Matteusevangeliet 3:1–17

3  Längre fram började Johannes+ döparen predika+ i Judeens vildmark,  och han sa: ”Ändra sinne, för himmelriket har kommit nära.”+  Det var Johannes som profeten Jesaja+ talade om när han sa: ”Någon ropar i vildmarken: ’Bana väg för Jehova! Gör vägarna jämna och raka för honom.’”+  Johannes hade kläder av kamelhår och ett läderbälte runt midjan,+ och han åt gräshoppor+ och vildhonung.+  Folket i Jerusalem och hela Judeen och hela området kring Jordan kom till honom.+  De bekände öppet sina synder, och han döpte dem i Jordanfloden.+  När han såg att många fariséer+ och sadducéer+ kom till platsen för dopet sa han till dem: ”Huggormsyngel,+ vem har fått er att tro att ni kan fly från den kommande vreden?+  Handla i så fall på ett sätt som visar att ni har ändrat er.  Och våga inte tänka: ’Vi är barn till Abraham.’+ För jag säger er att Gud skulle kunna göra de här stenarna till Abrahams barn. 10  Yxan är redo att hugga mot trädets fot, för varje träd som inte ger fin frukt ska huggas ner och kastas i elden.+ 11  Jag döper er med vatten eftersom ni har ändrat er,+ men den som kommer efter mig+ är större än jag, och jag är inte ens värdig att ta av hans sandaler.+ Han kommer att döpa er med helig ande+ och med eld.+ 12  Han står redo med kastskoveln, och han ska rensa sin tröskplats helt och hållet och samla in vetet i magasinet. Men agnarna ska han bränna upp i en eld+ som inte går att släcka.” 13  Sedan kom Jesus från Galileen till Jordan för att bli döpt av Johannes.+ 14  Men Johannes protesterade och sa: ”Det är ju jag som behöver döpas av dig, så varför kommer du till mig?” 15  Jesus svarade: ”Låt det ske ändå, för på det sättet gör vi Guds vilja.” Därför gjorde Johannes som Jesus sa. 16  När Jesus hade blivit döpt kom han genast upp ur vattnet. Då öppnades himlen,+ och han fick se Guds ande sänka sig ner som en duva över honom.+ 17  Det hördes också en röst från himlen+ som sa: ”Det här är min son,+ som jag älskar och har godkänt.”+

Fotnoter

Studienoter

Johannes: Den grekiska formen av det hebreiska namnet Jehohanan eller Johanan, som betyder ”Jehova har visat ynnest”, ”Jehova har varit nådig”.

döparen: Eller ”nedsänkaren”, ”neddopparen”. Användes tydligen som ett slags tillnamn, vilket visar att dop genom nedsänkning i vatten var utmärkande för Johannes. Den judiske historikern Flavius Josefus skrev om ”Johannes med tillnamnet döparen”.

predika: Det grekiska ordet har grundbetydelsen ”förkunna som offentlig budbärare”. Det betonar sättet att förkunna: vanligen ett öppet, offentligt tillkännagivande, inte en predikan till en grupp.

Judeens vildmark: Det i stort sett obebodda, ofruktbara område som omfattar de östra delarna av de judeiska bergen. Området sträcker sig ner mot västra sidan av Jordanfloden och Döda havet och har en höjdskillnad på 1 200 m. Johannes börjar sin tjänst i den del av den här vildmarken som ligger norr om Döda havet.

Handla i så fall på ett sätt som visar att ni har ändrat er: Eller ”Frambringa i så fall frukt som motsvarar sinnesändringen”. Detta syftar på handlingar och andra synliga bevis som gjorde det uppenbart att de som lyssnade på Johannes hade ändrat tänkesätt och inställning. (Lu 3:8; Apg 26:20; se studienoter till Mt 3:2, 11 och Ordförklaringar under ”Ånger”.)

ändrat er: Eller ”ändrat sinne”. (Se studienoter till Mt 3:2, 8 och Ordförklaringar under ”Ånger”.)

