Matteusevangeliet 13:1–58
Fotnoter
Studienoter
satte han sig: Judiska lärare brukade sitta ner när de undervisade. (Mt 5:1, 2)
på stranden: Vid Galileiska sjön nära Kapernaum finns det en bukt som påminner om en amfiteater. Akustiken där är så god att en stor folkskara skulle ha kunnat höra vad Jesus sa när han satt i båten.
liknelser: Eller ”bildspråk”. Det grekiska ordet parabolẹ̄ (ordagrant ”jämförelse”) kan innefatta talesätt, ordspråk och liknelser. Jesus brukade förklara saker genom att göra jämförelser. (Mk 4:30) Hans liknelser var ofta i form av korta, uppdiktade berättelser som lyfte fram en sanning eller moralisk lärdom.
stenarna: Här avses inte stenar som låg utspridda i jorden, utan en berggrund eller klipphylla med ett tunt lager jord. I parallellskildringen i Lu 8:6 sägs det att kornen hamnade ”på klippan”. På ett sådant underlag kan inte rötterna tränga ner och ta upp tillräckligt med vatten.
bland tistlar: Jesus syftar uppenbarligen på ogräs som inte har rensats bort från den plöjda jorden. De växer snabbt och hindrar nysådda frön från att gro.
himmelriket: Eller ”himlarnas rike”. Första förekomsten av det grekiska ordet basileia, som översätts med ”rike” eller ”kungarike”. Ordet kan syfta på ett styre där en kung har den högsta makten, men även på det område och de människor som en kung härskar över. Detta ord förekommer 162 gånger i de kristna grekiska skrifterna. I Matteus skildring används ordet 55 gånger och syftar oftast på Guds himmelska styre. Matteus använder detta ord så ofta att hans evangelium skulle kunna kallas ”evangeliet om riket”. (Se Ordförklaringar under ”Guds rike”.) Uttrycket ”himmelriket” förekommer ca 30 gånger och bara i Matteus evangelium. Markus och Lukas använder det synonyma uttrycket ”Guds rike” i sina evangelier. Detta visar att Guds rike har sitt säte i den andliga himlen och styr därifrån. (Dan 2:44; Mt 21:43; Mk 1:15; Lu 4:43; 2Ti 4:18)
heliga hemligheter: Det grekiska ordet mystẹ̄rion, som här står i plural, återges med ”helig hemlighet” 25 gånger i Nya världens översättning. Uttrycket avser aspekter av Guds avsikt som är hemliga tills Gud väljer att uppenbara dem. Han uppenbarar dem då helt och hållet, men bara för dem som han väljer att ge insikt. (Kol 1:25, 26) När Guds heliga hemligheter har uppenbarats ska de göras kända i så stor utsträckning som möjligt. Det framgår av att Bibeln använder ord som ”förkunna”, ”göra känd”, ”predika”, ”uppenbara” och ”uppenbarelse” i samband med ”den heliga hemligheten”. (1Kor 2:1; Ef 1:9; 3:3; Kol 1:25, 26; 4:3) Den viktigaste delen av ”Guds heliga hemlighet” kretsar kring identifieringen av Jesus Kristus som den utlovade avkomman, eller Messias. (Kol 2:2; 1Mo 3:15) Men den här heliga hemligheten har många aspekter, däribland vilken roll Jesus har i Guds avsikt. (Kol 4:3) Som Jesus visade vid det här tillfället är de heliga hemligheterna kopplade till himmelriket. Detta rike syftar på Guds rike, den himmelska regering som har Jesus som kung. (Mk 4:11; Lu 8:10; se studienot till Mt 3:2.) I de kristna grekiska skrifterna används ordet mystẹ̄rion inte på samma sätt som i de antika mysteriekulterna. Dessa kulter, som ofta var sprungna ur fruktbarhetskulter som blomstrade under det första århundradet v.t., lovade sina anhängare odödlighet, direkta uppenbarelser och tillträde till gudarna genom mystiska riter. Innehållet i sådana hemligheter var naturligtvis inte grundade på sanning. De som invigdes i dessa mysteriekulter svor ett tysthetslöfte, så att innehållet i hemligheterna skulle fortsätta vara höljt i dunkel. Detta stod i skarp kontrast till de heliga hemligheterna i Bibeln, som skulle förkunnas vitt och brett. När Bibeln använder det här ordet i samband med falsk tillbedjan återges det i Nya världens översättning med bara ”hemlighet”. (Läs om de tre ställen där ordet mystẹ̄rion har återgetts med bara ”hemlighet” i studienoter till 2Th 2:7; Upp 17:5, 7.)
