Matteusevangeliet 4:1–25

4  Sedan förde anden ut Jesus i vildmarken, där han blev frestad+ av djävulen.+  När han hade fastat i 40 dagar och 40 nätter var han mycket hungrig.  Då kom frestaren+ och sa till honom: ”Om du är Guds son, befall då att de här stenarna ska bli bröd.”  Men han svarade: ”Det står skrivet: ’Människan ska inte bara leva av bröd, utan av varje ord som kommer från Jehovas mun.’”+  Sedan tog djävulen med sig Jesus in i den heliga staden+ och ställde honom på tempelmurens högsta punkt.+  Han sa: ”Om du är Guds son, så kasta dig ner härifrån. Det står ju: ’Han ska ge sina änglar befallning om dig’, och: ’De ska bära dig på sina händer, för att du inte ska stöta din fot mot någon sten.’”+  Jesus sa: ”Det står också: ’Du ska inte sätta Jehova, din Gud, på prov.’”+  Därefter tog djävulen med sig honom till ett ovanligt högt berg och visade honom världens alla riken, hur mäktiga och imponerande de var.+  Och han sa till honom: ”Allt det här ger jag dig om du bara faller ner och tillber mig.” 10  Då sa Jesus: ”Försvinn, Satan! Det står ju skrivet: ’Det är Jehova, din Gud, du ska tillbe,+ och det är bara honom du ska tjäna.’”+ 11  Då lämnade djävulen honom,+ och änglar kom och började betjäna honom.+ 12  När Jesus fick höra att Johannes hade blivit fängslad+ gav han sig av till Galileen.+ 13  Han lämnade Nasaret och bosatte sig i Kapernaum,+ vid sjön som ligger i Sẹbulons och Nạftalis områden, 14  för att det som hade sagts genom profeten Jesaja skulle uppfyllas: 15  ”Sẹbulons land och Nạftalis land, utmed havsvägen, på andra sidan Jordan, nationernas Galileen! 16  Det folk som var i mörker såg ett stort ljus. Ett ljus+ steg upp över dem som bodde i dödsskuggans land.”+ 17  Från den tiden började Jesus predika: ”Ändra sinne, för himmelriket har kommit nära.”+ 18  När han gick utmed Galileiska sjön fick han syn på två bröder, Simon,+ som kallas Petrus,+ och hans bror Andreas.+ De höll på att kasta ut nät, för de var fiskare.+ 19  Han sa till dem: ”Kom, följ mig, så ska jag göra er till människofiskare.”+ 20  De lämnade genast näten och följde honom.+ 21  Han fortsatte därifrån och fick syn på ett annat syskonpar, Jakob och hans bror Johannes, som var söner till Sebedẹus.+ De var i båten med sin far Sebedẹus och lagade sina nät. Men när Jesus kallade på dem+ 22  lämnade de genast båten och sin far och följde honom. 23  Sedan gick han omkring i hela Galileen+ och undervisade i synagogorna+ och predikade de goda nyheterna om riket. Och han botade människor som hade alla slags sjukdomar och krämpor.+ 24  Ryktet om honom spreds i hela Syrien, och man kom till honom med alla som hade sjukdomar och värk,+ med epileptiker,+ förlamade och demonbesatta+ människor, och han botade dem. 25  Folk från Galileen och Dekạpolis och från Jerusalem och Judeen och andra sidan Jordan samlades i stora skaror och följde honom.

Fotnoter

Studienoter

förde anden: Eller ”förde den verksamma kraften”. Det grekiska ordet pneuma syftar här på Guds ande, som kan vara en drivkraft som får en person att göra det som stämmer med Guds vilja. (Se Ordförklaringar under ”Ande”.)

djävulen: Av det grekiska ordet diạbolos, som betyder ”förtalare”. (Joh 6:70; 2Ti 3:3) Det besläktade verbet diabạllō betyder ”att anklaga” och återges med ”anklagades” i Lu 16:1.