Ändra sinne: Det grekiska ord som används här syftar på att ändra tänkesätt, inställning eller inriktning. I det här sammanhanget handlar det om en persons förhållande till Gud. (Se studienoter till Mt 3:8, 11 och Ordförklaringar under ”Ånger”.)

himmelriket: Eller ”himlarnas rike”. Första förekomsten av det grekiska ordet basileia, som översätts med ”rike” eller ”kungarike”. Ordet kan syfta på ett styre där en kung har den högsta makten, men även på det område och de människor som en kung härskar över. Detta ord förekommer 162 gånger i de kristna grekiska skrifterna. I Matteus skildring används ordet 55 gånger och syftar oftast på Guds himmelska styre. Matteus använder detta ord så ofta att hans evangelium skulle kunna kallas ”evangeliet om riket”. (Se Ordförklaringar under ”Guds rike”.) Uttrycket ”himmelriket” förekommer ca 30 gånger och bara i Matteus evangelium. Markus och Lukas använder det synonyma uttrycket ”Guds rike” i sina evangelier. Detta visar att Guds rike har sitt säte i den andliga himlen och styr därifrån. (Dan 2:44; Mt 21:43; Mk 1:15; Lu 4:43; 2Ti 4:18)

har kommit nära: Syftar här på att den framtida regenten i himmelriket snart skulle framträda.

Jehova: Det här citatet är hämtat från Jes 40:3, och där återfinns Guds namn i den hebreiska grundtexten skrivet med fyra hebreiska konsonanter (translittereras JHWH). (Se Tillägg C.) Matteus tillämpar den här profetian på det Johannes döparen gjorde för att bana väg för Jesus. I Johannes evangelium tillämpar Johannes döparen den här profetian på sig själv. (Joh 1:23)

Gör vägarna jämna och raka för honom: Kan anspela på att forntida härskare brukade sända ut män i förväg framför kungens vagn för att avlägsna stora stenar och plana ut kullar och göra vägen mer framkomlig.

kläder av kamelhår: Johannes kläder, som var vävda av kamelhår, och hans läderbälte påminde om det som profeten Elia brukade ha på sig. (2Ku 1:8; Joh 1:21)

gräshoppor: Proteinrika insekter som fick ätas enligt lagen. (3Mo 11:21, 22)

vildhonung: Dvs. honung som kom från vilda bin, inte från bikupor. Det var inte ovanligt att människor som bodde i vildmarken åt gräshoppor och vildhonung.

döper er: Eller ”sänker ner er”. Det grekiska ordet baptịzō betyder ”doppa”. Andra avsnitt i Bibeln visar att dop innebär fullständig nedsänkning. Vid ett tillfälle döpte Johannes på en plats i Jordandalen nära Salim, ”eftersom det fanns gott om vatten där”. (Joh 3:23) När Filippus döpte den etiopiske hovmannen sägs det att båda två ”steg ner i vattnet”. (Apg 8:38) Samma grekiska ord används i Septuaginta i 2Ku 5:14, där det sägs att Naaman gav sig av till Jordan och ”doppade sig sju gånger”.

De bekände öppet sina synder: Syftar på människor som offentligt erkände sina synder mot lagförbundet.

döpte: Eller ”sänkte ner”, ”doppade”. (Se studienot till Mt 3:11.)

fariséer: Se Ordförklaringar.

sadducéer: Se Ordförklaringar.

Huggormsyngel: Dessa onda människor kallades så därför att aningslösa människor drabbades av deras andligt skadliga inflytande, vilket var som ett dödligt gift.

Ändra sinne: Det grekiska ord som används här syftar på att ändra tänkesätt, inställning eller inriktning. I det här sammanhanget handlar det om en persons förhållande till Gud. (Se studienoter till Mt 3:8, 11 och Ordförklaringar under ”Ånger”.)

ändrat er: Eller ”ändrat sinne”. (Se studienoter till Mt 3:2, 8 och Ordförklaringar under ”Ånger”.)

Handla i så fall på ett sätt som visar att ni har ändrat er: Eller ”Frambringa i så fall frukt som motsvarar sinnesändringen”. Detta syftar på handlingar och andra synliga bevis som gjorde det uppenbart att de som lyssnade på Johannes hade ändrat tänkesätt och inställning. (Lu 3:8; Apg 26:20; se studienoter till Mt 3:2, 11 och Ordförklaringar under ”Ånger”.)

