spetälska: Den form av spetälska som drabbade människor var en allvarlig hudsjukdom. När Bibeln talar om spetälska är det inte begränsat till den sjukdom som kallas så i dag. Alla som hade fått diagnosen spetälska var utstötta ur samhället så länge de var sjuka. (3Mo 13:2, fotnot, 45, 46; se Ordförklaringar under ”Spetälska”.)

bugade sig för honom: Eller ”visade honom vördnad”. Även personer som nämns i de hebreiska skrifterna bugade sig när de mötte profeter, kungar och andra som representerade Gud. (1Sa 25:23, 24; 2Sa 14:4–7; 1Ku 1:16; 2Ku 4:36, 37) Den här mannen förstod tydligen att han talade med en av Guds representanter som hade kraft att kunna bota människor. Det var lämpligt att buga sig för att visa respekt för den kung som Jehova hade utsett. (Mt 9:18; för mer information om det grekiska ord som används här, se studienot till Mt 2:2.)

rörde vid honom: Den mosaiska lagen föreskrev att de som var drabbade av spetälska skulle sättas i karantän för att hindra smittspridning. (3Mo 13:45, 46; 4Mo 5:1–4) Men de judiska religiösa ledarna lade till ytterligare regler. Man fick till exempel inte komma närmare en spetälsk än fyra alnar (ca 1,8 m), men under blåsiga dagar fick man inte komma närmare än 100 alnar (ca 45 m). Sådana regler gjorde att spetälska behandlades hjärtlöst. Traditionen talar i positiva ordalag om en viss rabbi som gömde sig för spetälska och om en annan som kastade sten på dem för att hålla dem på avstånd. I kontrast till det blev Jesus så gripen av den spetälske mannens svåra situation att han gjorde något som andra ansåg var otänkbart – han rörde vid honom. Och han gjorde det trots att han skulle ha kunnat bota mannen genom att bara säga ett ord. (Mt 8:5–13)

Det vill jag: Jesus gjorde inte bara det mannen bad honom om, utan han uttryckte också en stark önskan att göra det, och detta visar att han inte bara drevs av pliktkänsla.

Berätta det inte för någon: Se studienot till Mk 1:44.

visa dig för prästen: Enligt den mosaiska lagen måste en präst bekräfta att den som hade haft spetälska hade blivit frisk. Den botade mannen var tvungen att resa till templet, och där skulle han bära fram en offergåva som bestod av två levande rena fåglar, cederträ, rött garn och isop. (3Mo 14:2–32)

Kapernaum: Se studienot till Mt 4:13.

officer: Eller ”centurion”, dvs. en officer som hade befäl över omkring 100 soldater i den romerska armén.

min tjänare: Det grekiska ord som här har översatts med ”tjänare” betyder ordagrant ”barn” eller ”ungdom” och kunde användas om en tjänare som man kände viss uppskattning för, möjligen en personlig tjänare.

många både från öster och väster: En antydan om att icke-judar skulle få del i riket.

lägga sig till bords: Eller ”äta”. När man hade fest på Bibelns tid placerade man ofta divaner runt bordet. De som deltog i måltiden låg på divanerna med huvudet in mot bordet och stödde ofta vänster armbåge mot en kudde. Maten åt man i regel med högra handen. Att ligga till bords med någon var ett tecken på nära vänskap. Judar på den tiden skulle därför i vanliga fall aldrig ha lagt sig till bords med icke-judar.

gnissla tänder: Eller ”skära tänder”. Uttrycket kan inbegripa tanken på ångest, förtvivlan och ilska, möjligen i kombination med hårda ord och våldsamma handlingar.

Petrus svärmor: Se studienot till Lu 4:38.

låg sjuk och hade feber: Se studienot till Lu 4:38.

När det blev kväll: Dvs. när sabbatsdagen var över, som parallellskildringarna i Mk 1:21–32 och Lu 4:31–40 visar.

för att det som hade sagts genom profeten Jesaja skulle uppfyllas: Se studienot till Mt 1:22.

bar: Eller ”bar bort”, ”avlägsnade”. Matteus tillämpar under inspiration Jes 53:4 på det mirakulösa botande som Jesus utförde. Den större uppfyllelsen av Jes 53:4 kommer att inträffa när Jesus bär bort synden fullständigt, precis som ”asaselbocken” bar bort israeliternas synder när den skickades ut i vildmarken på försoningsdagen. (3Mo 16:10, 20–22) Genom att bildligt talat bära bort synden avlägsnar Jesus själva orsaken till sjukdom för alla som utövar tro på värdet av hans offer.

andra sidan sjön: Dvs. Galileiska sjöns östra sida.

