Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Människor som söker trygghet

Människor som söker trygghet

 Människor som söker trygghet

”Slutet på 1900-talet innebar inte slutet på den blodsutgjutelse och förföljelse som tvingar människor att fly för sina liv. Tiotals miljoner människor har börjat det nya årtusendet i flyktingläger och andra tillfälliga härbärgen av rädsla för att bli dödade om de skulle försöka återvända hem.” – Bill Frelick, USA:s flyktingkommitté.

JACOB hade en dröm. Han drömde om ett ställe där människor kunde leva i fred, en plats där hans familjs getter inte skulle dödas av bomber och där han kunde få gå i skola.

Människor i staden där han bodde berättade för honom att det fanns en sådan plats, men att den låg långt bort. Hans pappa sade att det var för farligt att resa dit, eftersom några hade dött av hunger och törst längs vägen. Men när en grannkvinna vars man hade blivit dödad gav sig av tillsammans med sina två barn, bestämde Jacob sig för att han skulle göra resan på egen hand.

Han tog varken mat eller kläder med sig, och han bara sprang och sprang första dagen. Vägen till säkerhet var kantad av lik. Nästa dag träffade han en kvinna från sin hemstad. Hon sade att han kunde få följa med hennes grupp. De gick i många dagar och passerade folktomma byar. Vid ett tillfälle var de tvungna att gå över ett minfält, och en man i gruppen blev dödad. Maten de åt bestod bara av blad.

Efter tio dagar började människor dö av hunger och utmattning. Kort därefter blev gruppen anfallen av stridsflygplan. Till slut kunde Jacob ta sig över gränsen och komma till ett flyktingläger. Han går nu i skolan, och ljudet av flygplan skrämmer honom inte längre. Nu ser han bara flygplan som kommer med mat, inte bomber. Men han saknar sin familj och skulle vilja komma hem igen.

Det finns miljoner som har varit med om sådant som Jacob fick uppleva. Många av dem har gått igenom traumatiska upplevelser  i samband med krig och lidit av hunger och törst. De vet inte vad ett normalt familjeliv är, och många kommer aldrig att återvända hem. De är de fattigaste av alla fattiga i världen.

FN:s flyktingkommissariat delar in dessa utfattiga flyktingar i två kategorier – flyktingar och internflyktingar. En flykting definieras som någon som flyr från sitt hemland på grund av berättigad fruktan för förföljelse eller våld. Även internflyktingar har tvingats lämna sina hem på grund av krig eller andra allvarliga faror, men de stannar kvar i sitt hemland. *

Ingen vet säkert hur många flyktingar och internflyktingar som med nöd och näppe hankar sig fram i provisoriska läger eller hur många som hjälplöst flackar omkring från plats till plats för att få trygghet. Enligt några källor kan det totala antalet flyktingar världen över vara omkring 40 miljoner, och hälften av dem är barn. Var kommer alla flyktingar ifrån?

Ett nutida problem

Flyktingproblemet antog nya dimensioner efter första världskrigets slut. I krigets spår rasade hela imperier samman, och etniska minoriteter blev förföljda. Som ett resultat av det sökte miljontals européer asyl i andra länder. Andra världskriget, som var ännu mer förödande än det första, tvingade många fler miljoner människor att fly. Efter 1945 har krigen varit mer begränsade, men de är fortfarande lika traumatiska för dem som hamnar i korselden.

”Krig har i alla tider tvingat människor att fly, men det var först under 1900-talet som internationella konflikter drabbade hela befolkningar”, skriver Gil Loescher i sin bok Beyond Charity—International Cooperation and the Global Refugee Crisis, som utkom 1993. ”Att man inte längre skilde mellan stridande och civila resulterade i en oerhörd mängd flyktingar som desperat försökte komma undan det godtyckliga våldet.”

Dessutom är många av dagens konflikter inbördeskrig som skördar många offer, inte bara vapenföra män, utan också kvinnor och barn. Underblåsta av djupt rotade etniska och religiösa motsättningar verkar en del av de här konflikterna aldrig ta slut. I ett afrikanskt land, där inbördeskriget har pågått i 18 år, finns det fyra miljoner internflyktingar, och ytterligare hundratusentals har flytt utomlands.