säger er: Eller ”försäkrar er”, ”säger er i sanning”. ”I sanning” är en återgivning av det grekiska ordet amẹ̄n, en translitterering av det hebreiska ordet ’amẹn, som betyder ”må det bli så” eller ”sannerligen”. Jesus använde ofta detta uttryck för att introducera ett uttalande, ett löfte eller en profetia, och på så sätt betonade han att det han sa var fullständigt sant. Jesus bruk av ”i sanning”, eller amen, sägs vara unikt i den religiösa litteraturen. I Johannesevangeliet upprepas alltid det grekiska ordet (amẹ̄n amẹ̄n). (Se studienot till Joh 1:51.)
säger er: Se studienot till Mt 5:18.
världens: Det grekiska ordet aiọ̄n, som har grundbetydelsen ”tidsålder”, kan avse förhållanden och särskilda drag som kännetecknar en viss tidsålder, epok eller era. Här är uttrycket förknippat med de bekymmer och problem som kännetecknar livet i den här nuvarande världsordningen. (Se Ordförklaringar under ”Världsordning”.)
sådde ogräs: Detta var en form av sabotage som inte var okänt för människorna i Främre Orienten.
ogräs: Förmodligen syftar det på dårrepe (Lolium temulentum), en giftig gräsart. Innan det mognar är det mycket likt vete.
rycker upp vetet tillsammans med ogräset: Ogräsets rötter snärjde in sig i vetets rötter. Så även om man hade kunnat urskilja ogräset hade man fått med sig vetet om man ryckte upp ogräset.
ogräs: Förmodligen syftar det på dårrepe (Lolium temulentum), en giftig gräsart. Innan det mognar är det mycket likt vete.
Ryck ... upp ogräset: När dårrepe (se studienot till Mt 13:25) är moget är det lätt att skilja från vete.
senapskorn: Det finns flera senapsarter som växer vilt i Israel. Den art som vanligtvis odlas är svartsenap (Brassica nigra). Fröna är små, 1–1,6 mm i diameter, och väger 1 mg, men de växer upp till trädliknande växter. En del senapsarter blir uppemot 4,5 m höga.
det minsta av alla frön: I gamla judiska skrifter används senapsfröet som ett bildligt uttryck för det minsta man kunde tänka sig. Även om man känner till mindre frön i vår tid, var det tydligtvis det minsta av alla frön som jordbrukarna i Galileen på Jesus tid samlade in och sådde.
surdeg: Eller ”jäst”. I Bibeln avser surdeg ofta synd och moraliskt förfall. Här syftar det på skadliga läror. (Mt 16:12; 1Kor 5:6–8; jämför studienot till Mt 13:33.)
surdeg: Dvs. en liten del av en jäst deg som sparades från ett bak till nästa för att få den nya degen att jäsa. Jesus syftar här på helt vanlig brödbakning. I Bibeln representerar surdeg ofta synd och moraliskt förfall (se studienot till Mt 16:6), men det är inte alltid förknippat med något negativt (3Mo 7:11–15). Här är jäsningsprocessen en bild av att något med positiv effekt sprider sig.
stora mått: Det grekiska ord som används här, sạton, motsvarar det hebreiska ordet för seamått. En sea motsvarade 7,33 l. (Se 1Mo 18:6, fotnot; Ordförklaringar under ”Sea” och Tillägg B14.)
