Så här är det: Se studienot till Mt 5:18.

en stor kvarnsten: Eller ”en kvarnsten som dras runt av en åsna”. Ordagrant ”en åsnas kvarnsten”. En sådan kvarnsten, som troligen var 1,2–1,5 m i diameter, var så tung att det krävdes en åsna för att dra runt den.

ett hinder för tron: Ordagrant ”stenar att snava på”. Man antar att det grekiska ordet skạndalon till en början avsåg en fälla. En del menar att det syftar på den del av fällan där betet satt. Ordet fick en utvidgad betydelse och kom att avse vilket som helst hinder som skulle kunna få någon att snubbla och falla. I bildlig bemärkelse avsåg det en handling eller situation som leder till att någon följer en orätt kurs, snubblar och faller moraliskt sett eller begår en synd. Det besläktade verbet skandalịzō, som i Mt 18:8, 9 återges med ”bli ett hinder för”, kan också återges med ”få ... att snava (synda)”.

hugg av den: Jesus använde en hyperbol. Han sa att man bör vara villig att hellre göra sig av med något så värdefullt som en hand, en fot eller ett öga än att låta den kroppsdelen bli ett hinder som kan leda till att man sviker Gud och syndar. (Mt 18:9) Jesus menade inte att man ska skada sig själv. Han menade inte heller att man inte har något annat val än att låta sig styras av sina kroppsdelar. Han menade helt enkelt att man ska döda sina fysiska impulser, eller behandla en kroppsdel som skild från kroppen, i stället för att synda. (Jämför Kol 3:5.) Man får inte låta något hindra en från att vinna evigt liv.

Gehenna: Se studienot till Mt 5:22 och Ordförklaringar.

deras änglar: I både de hebreiska och de kristna grekiska skrifterna försäkras Guds tjänare om att Jehova alltid beskyddar dem med hjälp av sin osynliga armé av änglar. (2Ku 6:15–17; Ps 34:7; 91:11; Apg 5:19; Heb 1:14) De hebreiska och grekiska ord som återges med ”ängel” betyder i grund och botten ”budbärare”. (Se studienot till Joh 1:51.) Jesus uttalande om dessa små (dvs. hans lärjungar) och ”deras änglar” behöver nödvändigtvis inte betyda att varje kristen har en egen skyddsängel. Men änglar ser till den andliga välfärden hos de sanna kristna som grupp betraktade och är mycket intresserade av varje lärjunge till Kristus. (Se studienot till Apg 12:15.)

ser min himmelske Fars ansikte: Eller ”har tillträde till min himmelske Far”. Andevarelser, som har möjlighet att träda fram inför Gud, är de enda som kan se Guds ansikte. (2Mo 33:20)

Några handskrifter säger: ”Människosonen har nämligen kommit för att rädda det som var förlorat.” Men dessa ord förekommer inte i de tidigaste och mest tillförlitliga handskrifterna. Ett liknande uttalande förekommer i den inspirerade texten i Lu 19:10. En del menar att tidiga avskrivare hämtade orden från Lukas skildring. (Se Tillägg A3.)

min: I vissa äldre handskrifter står det ”er”.

din broder: Se studienot till Mt 5:23.

församlingen: Under Moses lag representerade domare och förmän Israels församling när ett rättsfall skulle avgöras. (5Mo 16:18) På Jesus tid ställdes överträdare inför lokala domstolar som utgjordes av judarnas äldste. (Mt 5:22) Längre fram blev ansvariga män förordnade genom den heliga anden som domare i varje enskild kristen församling. (Apg 20:28; 1Kor 5:1–5, 12, 13; läs mer om innebörden i ordet ”församling” i studienoten till Mt 16:18 och Ordförklaringar.)

som en man från nationerna och som en skatteindrivare: Dvs. någon som judarna bara hade nödvändig kontakt med. (Jämför Apg 10:28.)