Människosonen: Detta uttryck förekommer omkring 80 gånger i evangelierna. Jesus använde det om sig själv, tydligen för att betona att han verkligen var en människa, född av en kvinna, samt att han motsvarade Adam och hade kraft att återköpa mänskligheten från synd och död. (Rom 5:12, 14, 15) Uttrycket identifierade också Jesus som Messias, eller Kristus. (Dan 7:13, 14; se Ordförklaringar.)

begrava min far: Se studienot till Lu 9:59.

låt de döda begrava sina döda: Se studienot till Lu 9:60.

storm: Stormar är vanliga på Galileiska sjön. Vattenytan ligger ungefär 210 m under havsnivån, och lufttemperaturen är högre vid ytan än på de omgivande högslätterna och bergen. Dessa faktorer kan resultera i starka vindar som snabbt piskar upp vågor.

Ni har för lite tro: Eller ”ni med lite tro”. Jesus menade inte att de saknade tro helt och hållet, utan att de behövde mer tro. (Mt 14:31; 16:8; Lu 12:28; se studienot till Mt 6:30.)

gadarenernas område: Ett område på andra (östra) sidan av Galileiska sjön. Staden Gadara låg 10 km från Galileiska sjön. På mynt från Gadara är ofta ett skepp avbildat, och det tyder på att detta område sträckte sig ända till Galileiska sjön. Markus och Lukas kallar den här trakten för ”gerasenernas område”. (Se studienot till Mk 5:1.) De olika områdena kan ha överlappat varandra. (Se Tillägg A7, Karta 3B, ”Händelser vid Galileiska sjön”, och Tillägg B10.)

två: Skildringarna i Markus (5:2) och Lukas (8:27) nämner en enda demonbesatt man. (Se studienot till Mk 5:2.)

gravarna: Eller ”minnesgravarna”. (Se Ordförklaringar under ”Minnesgrav”.) Sådana gravar var tydligen grottor eller gravkamrar som höggs ut ur berget, och de låg vanligtvis utanför städerna. För att inte riskera att bli ceremoniellt orena undvek judarna sådana gravplatser, och det gjorde dem till idealiska tillhåll för psykiskt sjuka och demonbesatta människor.

Varför är du här? Vad vill du oss?: Eller ”Vad har vi med dig att göra?” En ordagrann översättning av den här retoriska frågan skulle lyda: ”Vad för oss och för dig?” Detta semitiska idiom återfinns i de hebreiska skrifterna (Jos 22:24; Dom 11:12; 2Sa 16:10; 19:22; 1Ku 17:18; 2Ku 3:13; 2Kr 35:21; Hos 14:8), och en motsvarande grekisk fras används i de kristna grekiska skrifterna (Mt 8:29; Mk 1:24; 5:7; Lu 4:34; 8:28; Joh 2:4). Den exakta innebörden kan variera beroende på sammanhanget. I det här sammanhanget uttrycker det fientlighet och avståndstagande, och somliga har föreslagit översättningar som: ”Stör oss inte!” eller ”Lämna oss i fred!” I andra sammanhang används det för att visa att man har en avvikande uppfattning eller för att visa att man vägrar bli indragen i en föreslagen handling, men utan att man uttrycker förakt, arrogans eller fiendskap. (Se studienot till Joh 2:4.)

plåga oss: Ett besläktat grekiskt uttryck översätts med ”fångvaktarna” i Mt 18:34. I det här sammanhanget verkar ”plåga” alltså syfta på att förvisa dem till eller spärra in dem i ”avgrunden”, som nämns i parallellskildringen i Lu 8:31.

svinhjord: Svin var orena enligt lagen, men i det här området födde man upp svin. Det sägs inte om ”de som vaktade svinen” (Mt 8:33) var judar som bröt mot lagen. Men både greker och romare betraktade griskött som en delikatess, och eftersom många icke-judar levde i Dekapolisområdet fanns det en marknad för sådant kött.