Det står skrivet: Jesus använder samma grekiska uttryck tre gånger när han bemöter djävulens frestelser och citerar från de hebreiska skrifterna. (Mt 4:7, 10)

Jehovas: Det här citatet är hämtat från 5Mo 8:3, och där återfinns Guds namn i den hebreiska grundtexten skrivet med fyra hebreiska konsonanter (translittereras JHWH). (Se Tillägg C.)

den heliga staden: Avser staden Jerusalem, som ofta kallas helig på grund av att Jehovas tempel låg där. (Neh 11:1; Jes 52:1)

tempelmurens högsta punkt: Eller ”templets bröstvärn”. Ordagrant ”templets vinge”. Det grekiska ordet för ”tempel” kan avse tempelhelgedomen eller hela tempelkomplexet, så uttrycket ”templets vinge” kan alltså syfta på tempelmurens högsta punkt.

Jehova: Det här citatet är hämtat från 5Mo 6:16, och där återfinns Guds namn i den hebreiska grundtexten skrivet med fyra hebreiska konsonanter (translittereras JHWH). (Se Tillägg C.)

visade honom: Demonernas härskare gav tydligen Jesus en verklighetstrogen syn av världens alla riken.

världens: Återgivning av det grekiska ordet kọsmos och syftar här på det orättfärdiga mänskliga samhället.

riken: Används i generell betydelse och avser alla länder och områden som människor styr över.

tillber mig: Det grekiska verbet står här i aorist, vilket tyder på att det som avses här är en engångsföreteelse. Djävulen begärde bara att Jesus skulle tillbe honom en enda gång, han begärde inte att Jesus skulle fortsätta tillbe honom.

Satan: Från det hebreiska ordet satạn, som betyder ”motståndare”, ”fiende”.

Jehova: Det här citatet är hämtat från 5Mo 6:13, och där återfinns Guds namn i den hebreiska grundtexten skrivet med fyra hebreiska konsonanter (translittereras JHWH). (Se Tillägg C.)

det är bara honom du ska tjäna: Eller ”det är bara honom du ska ägna helig tjänst”. Det grekiska verbet latreuō syftar i grund och botten på att tjäna, men eftersom det i de kristna grekiska skrifterna används om att tjäna eller tillbe Gud kan det med rätta översättas med ”tjäna”, ”ägna helig tjänst”, ”tillbe”. (Lu 1:74; 2:37; 4:8; Apg 7:7; Rom 1:9; Flp 3:3; 2Ti 1:3; Heb 9:14; 12:28; Upp 7:15; 22:3) Det hebreiska ord som är översatt med ”tjäna” i 5Mo 6:13, som Jesus citerar från, är ‛avạdh. Det betyder ”tjäna” men kan också översättas med ”tillbe”. (2Mo 3:12; fotnot; 2Sa 15:8, fotnot) Jesus var fast besluten att vara fullständigt hängiven Jehova.

När Jesus fick höra: Mellan vers 11 och den här versen har det gått ungefär ett år, och händelserna som beskrivs i Joh 1:29–4:3 äger rum under den här perioden. I Johannes skildring får vi också veta att Jesus tog vägen om Samarien och träffade en samarisk kvinna vid en brunn i närheten av Sykar i samband med att han reste från Judeen till Galileen. (Joh 4:4–43; se Tillägg A7, ”Jesus liv på jorden i kronologisk ordning” och Karta 2.)

Kapernaum: Av ett hebreiskt namn som betyder ”Nahums by” eller ”tröstens by”. (Nah 1:1, fotnot) Staden låg vid nordvästra sidan av Galileiska sjön. Den hade stor betydelse under Jesus jordiska tjänst och omnämns som ”staden där han bodde” i Mt 9:1.