Vad ni än binder ... vad ni än lösgör: I det här sammanhanget betyder ”binda” tydligtvis ”anse skyldig”, ”förklara skyldig”, och ”lösgöra” betyder ”frikänna”, ”förklara oskyldig”. Eftersom pronomenet står i plural, ”ni”, förstår man att det var fler än Petrus som skulle få döma i sådana fall. (Jämför studienot till Mt 16:19.)

har redan blivit bundet ... har redan blivit lösgjort: Här används en ovanlig grekisk verbkonstruktion (i den grekiska texten står ”vara” i futurum [här översatt med ”har blivit”], och ”binda” och ”lösgöra” står i perfekt particip passivum [här översatt med ”bundet”, ”lösgjort”]). Detta visar att oavsett vilket beslut lärjungarna fattade (det de ”binder” och det de ”lösgör”), så hade redan motsvarande beslut fattats i himlen. När lärjungarna fattade sitt beslut skulle alltså beslutet redan ha varit taget i himlen, inte tvärtom. Lärjungarnas beslut skulle vara grundade på principer redan fastslagna i himlen. Jesus ord betyder inte att ett beslut som togs på jorden skulle godkännas eller sanktioneras i himlen. Tanken är i stället att lärjungarna skulle få vägledning från himlen. Det Jesus sa betonar också hur viktigt det var att lärjungarna sökte vägledning för att försäkra sig om att besluten som fattades på jorden stämde överens med de beslut som redan hade fattats i himlen. (Jämför studienot till Mt 16:19.)

er ... er ... de: Även om den grekiska texten använder pronomenet ”er” i början av versen och sedan övergår till ”de”, så syftar dessa pronomen på samma grupp. Några bibelöversättningar återger därför den sista delen av versen med: ”... ska ni få det av min Far i himlen.”

77 gånger: Ordagrant ”sjuttio gånger sju”. Det här grekiska uttrycket kan antingen betyda ”70 och 7” (dvs. 77 gånger) eller ”70 gånger 7” (dvs. 490 gånger). Samma uttryck finns i Septuaginta i 1Mo 4:24 för det hebreiska uttrycket ”77 gånger”, vilket stöder återgivningen ”77 gånger” i den här versen. Oavsett hur man ska förstå det var upprepningen av talet sju detsamma som att säga ”i all oändlighet” eller ”utan begränsning”. När Jesus justerade siffran 7 till 77 sa han i själva verket till sina efterföljare att inte sätta en gräns för hur många gånger man ska förlåta. I kontrast till detta sägs det i den babyloniska Talmud (Joma 86b): ”Om en man begår en överträdelse, blir han förlåten första, andra och tredje gången, men fjärde gången blir han inte förlåten.”

10 000 talenter: En talent motsvarade ca 20 årslöner för en vanlig arbetare, så det skulle ha tagit tusentals år att betala av en så stor skuld. Jesus använde alltså en hyperbol för att illustrera att det var omöjligt att betala av en sådan skuld. 10 000 silvertalenter motsvarade 60 miljoner denarer. (Se studienot till Mt 18:28, Ordförklaringar under ”Talent” och Tillägg B14.)

föll ... ner: Eller ”böjde sig ... ner”. När det grekiska verbet proskynẹō används för att beskriva tillbedjan av en gud eller gudom, återges det med ”tillbe”. Men i det här sammanhanget avser det en slav som visar respekt och undergivenhet för någon som hade makt över honom. (Se studienoter till Mt 2:2; 8:2.)

avskrev hans skuld: Eller ”förlät hans skuld (lån)”. Ibland används ”skuld” som en bild för synd. (Se studienot till Mt 6:12.)

100 denarer: Även om 100 denarer inte var mycket i jämförelse med 10 000 talenter (60 miljoner denarer) var det ingen liten summa. Det motsvarade 100 dagslöner för en vanlig arbetare. (Se Tillägg B14.)

avskrev hela din skuld: Eller ”förlät hela din skuld”. (Se studienot till Mt 6:12.)

fångvaktarna: Det grekiska ordet basanistẹ̄s, som återges med ”fångvaktare”, har grundbetydelsen ”plågare”, eftersom fångvaktare ofta torterade fångarna svårt. Men ordet kom att beteckna fångvaktare i allmänhet, eftersom en fängelsevistelse, oavsett om tortyr var inbegripet eller inte, var något plågsamt. (Se studienot till Mt 8:29.)