Caesarea Filippi: En stad som låg vid Jordanflodens källa, ungefär 350 m över havet. Staden låg ca 4 mil norr om Galileiska sjön, inte långt från Hermons sydvästra fot. Det var tetrarken Filippus, son till Herodes den store, som gav staden namnet Caesarea, till ära för den romerske kejsaren. För att inte förväxla den med hamnstaden med samma namn kallade man den för Caesarea Filippi, vilket betyder ”Filippus Caesarea”. (Se Tillägg B10.)

ett högt berg: Möjligen Hermon, ett berg inte långt från Caesarea Filippi. (Se studienot till Mt 16:13.) Hermon reser sig 2 814 m över havet. Det är möjligt att Jesus förvandling ägde rum på en utlöpare till Hermon. (Se Tillägg B10.)

förvandlades han: Eller ”förändrades hans utseende”. Samma grekiska verb (metamorfọō) förekommer i Rom 12:2.

och har godkänt: Eller ”och som är min glädje”. Samma uttryck används i Mt 12:18. Den versen är ett citat från Jes 42:1, som handlar om den utlovade Messias, eller Kristus. Att den heliga anden utgöts och att Gud sa detta om sin son visade tydligt att Jesus var den utlovade Messias. (Se studienot till Mt 12:18.)

som jag har godkänt: Eller ”som är min glädje”. (Se studienot till Mt 3:17.)

en röst: Det andra av tre tillfällen i evangelierna då det berättas att Jehova talade så att människor kunde höra hans röst. (Se studienoter till Mt 3:17; Joh 12:28.)

och har godkänt: Eller ”och som är min glädje”. (Se studienoter till Mt 3:17; 12:18.)

en röst: Det tredje av tre tillfällen i evangelierna då det berättas att Jehova talade så att människor kunde höra det. Det första tillfället inträffade i samband med Jesus dop år 29 v.t. och finns nedtecknat i Mt 3:16, 17; Mk 1:11 och Lu 3:22. Det andra tillfället var i samband med Jesus förvandling år 32 v.t. och finns nedtecknat i Mt 17:5; Mk 9:7 och Lu 9:35. Det tredje tillfället nämns bara i Johannesevangeliet och inträffade år 33 v.t., strax före Jesus sista påsk. Jesus bad att Jehova skulle förhärliga sitt namn, och Jehova besvarade den bönen.

en röst från himlen: Det första av tre tillfällen i evangelierna då det berättas att Jehova talade så att människor kunde höra hans röst. (Se studienoter till Mt 17:5; Joh 12:28.)

Människosonen: Se studienot till Mt 8:20.

Människosonen: Detta uttryck förekommer omkring 80 gånger i evangelierna. Jesus använde det om sig själv, tydligen för att betona att han verkligen var en människa, född av en kvinna, samt att han motsvarade Adam och hade kraft att återköpa mänskligheten från synd och död. (Rom 5:12, 14, 15) Uttrycket identifierade också Jesus som Messias, eller Kristus. (Dan 7:13, 14; se Ordförklaringar.)

föll på knä: I Främre Orienten brukade man falla på knä inför någon för att visa respekt, speciellt när man ville be en överordnad om något.

epilepsi: Se studienot till Mt 4:24.

epileptiker: Det grekiska ordet betyder ordagrant ”drabbad av månen”. (I några svenska översättningar förekommer uttrycken ”månadsrasande” och ”månadssjuka”.) Matteus använder det som en medicinsk term, inte som en vidskeplig koppling mellan sjukdomen och månens faser. De symtom som Matteus, Markus och Lukas beskriver är typiska för epilepsi.

det minsta av alla frön: I gamla judiska skrifter används senapsfröet som ett bildligt uttryck för det minsta man kunde tänka sig. Även om man känner till mindre frön i vår tid, var det tydligtvis det minsta av alla frön som jordbrukarna i Galileen på Jesus tid samlade in och sådde.

senapskorn: Det finns flera senapsarter som växer vilt i Israel. Den art som vanligtvis odlas är svartsenap (Brassica nigra). Fröna är små, 1–1,6 mm i diameter, och väger 1 mg, men de växer upp till trädliknande växter. En del senapsarter blir uppemot 4,5 m höga.