Tyvärr finns det bara en sak som krigströtta civilpersoner kan göra för att komma undan våldet, och det är att lämna sitt hem. ”Flyktingar lämnar sitt hemland och söker sig till andra länder för att de är tvungna, inte för att de vill eller söker personliga fördelar”, förklaras det i boken The State of the World’s Refugees 1997-98. Men nu för tiden är det inte så lätt att komma in i ett annat land.

Under 1990-talet minskade det totala antalet flyktingar i världen från omkring 17 miljoner till 14 miljoner. Men det här är bara en skenbar och missvisande förbättring. Under  samma tid var antalet internflyktingar uppskattningsvis mellan 25 miljoner och 30 miljoner. Vad är det som händer?

Det har av olika orsaker blivit allt svårare att få officiellt erkännande som flykting. Det kan bero på att många länder inte vill ta emot flyktingar, antingen för att de inte kan hantera en stor tillströmning eller för att de är rädda för att en stor mängd flyktingar kan medföra ekonomisk och politisk instabilitet. Och i vissa fall kanske de skrämda och utmattade flyktingarna varken har kraft, mat eller pengar att göra den långa och svåra resan till gränsen. Deras enda möjlighet är i så fall att flytta till ett lugnare område i det egna landet.

Den växande strömmen av ekonomiska flyktingar

Förutom alla dessa flyktingar finns det miljontals andra utfattiga människor som försöker förbättra sin lott i livet på det enda sätt de känner till – genom att flytta till ett land där levnadsförhållandena är mycket bättre.

Den 17 februari 2001 gick ett rostigt gammalt lastfartyg på grund vid den franska kusten. Ombord fanns omkring tusen män, kvinnor och barn som hade varit till sjöss i närmare en vecka utan mat. De hade betalat 2 000 dollar per person för den farliga resan utan att ens veta vilket land de var på väg till. Kaptenen och besättningen försvann strax efter det att fartyget hade satts på grund. Men lyckligtvis kunde de förskräckta passagerarna räddas, och de franska myndigheterna lovade att behandla deras asylansökningar. Varje år är det många miljoner människor som försöker sig på sådana här resor.

De flesta av de ekonomiska flyktingarna är beredda på besvärligheter och svårigheter. På något sätt skrapar de ihop pengar till resan, eftersom de i sitt hemland måste stå ut med fattigdom, våld, diskriminering eller förtryckande regimer – och ibland en kombination av allt detta – och det gör att livet känns hopplöst.

Många går under i sina försök att få ett bättre liv. Under det senaste årtiondet var det ungefär 3 500 som drunknade eller försvann, när de försökte ta sig från Afrika till Spanien över Gibraltar sund. År 2000 kvävdes 58 kineser till döds när de gömde sig i en lastbil som skulle föra dem från Belgien till England. Varje år dör oräkneliga människor av törst i Sahara när deras överlastade, skrotfärdiga lastbilar går sönder mitt i öknen.

Trots farorna ökar antalet ekonomiska flyktingar i världen obevekligt. Omkring 500 000 människor smugglas in i Europa varje år, och ytterligare 300 000 in i USA. År 1993 beräknade FN:s befolkningsfond att det totala antalet ekonomiska flyktingar i världen var 100 miljoner, av vilka mer än en tredjedel har bosatt sig i Europa och USA. Det råder inget tvivel om att det antalet har ökat avsevärt sedan dess.

Många av de här migranterna får aldrig uppleva den trygghet de söker. Och det är inte många flyktingar som kommer till ett säkert och permanent boende. Alltför ofta byter de bara en uppsättning problem mot en annan. Följande artikel kommer att gå närmare in på några av de här problemen och deras bakomliggande orsaker.

[Fotnot]

^ § 8 När vi talar om internflyktingar i den här artikelserien räknar vi inte med de mellan 90 miljoner och 100 miljoner människor som har blivit tvångsförflyttade på grund av utvecklingsprojekt, till exempel gruvbrytning, skogsbruk, jordbruksprojekt eller dammbyggen.