Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

En ovanligt vacker traditionell trädgård

En ovanligt vacker traditionell trädgård

 En ovanligt vacker traditionell trädgård

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE PÅ GUADELOUPE

DE BODDE på en vacker plats, men utan att kunna njuta av dess behag. Så var situationen från 1600-talet och framåt för de tusentals olyckliga afrikaner som hade rövats bort från sina hemländer och förts till Guadeloupe och Martinique. Det mesta av sin vakna tid skulle de under resten av sitt liv få tillbringa ute på sockerrörsfälten på dessa karibiska öar.

Eftersom många av öarnas plantageägare inte gav slavarna någon mat utan lät dem försörja sig själva, anlade slavarna trädgårdar. De hade redan mer än nog av arbete, men detta gav dem i alla fall möjlighet att odla sådant som de tyckte om. De odlade maniok och jams och andra födoämnen som smakade bättre och var mer näringsrika än något av det som de hade kunnat få av sina husbönder. De odlade också medicinalväxter och kryddväxter till sin matlagning.

År 1848 avskaffade den franska regeringen slaveriet på öarna, men de nu frigivna slavarna fortsatte ändå att odla i sina trädgårdar. Befolkningen på Guadeloupe och Martinique, av vilka många är avkomlingar till dessa arbetsamma afrikaner, fortsätter att odla i det som nu är känt som kreolska trädgårdar.

En regnskog i miniatyr

Slavhushållen hade vanligtvis två slags trädgårdar. De hade dels en köksträdgård som brukade ligga en bit bort från huset. Och så hade de en  trädgård invid huset (eller en jardin de case, som man säger här), och det är en sådan trädgård som de kreolska trädgårdarna nu liknar. Där finns en så rik blandning av blommor, gräsarter, träd och buskar att den kan bli lika tät som undervegetationen i en regnskog. Eftersom det växer överallt, blir ens första intryck att den här vackra trädgården inte alls är planerad, men den är väl organiserad och uppdelad i avdelningar. Smala gångar gör att odlaren kan komma åt alla sina växter.

Trädgården sträcker sig från husets baksida till dess framsida, där den tjänar som en fantastisk reception. När det kommer besökare tas de emot mitt ibland kroton i olika färger, allamandor, färgglada bougainvilleor och mårväxter.

I trädgården växer också medicinalväxter, ofta på husets skuggsida. Basilika, kanel, lagerväxter och flockel hör till de traditionella medicinalväxterna på öarna. Citrongräs växer också i trädgården, och genom att bränna dess torkade blad kan man hålla myggen borta.

Människor på öarna sätter värde på sin kunskap om medicinalväxter. Förr var det inte så lätt att få tag på en läkare om någon blev sjuk eller skadad. Därför kunde man med hjälp av medicinalväxterna i sin trädgård behandla sina egna hälsoproblem. Dessa växter används fortfarande, men det är inte helt riskfritt att medicinera sig själv. I stället för att bota en patient kan en ört, om den inte används på rätt sätt, förvärra problemet. Därför överlåter de flesta nu den medicinska behandlingen till dem som är utbildade på området.

Större delen av den kreolska trädgården, den som ligger på husets baksida, används som köksträdgård. Där hittar man jams, äggplantor, majs, sallad och andra grönsaker samt de kryddväxter som används vid tillagningen av dessa grönsaker. Här kan det växa bananer, och man kan också få se brödfruktträd och sådana träd som avokado, guava eller mango.

Upplev charmen

När man går förbi en kreolsk trädgård, frestas man att vilja gå in och njuta av den på nära håll. Och väl där inne kan man beundra färgspelet när solens strålar träffar olika blommor och blad. Samtidigt frigör en lätt bris en blandning av dofter som ingen parfym i världen kan efterlikna. Ja, man njuter verkligen av trädgården, och det trots att man bara är där på ett kort besök. Tänk då på glädjen hos odlaren som kan vara där varje dag!

Kommer den kreolska trädgården att bestå? Somliga öbor klagar över att unga människor är så lite intresserade av att vidmakthålla en så tilltalande och nyttig tradition. Men det finns dock många ungdomar och även äldre som uppskattar trädgårdens skönhet och dess kulturella värde. Varje kreolsk trädgård är en påminnelse om hur afrikanska slavar gjorde det bästa av en hemsk situation.

[Ruta på sidan 27]

VAD BETYDER ORDET ”KREOL”?

Ordet ”kreol” avsåg ursprungligen människor med europeisk bakgrund som var födda i Nya världen, men ordet har kommit att få en mängd olika betydelser. Vissa haitier använder ordet ”kreol” för att beskriva något som är mycket tilltalande eller av hög kvalitet. Vissa språk på Jamaica, i Haiti och på andra ställen kallas kreol. Kreol är egentligen ett språk som utvecklats från ett pidginspråk men som har blivit ett inhemskt språk för en grupp människor.

”Kreol” har också kommit att beteckna en speciell livsstil, den inhemska kultur som har utvecklats på många karibiska öar. I Puerto Rico och Dominikanska republiken har det besläktade spanska ordet criollo denna bibetydelse. I Karibien har avkomlingar av infödda, afrikaner och européer i århundraden blandat sig och gift sig med varandra och fått vackra barn och skapat spännande traditioner. Det är i andan av sådana traditioner som den kreolska trädgården på Guadeloupe och Martinique fått sitt namn.

 [Bilder på sidan 26]

Infällda bilder (uppifrån): röd galangarot, peppar, ananas, kakao och kaffe