Ändra sinne: Det grekiska ord som används här syftar på att ändra tänkesätt, inställning eller inriktning. I det här sammanhanget handlar det om en persons förhållande till Gud. (Se studienoter till Mt 3:8, 11 och Ordförklaringar under ”Ånger”.)

Handla i så fall på ett sätt som visar att ni har ändrat er: Eller ”Frambringa i så fall frukt som motsvarar sinnesändringen”. Detta syftar på handlingar och andra synliga bevis som gjorde det uppenbart att de som lyssnade på Johannes hade ändrat tänkesätt och inställning. (Lu 3:8; Apg 26:20; se studienoter till Mt 3:2, 11 och Ordförklaringar under ”Ånger”.)

döper er: Eller ”sänker ner er”. Det grekiska ordet baptịzō betyder ”doppa”. Andra avsnitt i Bibeln visar att dop innebär fullständig nedsänkning. Vid ett tillfälle döpte Johannes på en plats i Jordandalen nära Salim, ”eftersom det fanns gott om vatten där”. (Joh 3:23) När Filippus döpte den etiopiske hovmannen sägs det att båda två ”steg ner i vattnet”. (Apg 8:38) Samma grekiska ord används i Septuaginta i 2Ku 5:14, där det sägs att Naaman gav sig av till Jordan och ”doppade sig sju gånger”.

ändrat er: Eller ”ändrat sinne”. (Se studienoter till Mt 3:2, 8 och Ordförklaringar under ”Ånger”.)

större: Syftar på att ha större myndighet.

sandaler: Att ta av och bära någons sandaler eller knyta upp någons sandalremmar (Mk 1:7; Lu 3:16; Joh 1:27) ansågs vara så ovärdigt att det ofta fick utföras av en slav.

döpa ... med helig ande och med eld: Syftar på att smörja med helig ande och att förstöra med eld. Dopet med helig ande började vid pingsten år 33 v.t. Dopet med eld inträffade år 70 v.t. när den romerska armén förstörde Jerusalem och brände ner templet.

kastskoveln: Ett redskap som förmodligen var tillverkat av trä och användes för att kasta upp tröskad säd i luften så att vinden kunde föra bort strån och agnar.

agnarna: De tunna, skyddande fjäll som sitter kring kornen på sådana sädesslag som vete och korn. Agnarna samlades ofta ihop och brändes för att de inte skulle blåsa tillbaka till sädeshögarna. Johannes använder tröskningsprocessen för att illustrera hur Messias skulle skilja det symboliska vetet från agnarna.

eld som inte går att släcka: Visar att det definitiva slutet för den judiska världsordningen var nära.

på det sättet gör vi Guds vilja: Jesus dop var inte en symbol för sinnesändring, för han var syndfri och hade följt Guds rättfärdiga lag till punkt och pricka. Hans dop var inte heller en symbol för överlämnande, för han tillhörde redan ett överlämnat folk. Hans dop var i stället en symbol för att han hade kommit för att göra Jehovas rättfärdiga vilja i sin roll som Messias, vilket bland annat innebar att han skulle offra sitt liv som en lösen. Jesus uppfyllde det som var förutsagt om honom i Ps 40:7, 8 och som förklarades i Heb 10:5–9.

Då öppnades himlen: Gud gjorde tydligtvis så att Jesus kunde uppfatta och förstå sådant som hörde till det himmelska. Förmodligen kunde han nu minnas sitt liv i himlen innan han kom till jorden.

himlen: Kan syfta på den fysiska himlen eller på den andliga himlen.

han fick se: Syftar möjligen på Johannes.

som en duva: Duvor användes i heliga sammanhang och kunde ha en symbolisk innebörd. De frambars som offer. (Mk 11:15; Joh 2:14–16) De symboliserade oskuld och renhet. (Mt 10:16) En duva som Noa släppte ut från arken kom tillbaka med ett blad från ett olivträd i näbben, vilket visade att vattnet hade börjat sjunka undan (1Mo 8:11) och att en period av frid och ro närmade sig (1Mo 5:29). Anledningen till att Jehova använde en duva vid Jesus dop kan därför ha varit att betona Jesus uppgift som Messias. Han var Guds rene och syndfrie son och skulle offra sitt liv för mänskligheten och lägga grunden för en fridfull och lugn period under sitt styre som kung. När Guds ande, eller verksamma kraft, sänkte sig ner över Jesus vid hans dop kan det ha påmint om hur en duva slår med sina vingar innan den landar.