Sebulons och Naftalis områden: Avser områden norr och väster om Galileiska sjön i norra delen av Israel och omfattar bland annat Galileen. (Jos 19:10–16, 32–39) Hela västra sidan av Galileiska sjön var en del av Naftalis område.

för att det som Jehova hade sagt genom sin profet skulle uppfyllas: Detta och liknande uttryck förekommer många gånger i Matteus evangelium. Med en judisk målgrupp i åtanke vill Matteus tydligtvis betona Jesus roll som den utlovade Messias. (Mt 2:15, 23; 4:14; 8:17; 12:17; 13:35; 21:4; 26:56; 27:9)

för att det som hade sagts genom profeten Jesaja skulle uppfyllas: Se studienot till Mt 1:22.

havsvägen: Syftar möjligen på en forntida väg som gick från Galileiska sjön till Medelhavet.

på andra sidan Jordan: I det här sammanhanget avses tydligtvis västra sidan om Jordan.

nationernas Galileen: Jesaja kan ha använt den här beskrivningen eftersom Galileen var det område som gränsade mot de omgivande nationerna. På grund av läget och vägarna som genomkorsade Galileen hade folket där större kontakt med nationerna runt omkring, vilket underlättade för icke-israeliter att ockupera och bosätta sig i området. Under det första århundradet bodde många icke-judar där, vilket gör beskrivningen ännu mer passande.

ett stort ljus: Jesus utförde en stor del av sin offentliga tjänst i Galileen, inom Sebulons och Naftalis områden, vilket uppfyllde det Jesaja hade förutsagt om Messias. (Mt 4:13, 15) Jesus gav alltså andligt ljus åt dem som ansågs vara i andligt mörker och som föraktades av sina landsmän i Judeen. (Joh 7:52)

dödsskuggans: Uttrycket förmedlar tydligtvis tanken på att döden bildligt sett kastar sin skugga över människor när den närmar sig. Men Jesus gav ljus som kunde avlägsna den skuggan och befria människor från döden.

predika: Det grekiska ordet har grundbetydelsen ”förkunna som offentlig budbärare”. Det betonar sättet att förkunna: vanligen ett öppet, offentligt tillkännagivande, inte en predikan till en grupp.

predika: Dvs. offentligt förkunna. (Se studienot till Mt 3:1.)

himmelriket har kommit nära: Budskapet om en ny världsregering var temat för Jesus predikoarbete. (Mt 10:7; Mk 1:15) Johannes döparen började predika ett liknande budskap omkring sex månader före Jesus dop. (Mt 3:1, 2) Men när Jesus sa att himmelriket hade ”kommit nära” hade orden fått ytterligare en dimension, eftersom han, som var smord som den framtida kungen, nu var mitt ibland dem. Det sägs ingenstans att Jesus lärjungar fortsatte att predika att himmelriket hade ”kommit nära” efter Jesus död.

Simon, som kallas Petrus: Petrus omnämns på följande fem sätt i Bibeln: 1) ”Simeon”, ett hebreiskt namn skrivet med grekiska bokstäver, 2) ”Simon”, ett grekiskt namn (både Simeon och Simon kommer från ett hebreiskt verb som betyder ”höra”, ”lyssna”), 3) ”Petrus” (ett grekiskt namn som betyder ”ett klippstycke” och som ingen annan har i Bibeln), 4) ”Kefas”, den semitiska motsvarigheten till Petrus (möjligen besläktat med det hebreiska kefịm [klippor], som förekommer i Job 30:6; Jer 4:29), och 5) det sammansatta namnet ”Simon Petrus”. (Apg 15:14; Joh 1:42; Mt 16:16)

Galileiska sjön: En insjö i norra Israel. Den kallas också Kinneretsjön (4Mo 34:11), Gennesaretsjön (Lu 5:1) och Tiberiassjön (Joh 6:1). Sjön ligger ungefär 210 m under havsytan, och den är 21 km lång från norr till söder och 12 km bred. Dess största djup är 48 m. (Se Tillägg A7, Karta 3B, ”Händelser vid Galileiska sjön”.)