ni har för lite tro: Ett liknande grekiskt uttryck som skulle kunna återges med ”ni (du) med lite tro” förekommer i Mt 6:30; 8:26; 14:31; 16:8; Lu 12:28. Jesus menade inte att lärjungarna saknade tro helt och hållet, utan att de behövde starkare tro. (Se studienoter till Mt 6:30; 8:26.)

säger som det är: Se studienot till Mt 5:18.

så stor som ett senapskorn: Eller ”lika liten som ett senapskorn”. (Se studienoter till Mt 13:31, 32.)

Ni har för lite tro: Eller ”ni med lite tro”. Jesus tillämpade det här uttrycket på lärjungarna och menade att deras tro eller tillit inte var tillräckligt stark. (Mt 8:26; 14:31; 16:8; Lu 12:28) Det betyder inte att de saknade tro helt och hållet, utan att de behövde mer tro.

Ni har för lite tro: Eller ”ni med lite tro”. Jesus menade inte att de saknade tro helt och hållet, utan att de behövde mer tro. (Mt 14:31; 16:8; Lu 12:28; se studienot till Mt 6:30.)

säger er: Eller ”försäkrar er”, ”säger er i sanning”. ”I sanning” är en återgivning av det grekiska ordet amẹ̄n, en translitterering av det hebreiska ordet ’amẹn, som betyder ”må det bli så” eller ”sannerligen”. Jesus använde ofta detta uttryck för att introducera ett uttalande, ett löfte eller en profetia, och på så sätt betonade han att det han sa var fullständigt sant. Jesus bruk av ”i sanning”, eller amen, sägs vara unikt i den religiösa litteraturen. I Johannesevangeliet upprepas alltid det grekiska ordet (amẹ̄n amẹ̄n). (Se studienot till Joh 1:51.)

med bön: En del handskrifter lägger till orden ”och med fasta”. Men de tidigaste och mest tillförlitliga handskrifterna har inte med orden ”och med fasta”. Tydligtvis infogades dessa ord av avskrivare som brukade fasta och som förespråkade det. Gång på gång infogade de text som hade med fasta att göra, trots att det inte förekom i tidigare avskrifter. (Se studienot till Mt 17:21.)

Vissa äldre handskrifter säger här: ”Men det här slaget kommer inte ut genom något annat än bön och fasta.” (Se studienot till Mk 9:29.) Men dessa ord förekommer inte i de tidigaste och mest tillförlitliga handskrifterna och är tydligtvis inte en del av den inspirerade texten. (Se Tillägg A3.)

Kapernaum: Se studienot till Mt 4:13.

de två drakmerna i skatt: Ordagrant ”dubbeldrakmerna”. (Se Tillägg B14.) Den tjänst som utfördes vid templet finansierades genom beskattning. (2Mo 30:12–16) På Jesus tid hade det tydligtvis blivit vanligt att varje judisk man gav ett fast belopp i bidrag som en årlig tempelskatt.

Kapernaum: Av ett hebreiskt namn som betyder ”Nahums by” eller ”tröstens by”. (Nah 1:1, fotnot) Staden låg vid nordvästra sidan av Galileiska sjön. Den hade stor betydelse under Jesus jordiska tjänst och omnämns som ”staden där han bodde” i Mt 9:1.

Sönerna är alltså befriade från skatt: På Jesus tid var det välkänt att de som tillhörde kungafamiljen var befriade från skatt.

krok: Eller ”fiskkrok”. Den enda förekomsten av detta grekiska ord i de kristna grekiska skrifterna. Det var tydligtvis en agnad krok som var fäst i ett snöre. Alla andra gånger som fiskeredskap nämns i de kristna grekiska skrifterna handlar det om olika slags nät.

ett silvermynt: Ordagrant ”en statär”. Anses syfta på tetradrakman. (Se Tillägg B14.) En statär var värd fyra drakmer, alltså lika mycket som en sikel, det belopp som motsvarade tempelskatten för två personer. (2Mo 30:13)