Psalmerna 108:1–13
En sång av David.
108 Mitt hjärta är troget, Gud.
Jag vill sjunga och spela av hela min själ.*+
2 Vakna, harpa och lyra!+
Jag vill väcka morgonrodnaden.
3 Jag vill prisa dig bland folken, Jehova,jag vill sjunga lovsånger till dig* bland nationerna.
4 För din lojala kärlek är stor och når till himlen,+din trofasthet når upp till skyarna.
5 Visa din höghet över himlen, Gud,din storhet över hela jorden.+
6 Rädda oss med din högra hand, och svara mig,så att de som du älskar kan bli räddade.+
7 Gud har talat i sin helighet:*
”Jag ska jubla och ge Sikem+ som ett arv,jag ska mäta upp Sukkots dal.+
8 Gilead+ tillhör mig, och Manasse tillhör mig,Efraim är hjälmen på mitt huvud,*+Juda är min härskarstav.+
9 Moab är mitt tvättfat.+
Över Edom kastar jag min sandal.+
Över Filisteen jublar jag i triumf.”+
10 Vem ska föra mig till den befästa staden?
Vem ska leda mig till Edom?+
11 Det ska du göra, Gud, du som har förkastat oss,du som inte längre drar ut med våra arméer.+
12 Hjälp oss i vår nöd,+för människors räddning är ingenting värd.+
13 Gud ska ge oss kraft,+han ska trampa ner våra fiender.+
Fotnoter
^ Ordagrant ”Jag, ja min härlighet, vill sjunga och spela”.
^ Eller ”sjunga och spela till din ära”.
^ Eller möjligen ”på sin heliga plats”.
^ Ordagrant ”mitt huvuds fästning”.