Simon, som kallas Petrus: Han hette Simon. Petrus (Pẹtros) är den grekiska formen av det semitiska namnet Kefas (Kēfạs), som Jesus gav honom. (Mk 3:16; Joh 1:42; se studienot till Mt 10:2.)

kasta ut nät: Fiskare brukade vada ut i vattnet eller stå i en båt och kasta ut ett cirkelrunt nät som var 6–8 m i diameter. Nätets ytterkanter var försedda med tyngder, och en skicklig fiskare kunde kasta nätet så att det landade horisontellt mot vattenytan och sjönk ner över fisken.

fiskare: Fiske var ett vanligt yrke i Galileen. Petrus och hans bror Andreas var inte bara fiskare, utan också delägare i en fiskeverksamhet, uppenbarligen tillsammans med Jakob och Johannes, Sebedeus söner. (Mk 1:16–21; Lu 5:7, 10)

människofiskare: En ordlek inspirerad av Simon och Andreas yrke. Uttrycket syftar på att de skulle ”fånga människor” för att samla in dem till riket. (Lu 5:10) Det kan också ha varit en antydan om att arbetet med att göra lärjungar skulle påminna om fiske. Det skulle vara ett hårt och ansträngande arbete som krävde uthållighet och inte alltid skulle ge så stora resultat.

lämnade de genast: Det grekiska ordet euthẹōs, som återges med ”genast”, förekommer både här och i vers 20. I likhet med Petrus och Andreas tvekade inte Jakob och Johannes när Jesus uppmanade dem att följa honom på heltid.

följde honom: Petrus och Andreas hade redan varit Jesus lärjungar i omkring sex till tolv månader. (Joh 1:35–42) Men nu uppmanar Jesus dem att lämna fiskeverksamheten och följa honom på heltid. (Lu 5:1–11; se studienot till Mt 4:22.)

Salome: Troligen från ett hebreiskt ord som betyder ”frid (fred)”. Salome var en lärjunge till Jesus. När man jämför Mt 27:56 med Mk 3:17 och 15:40 verkar det som att Salome var mamma till apostlarna Jakob och Johannes. När Matteus talar om ”Sebedeus söners mor” talar Markus om ”Salome”. En jämförelse med Joh 19:25 pekar dessutom på att Salome möjligen var köttslig syster till Maria, Jesus mamma. I så fall var Jakob och Johannes kusiner till Jesus. Av Mt 27:55, 56, Mk 15:41 och Lu 8:3 framgår det även att Salome var en av de kvinnor som följde Jesus och använde det de ägde för att hjälpa honom.

Jakob och hans bror Johannes: Jakob nämns alltid samtidigt som sin bror Johannes, och i de flesta fall nämns han först. Det kan tyda på att han var äldst. (Mt 4:21; 10:2; 17:1; Mk 1:29; 3:17; 5:37; 9:2; 10:35, 41; 13:3; 14:33; Lu 5:10; 6:14; 8:51; 9:28, 54; Apg 1:13)

Sebedeus: Möjligen Jesus ingifta morbror. Han kan ha varit gift med Salome, som antagligen var syster till Jesus mamma Maria. I så fall var Johannes och Jakob kusiner till Jesus. (Se studienot till Mk 15:40.)

lämnade de genast: Det grekiska ordet euthẹōs, som återges med ”genast”, förekommer både här och i vers 20. I likhet med Petrus och Andreas tvekade inte Jakob och Johannes när Jesus uppmanade dem att följa honom på heltid.

predika: Det grekiska ordet har grundbetydelsen ”förkunna som offentlig budbärare”. Det betonar sättet att förkunna: vanligen ett öppet, offentligt tillkännagivande, inte en predikan till en grupp.

lär dem: Det grekiska ord som återges med ”lära” inbegriper att undervisa, förklara, argumentera och bevisa. (Se studienoter till Mt 3:1; 4:23.) Att lära dem att hålla allt som Jesus hade befallt är en pågående process. Det innebär att man hjälper nya att i sin tur undervisa andra, tillämpa Jesus undervisning och följa hans exempel. (Joh 13:17; Ef 4:21; 1Pe 2:21)

gick han omkring i hela Galileen: Det här markerar starten på Jesus första predikofärd i Galileen med sina fyra nyutvalda lärjungar, Petrus, Andreas, Jakob och Johannes. (Mt 4:18–22; se Tillägg A7.)

