Ungdomar frågar

Har jag blivit teknikberoende?

Vad har de här tre personerna gemensamt?

”Jag älskar verkligen att messa! Jag tycker det är det bästa som finns. Det styr typ hela mitt liv.” – Alan. *

”När mamma köpte en tv till mitt rum blev jag helt överlycklig! I stället för att lägga mig och sova på kvällarna satt jag uppe i timmar. Jag ville hellre titta på tv än vara med familj och vänner.” – Teresa.

”Under en period kunde jag inte åka någonstans eller göra någonting utan att undra om jag hade fått några nya kommentarer på min blogg. Om jag vaknade på natten var jag tvungen att gå in och kolla sidan. Så fort jag fick chansen uppdaterade jag den.” – Anna.

Vem eller vilka av de här tre ungdomarna skulle du säga beskriver ett teknikberoende?

□ Alan □ Teresa □ Anna

NÄR dina föräldrar kom upp i tonåren var tv och radio de främsta formerna av elektroniska medier. Telefoner var inget annat än telefoner – man kunde prata i dem, och de satt förmodligen fast i väggen. Låter det extremt gammaldags? Det tycker en tjej som heter Anna. ”När mina föräldrar växte upp var det ju rena stenåldern”, säger hon. ”Och det är först nu som de håller på att lura ut hur de ska använda vissa funktioner på mobilen!”

I dag kan man ringa, lyssna på musik, titta på film, spela spel, mejla, ta bilder och surfa – allt med en och samma pryl, som man bär med sig i fickan. Och eftersom du har växt upp med datorer, mobiltelefoner, tv och internet tycker du säkert att det känns naturligt att använda dem hela tiden. Men dina föräldrar tycker kanske att du har blivit alldeles för beroende av dem. Om du märker att de är oroliga, tänk då inte bara att de har tappat kontakten med verkligheten. Den vise kung Salomo sade: ”När någon svarar innan han har hört vad saken gäller, är det dårskap från hans sida.” (Ordspråksboken 18:13)

Har du funderat över vad det kan bero på om dina föräldrar verkar bekymrade? Gör följande test för att ta reda på om du är i farozonen för teknikberoende.

Har jag blivit beroende?

Ett uppslagsverk definierar beroende som ett ”regelbundet återkommande och överdrivet  beteende som en person varken kan eller vill sluta med, trots de skadliga följderna”. Den beskrivningen stämmer faktiskt in på samtliga exempel i början på artikeln. Hur är det med dig? Vi ska nu se närmare på de olika delarna av den här definitionen. Läs citaten och fundera på om du själv har sagt eller gjort något liknande. Svara sedan på frågorna.

Okontrollerat beteende. ”Jag brukade spela dataspel i timmar. Jag sov för lite, och spelen var det enda jag pratade om. Jag isolerade mig från familjen och försvann in i spelens fantasivärldar.” – Andrew.

Hur mycket tid anser du att det är lagom att lägga på elektroniska medier varje dag? ․․․․․

Hur mycket tid anser dina föräldrar att det är lagom att du använder? ․․․․․

Hur mycket tid använder du allt som allt varje dag till att sms:a, titta på tv, spela spel, lägga ut bilder och göra inlägg på sociala sajter och så vidare? ․․․․․

Titta nu på dina svar. Skulle du säga att du använder elektroniska medier överdrivet mycket?

□ Yes □ No

Kan inte sluta. Vill inte sluta. ”Mina föräldrar tycker att jag messar hela tiden, och de säger att jag gör det för mycket. Men jämfört med andra i min ålder är det nästan ingenting. Alltså, om man jämför med mamma och pappa messar jag så klart mycket mer, men så kan man ju inte jämföra! De är 40 och jag är 15.” – Alan.

Har dina föräldrar eller kompisar sagt att du lägger för mycket tid på elektroniska medier?

□ Ja □ Nej

Har du känt att du varken kan eller vill kontrollera din medieanvändning?

□ Ja □ Nej

Skadliga följder. ”Mina kompisar sms:ar hela tiden – till och med när de kör. Snacka om livsfarligt!” – Julie.