honom: Dvs. Jesus.

en röst: Det andra av tre tillfällen i evangelierna då det berättas att Jehova talade så att människor kunde höra hans röst. (Se studienoter till Mt 3:17; Joh 12:28.)

en röst: Det tredje av tre tillfällen i evangelierna då det berättas att Jehova talade så att människor kunde höra det. Det första tillfället inträffade i samband med Jesus dop år 29 v.t. och finns nedtecknat i Mt 3:16, 17; Mk 1:11 och Lu 3:22. Det andra tillfället var i samband med Jesus förvandling år 32 v.t. och finns nedtecknat i Mt 17:5; Mk 9:7 och Lu 9:35. Det tredje tillfället nämns bara i Johannesevangeliet och inträffade år 33 v.t., strax före Jesus sista påsk. Jesus bad att Jehova skulle förhärliga sitt namn, och Jehova besvarade den bönen.

som jag har godkänt: Eller ”som är min glädje”. (Se studienot till Mt 3:17.)

en röst från himlen: Det första av tre tillfällen i evangelierna då det berättas att Jehova talade så att människor kunde höra hans röst. (Se studienoter till Mt 17:5; Joh 12:28.)

Det här är min son: Som andevarelse var Jesus Guds son. (Joh 3:16) När Jesus sedan föddes som människa blev han en ”son till Gud”, precis som Adam hade varit när han var fullkomlig. (Lu 1:35; 3:38) Men det verkar rimligt att Guds ord vid det här tillfället ska uppfattas som något mer än bara ett uttalande om vem Jesus var. Genom att Gud sa detta samtidigt som den heliga anden utgöts visade han uppenbarligen att människan Jesus var en av anden pånyttfödd son. Jesus blev född på nytt med hoppet om att få återvända till liv i himlen, och han blev smord till att vara Guds utvalde kung och överstepräst. (Joh 3:3–6; 6:51; jämför Lu 1:31–33; Heb 2:17; 5:1, 4–10; 7:1–3.)

och har godkänt: Eller ”och som är min glädje”. Samma uttryck används i Mt 12:18. Den versen är ett citat från Jes 42:1, som handlar om den utlovade Messias, eller Kristus. Att den heliga anden utgöts och att Gud sa detta om sin son visade tydligt att Jesus var den utlovade Messias. (Se studienot till Mt 12:18.)

Media

Judeens vildmark, väster om Jordan
Judeens vildmark, väster om Jordan

Det var i detta karga område som Johannes döparen började sin tjänst och som Jesus blev frestad av djävulen.

Vildmarken
Vildmarken

Orden som översätts med ”vildmark” i Bibeln (på hebreiska midhbạr och på grekiska ẹrēmos) syftar vanligtvis på ett glesbefolkat område som inte är uppodlat. Det handlar ofta om stäppområden med buskar och gräs och ibland betesmarker. Orden kan också användas om områden med mycket låg nederbörd och hög avdunstning som kan kallas egentliga öknar. När evangelierna nämner ”vildmarken” syftar det oftast på Judeens vildmark. Det var där Johannes levde och förkunnade och det var där Jesus blev frestad av djävulen. (Mk 1:12)

Johannes döparens kläder och utseende
Johannes döparens kläder och utseende

Johannes hade kläder vävda av kamelhår, och runt midjan hade han ett läderbälte som kunde användas till att bära personliga tillhörigheter. Profeten Elia hade liknande kläder. (2Ku 1:8) Tyger av kamelhår var grova och bars vanligen av fattiga. De rika däremot hade mjukare kläder av siden eller linne. (Mt 11:7–9) Johannes var nasir sedan födseln, och därför är det möjligt att hans hår aldrig hade blivit klippt. Man kunde troligen se på hans kläder och utseende att han levde ett enkelt liv, helt inriktad på att göra Guds vilja.

Gräshoppor
Gräshoppor

I Bibeln används beteckningen ”gräshoppa” om flera olika hoppande insekter som uppträder i stora svärmar. En analys som har gjorts i Jerusalem visade att ökengräshoppor till 75 procent består av protein. När man ska äta gräshoppor i vår tid tar man bort huvudet, benen, vingarna och bakkroppen. Kvar blir då mellankroppen, som tillagas eller äts rå. De sägs smaka ungefär som räkor eller krabbor och är mycket proteinrika.