undervisade ... predikade: Det är skillnad på att undervisa och att predika. Den som undervisar förmedlar kunskap, förklarar, använder övertygande argument och tillhandahåller bevis. (Se studienoter till Mt 3:1; 28:20.)

synagogorna: Se Ordförklaringar.

de goda nyheterna: Första förekomsten av det grekiska ordet euaggẹlion, som återges med ”evangelium” i en del svenska biblar. Det besläktade grekiska uttrycket euaggelistẹ̄s återges med ”evangelieförkunnare” och betyder ”en förkunnare av goda nyheter”. (Apg 21:8; Ef 4:11, fotnot; 2Ti 4:5)

Syrien: Dvs. den romerska provinsen Syrien. Ett område med icke-judar norr om Galileen, mellan Damaskus och Medelhavet.

epileptiker: Det grekiska ordet betyder ordagrant ”drabbad av månen”. (I några svenska översättningar förekommer uttrycken ”månadsrasande” och ”månadssjuka”.) Matteus använder det som en medicinsk term, inte som en vidskeplig koppling mellan sjukdomen och månens faser. De symtom som Matteus, Markus och Lukas beskriver är typiska för epilepsi.

Dekapolis: Se Ordförklaringar och Tillägg B10.

andra sidan Jordan: I det här sammanhanget syftar det tydligtvis på området öster om Jordan, också känt som Pereen (från det grekiska ordet pẹran, som betyder ”den andra sidan”, ”bortom”).

Media

Judeens vildmark, väster om Jordan
Judeens vildmark, väster om Jordan

Det var i detta karga område som Johannes döparen började sin tjänst och som Jesus blev frestad av djävulen.

Vildmarken
Vildmarken

Orden som översätts med ”vildmark” i Bibeln (på hebreiska midhbạr och på grekiska ẹrēmos) syftar vanligtvis på ett glesbefolkat område som inte är uppodlat. Det handlar ofta om stäppområden med buskar och gräs och ibland betesmarker. Orden kan också användas om områden med mycket låg nederbörd och hög avdunstning som kan kallas egentliga öknar. När evangelierna nämner ”vildmarken” syftar det oftast på Judeens vildmark. Det var där Johannes levde och förkunnade och det var där Jesus blev frestad av djävulen. (Mk 1:12)

Tempelmurens högsta punkt
Tempelmurens högsta punkt

Satan kan rent bokstavligt ha ställt Jesus på ”tempelmurens högsta punkt”, eller ”templets bröstvärn”, och bett honom att kasta sig ner därifrån. Exakt var Jesus stod har dock inte kunnat fastställas. Eftersom det grekiska ordet för ”tempel” kan avse hela tempelkomplexet, så kan den ”punkt” där Jesus stod ha avsett det sydöstra hörnet (1) av tempelmuren. Han kan också ha stått på något av de andra hörnen. Oavsett var han stod, så hade ett fall från den höjden oundvikligen lett till döden.

Den nordvästra sidan av Galileiska sjön
Den nordvästra sidan av Galileiska sjön

1. Gennesaretslätten. Detta var ett bördigt, triangelformat område som var ca 5 km långt och 2,5 km brett. Det var någonstans utmed sjön i det här området som Jesus uppmanade fiskarna Petrus, Andreas, Jakob och Johannes att bli hans efterföljare. (Mt 4:18–22)

2. Enligt traditionen var det här Jesus höll sin bergspredikan. (Mt 5:1; Lu 6:​17, 20)

3. Kapernaum. Här bodde Jesus, och det var i Kapernaum eller i närheten av den här staden som han träffade Matteus. (Mt 4:13; 9:1, 9)

Kasta nät
Kasta nät

Fiskare på Galileiska sjön använde två typer av kastnät. Ett av dem var finmaskigt och användes för att fånga småfisk. Det andra var grovmaskigt och användes för att fånga större fisk. För att använda ett dragnät behövde man ha minst en fiskebåt och vara en grupp fiskare. Ett kastnät däremot kunde användas av en ensam fiskare som var i en båt eller stod på eller nära stranden. Kastnät kunde vara 6 meter i diameter eller ännu mer och hade stenar eller blysänken fästa runt kanten. Om det kastades ut på rätt sätt föll det plant mot vattenytan. Sänkena drog ner nätets ytterkant mot botten, och fisken inneslöts. En fiskare kunde sedan dyka för att plocka fisk ur nätet, eller så drog han försiktigt in nätet till stranden. Det krävdes stor skicklighet och uthållighet för att behärska den här tekniken.