”När jag precis hade fått min mobil använde jag den hela tiden. Antingen pratade jag med någon, eller också skickade jag sms. Det här gjorde att jag gled bort från min familj och även från en del kompisar. Nu när jag är ute med kompisar och vi står och pratar, reagerar jag på att de hela tiden avbryter och säger: ’Oj, vänta, jag fick ett sms. Jag ska bara svara.’ Sådant gör ju inte direkt att man kommer närmare varann.” – Shirley.

Händer det ibland att du läser eller skickar sms under en lektion eller medan du kör?

□ Ja □ Nej

Avbryter du hela tiden samtal med familj och vänner för att svara på mejl, telefonsamtal eller sms?

□ Ja □ Nej

 Gör din medieanvändning att du inte får tillräckligt med sömn eller att du inte kan koncentrera dig på dina studier?

□ Ja □ Nej

Hitta balansen

Om du använder någon teknisk pryl, som en dator eller en mobil – ställ dig då följande fyra frågor. Genom att tillämpa de bibliska råden och följa några enkla riktlinjer får du hjälp att hålla dig på den säkra sidan och inte tappa kontrollen.

1. Vad är det för innehåll? ”Det som är sant, det som är upphöjt, rätt och rent, det som är värt att älska och akta, allt som kallas dygd och allt som förtjänar beröm, ta fasta på allt detta.” (Filipperna 4:8, Bibel 2000)

Se till att hålla kontakten med släkt och vänner, och berätta om trevliga saker som hänt och uppbyggande tankar och funderingar. (Ordspråksboken 25:25; Efesierna 4:29)

Undvik att sprida skadligt skvaller eller omoraliska texter och bilder och att titta på moraliskt nedbrytande videoklipp och program. (Kolosserna 3:5; 1 Petrus 4:15)

2. När använder jag dem? ”För allt finns det en bestämd tid.” (Predikaren 3:1)

Se till att sätta upp en gräns för hur mycket tid du ska lägga på mobilsamtal, sms, tv-program eller dataspel. Visa andra respekt genom att ha mobilen avstängd i vissa sammanhang, till exempel under kristna möten. Du kan alltid svara på meddelanden senare.

Undvik att låta tekniken ta tid från annat som du har tänkt göra, som att umgås med  familj och vänner, att studera eller att ägna dig åt andlig verksamhet. (Efesierna 5:15–17; Filipperna 2:4)

3. Vilka umgås jag med? ”Bli inte vilseledda. Dåligt umgänge fördärvar nyttiga vanor.” (1 Korinthierna 15:33)

Se till att använda tekniken för att stärka banden till sådana som hjälper dig att utveckla goda vanor. (Ordspråksboken 22:17)

Undvik att lura dig själv. Vare sig du tror det eller inte kommer du att ta efter de normer, det språk och det tänkesätt som de har som du umgås med via mejl, sms, tv, film och internet. (Ordspråksboken 13:20)

4. Hur mycket tid använder jag? ”Skaffa er visshet i fråga om de viktigare tingen.” (Filipperna 1:10)

Se till att hålla reda på hur mycket tid du använder till elektroniska medier.

Undvik att ta lätt på kommentarer från dina kompisar eller synpunkter som dina föräldrar kan ha på att du lägger för mycket tid på någon teknisk pryl. (Ordspråksboken 26:12)

Andrew, som citerades tidigare, sammanfattar det här med att ha balans på ett väldigt bra sätt när han säger: ”Elektronik är kul, men bara ett tag. Nu ser jag till att inte låta tekniken komma emellan mig och min familj och mina kompisar.”

Fler artiklar i serien ”Ungdomar frågar” finns på www.watchtower.org/ypz

[Fotnot]

[Ruta/Bilder på sidan 25]

VAD ANDRA UNGDOMAR SÄGER

”Mina föräldrar brukade säga: ’Vi kan lika gärna limma fast mobilen i handen på dig, så mycket som du använder den!’ Först tyckte jag bara att det lät kul, men sedan insåg jag att de menade allvar. Nu har jag dragit ner på sms:andet, och det har aldrig känts bättre!”

”Förut kände jag att jag jämt var tvungen att kolla efter meddelanden på nätet. Jag struntade i läxor och andra studieprojekt. Nu när jag har minskat ner på det känns det som en enorm lättnad. Lagom är bäst.”