Vildhonung
Vildhonung

På bilden syns ett bo byggt av vilda bin (1) och en vaxkaka med honung (2). Den honung som Johannes åt kan ha varit producerad av vilda bin av arten Apis mellifera syriaca, som finns i det området. Den här aggressiva arten klarar sig bra i det varma, torra klimatet i Judeens vildmark men lämpar sig inte för biodling. Men redan på 800-talet f.v.t. i Israel odlade man bin i lercylindrar. Man har hittat rester av ett stort antal bikupor mitt i en stad (som nu heter Tel Rehov) som låg i Jordandalen. Honungen i dessa bikupor var producerad av en art som verkar ha importerats från det som nu är Turkiet.

Hur en farisé var klädd på Jesus tid
Hur en farisé var klädd på Jesus tid

Fariséerna tog det som står i 5Mo 6:6–8 och 11:18 bokstavligt. Eftersom de var egenrättfärdiga och vidskepliga gick de omkring med kapslar med skriftcitat. De fäste kapslarna på sin vänstra arm och ibland även på pannan. Lagen sa att judarna skulle ha fransar på kläderna, men fariséerna gjorda sina fransar extra långa så att andra skulle lägga märke till dem. (4Mo 15:38; Mt 23:5)

Hornhuggorm
Hornhuggorm

Både Johannes döparen och Jesus kallade de skriftlärda och fariséerna ”huggormsyngel”, eftersom aningslösa människor drabbades av deras andligt skadliga inflytande, vilket var som ett dödligt gift. (Mt 3:7; 12:34) Bilden visar en hornhuggorm, som kännetecknas av små hornliknande utskott ovanför ögonen. Andra farliga huggormar i Israel är sandhuggorm (Vipera ammodytes), som förekommer i Jordandalen, samt palestinahuggorm (Vipera palaestina).

Sandaler
Sandaler

På Bibelns tid bestod sandaler av en platt sula av läder, trä eller något annat fibermaterial som fästes kring foten med läderremmar. Sandaler förekom i bildspråk och användes i symbolhandlingar, bland annat i samband med affärsuppgörelser. Om en man vägrade ingå svågeräktenskap med en änka som hade rätt till det, så var anvisningen enligt Moses lag att änkan skulle gå fram till honom och dra av honom sandalen, och hans släkt skulle få det vanärande namnet ”Den sandallöses hus”. (5Mo 25:9, 10) När det gällde ägarbyten och återköpsrätt skulle man ta sin sandal och ge den till den andra parten. (Rut 4:7) Att knyta upp någons sandalremmar eller bära någons sandaler ansågs vara så ovärdigt att man ofta lät en slav göra det. Johannes döparen anspelade på detta för att betona att Kristus hade en mycket högre ställning än han.

Rensning av säd
Rensning av säd

En jordbrukare använde en kastskovel för att kasta upp tröskad säd i luften. De tunga kornen föll ner på tröskplatsen igen, medan de lättare agnarna blåstes bort av vinden. Jordbrukaren gjorde detta om och om igen tills kornen var helt rensade från agnar.

Tröskredskap
Tröskredskap

Vi ser här undersidan på två tröskslädar (1) där man har pressat fast vassa stenar. (Jes 41:15) Den andra bilden (2) visar en jordbrukare som har spritt ut den nyskördade säden och sedan ställt sig på trösksläden som dras av två dragdjur. När djuren trampade på stråna och de vassa stenarna på undersidan av släden skar sönder dem, lossnade sädeskornen från axen. Jordbrukaren använde sedan en kastskovel (3) för att kasta den tröskade säden upp i luften. De lätta agnarna blåste bort och sädeskornen föll till marken. I Bibeln används tröskning i bildlig bemärkelse när det beskrivs hur Jehovas fiender ska besegras och krossas. (Jer 51:33; Mik 4:12, 13) Johannes döparen använde bilden av tröskning och att skilja agnar från vete när han beskrev hur rättfärdiga skulle skiljas från de onda.

Jordan
Jordan

Johannes döpte Jesus i Jordan. Man vet inte exakt var dopet ägde rum.