Jehova.

12, 13. a) Hur kan föräldrar visa att de är lojala mot Jehova om deras barn blir uteslutna? b) Hur blev en familj välsignad när föräldrarna var lydiga mot Jehova?

12 Föräldrar vars barn blir uteslutna ställs inför ett av de svåraste lojalitetsprov man kan tänka sig. En syster berättar hur hon tänkte när hennes uteslutna dotter flyttade hemifrån: ”Jag letade efter kryphål i våra publikationer för att få vara tillsammans med min dotter och dotterdotter.” Hon fortsätter: ”Men min man hjälpte mig på ett fint sätt att förstå att vår dotter inte längre var vårt ansvar och att vi inte fick lägga oss i.”

13 Några år senare blev deras dotter återupptagen. Mamman säger: ”Nu ringer eller sms:ar hon nästan varje dag! Och hon känner djup respekt för oss eftersom hon vet att vi var lydiga mot Gud. Vi har en underbar relation.” Om din son eller dotter har blivit utesluten, kommer du då att ”förtrösta på Jehova av hela ditt hjärta” och inte stödja dig på ditt eget förstånd? (Ords. 3:5, 6) Kom ihåg att Jehovas tillrättavisning återspeglar hans ojämförliga vishet och kärlek. Glöm aldrig att han gav sin son för alla människor, även för ditt barn. Han vill ju inte att någon ska gå förlorad. (Läs 2 Petrus 3:9.) Så fortsätt lita på att Jehovas tillrättavisning blir till det bästa, och följ hans vägledning även när det smärtar dig som förälder att göra det. Arbeta med Jehova, inte mot honom.

I FÖRSAMLINGEN

14. Hur får vi nytta av den undervisning Jehova ger oss genom ”den trogne förvaltaren”?

14 Jehova har lovat att han ska undervisa, skydda och ta hand om den kristna församlingen. Och det gör han på flera sätt. Han har till exempel gett sin son uppgiften att ta hand om församlingen, och han i sin tur har gett ”den trogne förvaltaren” i uppdrag att ge oss andlig mat i rätt tid. (Luk. 12:42) Ja, genom förvaltaren får vi värdefull hjälp och vägledning. Tänk på alla gånger du har hört ett tal eller läst en artikel i våra tidskrifter som har motiverat dig att förändra ditt sätt att tänka eller handla. Du kan vara glad att du har gjort de här förändringarna, för det betyder att du låter Jehova fostra och forma dig. (Ords. 2:1–5)

15, 16. a) Hur kan vi ta vara på de ”gåvor” vi har i församlingen? b) Hur kan vi underlätta arbetet för de äldste?

15 Kristus har också gett oss kärleksfulla äldstebröder som tar hand om församlingen. Bibeln kallar dem ”gåvor”. (Ef. 4:8, 11–13) Hur kan vi ta vara på de här gåvorna? Vi kan försöka efterlikna de äldste och lära oss av deras tro. Vi kan också ta till oss av deras bibliska råd. (Läs Hebréerna 13:7, 17.) Kom ihåg att de älskar oss och vill att vi ska gå framåt andligen. Om de till exempel märker att vi missar möten eller har börjat tappa glöden är de snabbt där och hjälper oss. De lyssnar verkligen på oss och ger oss uppmuntran och fina råd från Bibeln. Ser du deras arbete som ett bevis på att Jehova älskar dig?

16 Kom ihåg att de äldste inte alltid tycker att det är så lätt att ge råd. Föreställ dig till exempel hur svårt det måste ha varit för profeten Natan att gå och prata med David när han hade syndat allvarligt och försökte hålla det hemligt. (2 Sam. 12:1–14) Och tänk på hur det måste ha känts för Paulus när han var tvungen att tillrättavisa Petrus, en av de  12 apostlarna, för att han hade favoriserat sina judiska bröder. (Gal. 2:11–14) Så hur kan vi underlätta för de äldste i församlingen? Genom att vara ödmjuka, tacksamma och smidiga. Se deras hjälp som ett uttryck för Jehovas kärlek. Det blir till det bästa för oss själva, och det gör de äldstes uppgift mycket trevligare.

17. Hur fick en syster hjälp av de äldste?

17 En syster hade varit med om saker i livet som gjorde det svårt för henne att älska Jehova. Hon berättar: ”När minnena från mitt tidigare liv vällde över mig och allt bara blev för mycket, visste jag att jag behövde prata med de äldste. De var aldrig hårda eller kritiska, utan de uppmuntrade mig och gav mig stöd och hjälp. Efter varje möte kom alltid någon av dem fram och frågade hur det var med mig, hur upptagna de än var. Mitt förflutna fick mig att känna att jag inte var värd Guds kärlek. Men han har om och om igen använt församlingen och de äldste för att få mig att förstå att han verkligen älskar mig. Min bön är att jag aldrig ska släppa taget om honom.”

NÅGOT SOM ÄR VÄRRE ÄN TILLRÄTTAVISNING

18, 19. Vad är värre än den smärta som tillrättavisning kan föra med sig? Ge ett exempel.

18 Det kan göra ont att bli tillrättavisad, men att vägra ta emot tillrättavisning leder till ännu större smärta. (Hebr. 12:11) Vi kan belysa det med två exempel, Kain och kung Sidkia. När Jehova såg att Kain hatade sin bror och ville döda honom sa han: ”Varför är du upptänd av vrede, och varför har din blick blivit dyster? Om du gör det som är gott, blir det inte då en upphöjelse? Men om du inte gör det som är gott, ligger synden på lur vid ingången, och till dig står dess åtrå; och kommer du att få herraväldet över den?” (1 Mos. 4:6, 7) Kain lyssnade inte, utan mördade sin bror och fick sedan leva med konsekvenserna av det. (1 Mos. 4:11, 12) Tänk så onödigt! Om Kain bara hade lyssnat på Jehova hade han sluppit mycket elände.

19 Sidkia var en ond och vek kung som regerade under en mycket mörk period av Jerusalems historia. Profeten Jeremia varnade honom gång på gång och sa att han var tvungen att ändra sig. Men Sidkia vägrade lyssna, vilket fick tragiska följder. (Jer. 52:8–11) Jehova vill verkligen bespara oss sådan onödig smärta! (Läs Jesaja 48:17, 18.)

20. Hur ser framtiden ut för dem som tar emot Jehovas tuktan och för dem som vägrar göra det?

20 Bara tanken på att ta emot tillrättavisning från Gud låter som ett skämt i mångas öron i dag. Men verkligheten kommer snart att komma i kapp dem. (Ords. 1:24–31) Vi vill därför ”lyssna till tuktan och bli visa”. I Ordspråksboken 4:13 står det: ”Grip tag i tuktan; släpp den inte. Värna om den, ty den är ditt liv.”