[Bilder]

Jovarny

Mariah

[Ruta på sidan 26]

”JAG VAR COMMUNITYBEROENDE”

”För några år sedan flyttade vår familj. Jag ville hålla kontakten med mina kompisar, så de inbjöd mig till en community där man kunde lägga upp bilder och liknande. Det lät som en jättebra lösning. Jag skulle inte prata med främlingar, utan bara med sådana som jag kände. Det verkade hur säkert som helst.

Först var det inga problem alls. Jag gick in på sidan någon gång i veckan och kollade på mina kompisars bilder och kommenterade dem och läste vad de hade skrivit om mina bilder. Men snart blev jag som besatt och var inne på sidan hela tiden. Eftersom jag var uppkopplad så mycket började kompisar till kompisar lägga märke till det, och då blev jag inbjuden till deras sidor. Du vet hur det kan vara – en kompis säger att någon är trevlig, så då klickar man på ’godkänn’, och helt plötsligt har man 50 nätkompisar.

Snart märkte jag att jag hela tiden tänkte på att vara uppkopplad. Till och med när jag var inne på sidan tänkte jag att jag måste gå in och kolla den snart igen och att jag måste lägga ut nya bilder. Jag läste en kommentar här, lade ut ett videoklipp där, och rätt som det var hade det gått flera timmar.

Det gick ungefär ett och ett halvt år innan jag insåg att jag var beroende. Nu har jag sett till att få kontroll över min internetanvändning, och jag har gått in för att lära känna folk utanför nätet, personer som jag vet har samma moralnormer som jag. Några av mina kompisar förstår sig inte på mitt beslut, men jag har lärt mig en viktig läxa.” – Ellen, 18.

[Ruta på sidan 26]

HÖR MED DINA FÖRÄLDRAR!

Ibland kanske du blir förvånad när du börjar prata med dina föräldrar om underhållning. ”En gång hade pappa fått för sig att en cd-skiva som jag hade inte var lämplig”, berättar en tjej som heter Cheryl. ”Jag frågade om vi kunde sätta oss ner och lyssna igenom hela skivan ihop, och det gick han med på. Efter det sade han att han tyckte att den var helt okej!”

Skriv ner en fråga om elektroniska medier som du skulle vilja ställa till dina föräldrar.

[Ruta på sidan 27]

TILL DIG SOM FÖRÄLDER

Använder dina barn för mycket tid till att vara ute på nätet eller sms:a? Har de en bättre relation till sin mp3-spelare än till dig? Vad kan du i så fall göra?

Du skulle förstås kunna ta ifrån dem de tekniska prylarna. Men avfärda inte alla elektroniska medier som helt förkastliga. Säkert använder du själv teknik som dina föräldrar inte hade tillgång till. Så i stället för att bara beslagta dina barns grejer – såvida det inte finns tvingande skäl till det – kan det här kanske vara ett bra tillfälle att lära dem att använda tekniken på ett balanserat sätt. Hur kan du göra det?

Sätt er ner och resonera igenom saken tillsammans. Berätta först vad som oroar dig. Var också noga med att lyssna på vad din son eller dotter har att säga. (Ordspråksboken 18:13) Jobba er sedan fram till praktiska lösningar. Var inte rädd för att sätta upp bestämda gränser, men var resonlig. (Filipperna 4:5) Ellen, som nämndes tidigare, säger: ”När sms:andet blev ett problem för mig tog mina föräldrar inte ifrån mig mobilen. I stället satte de upp vissa regler. Deras sätt att hantera situationen har hjälpt mig att bli mer balanserad och att inte sms:a för mycket, även när mina föräldrar inte ser mig.”

Vad kan du göra om dina barn intar försvarsställning? Tänk inte att du pratar för döva öron. Ha tålamod, och ge dem lite tid att tänka på saken. Det är inte omöjligt att de egentligen håller med och att de kommer att göra de justeringar som behövs. Det som tonåriga Hailey säger stämmer nog in på många ungdomar: ”Först blev jag sur på mina föräldrar när de sade att jag var beroende av datorn. Men ju mer jag tänkte på det, desto mer insåg jag att de hade rätt.”

[Bild på sidan 27]

Vem har kommandot – du eller tekniken?