Fiskarter i Galileiska sjön
Fiskarter i Galileiska sjön

Bibeln nämner fisk, fiske och fiskare många gånger i samband med Galileiska sjön. Det finns ca 18 fiskarter i den här sjön. Av dem är tio arter intressanta för fiskare. Dessa arter kan delas in i tre kommersiellt viktiga grupper. Den första gruppen omfattar tre arter av barb (på bilden visas Barbus longiceps) (1). De har fått det semitiska namnet biny, som betyder ”hår”, eftersom de har skäggtömmar vid mungiporna. De lever av sniglar och andra blötdjur och av småfisk. En av arterna kan bli 75 cm lång och väga mer än 7 kg. Den andra gruppen kallas musht (på bilden visas Tilapia galilea) (2), som betyder ”kam” på arabiska. Detta namn kommer av att de fem arterna i den här gruppen har en kamliknande ryggfena. En av de arterna kan bli ca 45 cm lång och väga omkring 2 kg. Den tredje gruppen är sardin (på bilden visas Acanthobrama terrae sanctae) (3), som påminner om strömming. Sedan gammalt konserverar man sardiner genom saltning.

Lagning av fisknät
Lagning av fisknät

Fisknät var dyra, och det krävdes mycket arbete att ta hand om dem. Fiskare använde en stor del av sin tid till att laga, tvätta och torka sina nät, vilket de var tvungna att göra varje gång de hade använt dem. (Lu 5:2) Matteus använde tre grekiska ord för fisknät. Det allmänna ordet, dịktyon, kan tydligtvis omfatta flera slags nät. (Mt 4:21) Ordet sagẹ̄nē syftar på ett stort dragnät som man sänkte ner från en båt. (Mt 13:47, 48) Ett mindre nät, amfịblēstron, som betyder ”något som kastas”, kastades tydligen ut på grunt vatten av fiskare som antingen stod på stranden eller i vattenbrynet. (Mt 4:18)

Fiskebåt från första århundradet
Fiskebåt från första århundradet

Den här illustrationen baseras på de lämningar av en fiskebåt som har grävts fram ur leran nära strandkanten vid Galileiska sjön samt en mosaik som hittades i ett hus från första århundradet i kuststaden Migdal. Den här typen av båt riggades med mast och ett eller flera segel, och den kan ha haft en besättning på fem man – fyra roddare och en rorsman, som stod på ett litet däck i aktern. Båten var omkring 8 m lång, och på mitten var den 2,5 m bred och hade ett djup på 1,25 m. Den kunde tydligtvis ha omkring 13 man ombord.

Lämningar av galileisk fiskebåt
Lämningar av galileisk fiskebåt

På grund av torkan 1985/1986 sjönk vattennivån kraftigt i Galileiska sjön, och skrovet på en forntida båt blev synligt i leran. Det visade sig vara lämningar av en båt som var 8,2 m lång och 2,3 m bred och hade en höjd på 1,3 m. Arkeologer menar att båten byggdes någon gång under första århundradet f.v.t. och första århundradet v.t. Animationen visar hur båten kan ha sett ut när den var i bruk och seglade på sjön för omkring 2 000 år sedan. Lämningarna av båten finns nu att se på ett museum i Israel.

Synagoga
Synagoga

Den här illustrationen ger en uppfattning om hur en synagoga kan ha sett ut på Bibelns tid. Illustrationen är delvis baserad på lämningarna av en synagoga från det första århundradet i den forntida staden Gamla, omkring 10 km nordöst om Galileiska sjön.