för att det som Jehova hade sagt genom sin profet skulle uppfyllas: Detta och liknande uttryck förekommer många gånger i Matteus evangelium. Med en judisk målgrupp i åtanke vill Matteus tydligtvis betona Jesus roll som den utlovade Messias. (Mt 2:15, 23; 4:14; 8:17; 12:17; 13:35; 21:4; 26:56; 27:9)
världens grundläggning: Det grekiska ordet för ”grundläggning” återges med att ”bli gravid” i Heb 11:11. När det används i samband med ”världen”, som det gör här, syftar det tydligtvis på den tidpunkt då Adam och Evas barn avlades och kom till världen. Jesus förknippade detta uttryck med Abel, som tydligtvis var den första människa från ”världens grundläggning” som kunde återlösas och som har fått sitt namn inskrivet i livets bokrulle. (Lu 11:50, 51; Upp 17:8)
för att det som hade sagts genom profeten skulle uppfyllas: Det här är ett citat från Ps 78:2. Där använder psalmisten (här omnämnd som ”profeten”) olika bildliga uttryck när han beskriver hur Gud hade handlat med Israels nation. Jesus använde också bildspråk och liknelser när han undervisade lärjungarna och de människor som följde honom. (Se studienot till Mt 1:22.)
sedan begynnelsen: Eller möjligen ”sedan världens grundläggning”. Den längre lydelsen med det grekiska ordet för ”värld” förekommer i en del äldre handskrifter. (Jämför studienot till Mt 25:34.) Andra äldre handskrifter har den kortare lydelse som nu står i huvudtexten.
Människosonen: Detta uttryck förekommer omkring 80 gånger i evangelierna. Jesus använde det om sig själv, tydligen för att betona att han verkligen var en människa, född av en kvinna, samt att han motsvarade Adam och hade kraft att återköpa mänskligheten från synd och död. (Rom 5:12, 14, 15) Uttrycket identifierade också Jesus som Messias, eller Kristus. (Dan 7:13, 14; se Ordförklaringar.)
Människosonen: Se studienot till Mt 8:20.
världen: Syftar på människovärlden.
avslutningen: En återgivning av det grekiska ordet syntẹleia, som betyder ”slutskede”, ”gemensamt (kombinerat) slut”. (Mt 13:39, 40, 49; 28:20; Heb 9:26) Det här avser en tidsperiod då en serie händelser leder fram till det definitiva ”slutet” som nämns i Mt 24:6, 14, där ett annat grekiskt ord används, nämligen tẹlos. (Se studienoter till Mt 24:6, 14 och Ordförklaringar under ”Avslutningen på världsordningen”.)
världens: Det grekiska ordet aiọ̄n, som har grundbetydelsen ”tidsålder”, kan avse förhållanden och särskilda drag som kännetecknar en viss tidsålder, epok eller era. Här är uttrycket förknippat med de bekymmer och problem som kännetecknar livet i den här nuvarande världsordningen. (Se Ordförklaringar under ”Världsordning”.)
världsordningen: Eller ”tidsåldern”, ”eran”. Det grekiska ordet aiọ̄n avser här förhållanden eller särskilda drag som kännetecknar en viss tidsålder, epok eller era. (Se Ordförklaringar.)
avslutningen: Det grekiska ordet syntẹleia, som här återges med ”avslutningen”, förekommer också i Mt 13:40, 49; 24:3; 28:20; Heb 9:26. (Se studienot till Mt 24:3 och Ordförklaringar under ”Avslutningen på världsordningen”.)
en världsordning: Eller ”en tidsålder”, ”en era”. (Se studienoter till Mt 13:22; 24:3 och Ordförklaringar under ”Avslutningen på världsordningen” och ”Världsordning”.)
ondskan: Ordagrant ”laglösheten”. Det grekiska ordet rymmer tanken på överträdelse av och förakt för lagar och att människor beter sig som om det inte fanns några lagar. När det används i Bibeln syftar det ofta på förakt för Guds lagar. (Mt 7:23; 2Kor 6:14; 2Th 2:3–7; 1Jo 3:4)
ont: Ordagrant ”laglöst”. (Se studienot till Mt 24:12.)
gnissla tänder: Eller ”skära tänder”. Uttrycket kan inbegripa tanken på ångest, förtvivlan och ilska, möjligen i kombination med hårda ord och våldsamma handlingar.
gnissla tänder: Se studienot till Mt 8:12.
allt: Även om det grekiska ordet pạnta (allt) utelämnas i en tidig handskrift finns det starkt stöd för denna lydelse i både tidiga och senare handskrifter.
pärla: På Bibelns tid hämtade man pärlor från Röda havet, Persiska viken och Indiska oceanen. Detta var säkert bakgrunden till Jesus liknelse om köpmannen som var tvungen att resa och göra stora ansträngningar för att få tag på en sådan pärla.
dåliga: Kan avse fiskar utan fenor och fjäll, eftersom de var orena enligt Moses lag och inte fick ätas, men det kan möjligen avse vilken skräpfisk som helst. (3Mo 11:9–12; 5Mo 14:9, 10)
avslutningen: Det grekiska ordet syntẹleia, som här återges med ”avslutningen”, förekommer också i Mt 13:40, 49; 24:3; 28:20; Heb 9:26. (Se studienot till Mt 24:3 och Ordförklaringar under ”Avslutningen på världsordningen”.)
en världsordning: Eller ”en tidsålder”, ”en era”. (Se studienoter till Mt 13:22; 24:3 och Ordförklaringar under ”Avslutningen på världsordningen” och ”Världsordning”.)
avslutningen: En återgivning av det grekiska ordet syntẹleia, som betyder ”slutskede”, ”gemensamt (kombinerat) slut”. (Mt 13:39, 40, 49; 28:20; Heb 9:26) Det här avser en tidsperiod då en serie händelser leder fram till det definitiva ”slutet” som nämns i Mt 24:6, 14, där ett annat grekiskt ord används, nämligen tẹlos. (Se studienoter till Mt 24:6, 14 och Ordförklaringar under ”Avslutningen på världsordningen”.)
världsordningen: Eller ”tidsåldern”, ”eran”. Det grekiska ordet aiọ̄n avser här förhållanden eller särskilda drag som kännetecknar en viss tidsålder, epok eller era. (Se Ordförklaringar.)
avslutningen på världsordningen: Se studienoter till Mt 13:39; 24:3 och Ordförklaringar under ”Avslutningen på världsordningen” och ”Världsordning”.
Den lärare: Eller ”Den lärda person”, ”Den offentliga lärare”. Det grekiska ordet grammateus återges med ”skriftlärd” när det avser någon ur en grupp judiska lärare som var insatta i lagen. Men här syftar ordet på Jesus lärjungar, som var övade att undervisa andra.
sin hemtrakt: Ordagrant ”sin fars stad”. Dvs. hans hemstad, Nasaret, området som hans närmaste familj kom ifrån.
Jakob: Syftar högst troligt på Jesus halvbror. Han kan ha varit det äldsta barnet efter Jesus, eftersom han är den som nämns först av Marias fyra söner som hon fick på naturlig väg: Jakob, Josef, Simon och Judas. (Mt 13:55; Mk 6:3; Joh 7:5) Jakob var med vid pingsten år 33 v.t., då tusentals judar som var på besök från olika håll tog emot de goda nyheterna och blev döpta. (Apg 1:14; 2:1, 41) Petrus sa till lärjungarna att de skulle ”berätta ... för Jakob”, vilket tyder på att Jakob tog ledningen i församlingen i Jerusalem. Det är tydligtvis samma Jakob som nämns i Apg 15:13; 21:18; 1Kor 15:7; Gal 1:19 (där han kallas ”Herrens bror”); 2:9, 12 och som har skrivit bibelboken Jakobs brev. (Jak 1:1; Jud 1)
snickarens son: Det grekiska ordet tẹktōn, som återges med ”snickare”, har en bred betydelse och kan syfta på olika slags hantverkare eller konsthantverkare. När det syftar på någon som arbetar i trä kan det avse t.ex. en byggare eller möbelsnickare. På 100-talet v.t. skrev Justinus Martyren att Jesus arbetade som snickare och tillverkade plogar och ok. Tidiga bibelöversättningar på forntida språk stöder också tanken om att det rörde sig om någon som arbetade i trä. Jesus var känd både som ”snickaren” och ”snickarens son”. (Mk 6:3) Tydligtvis lärde sig Jesus snickaryrket av sin adoptivfar, Josef. Pojkar började vanligtvis som lärlingar när de var mellan 12 och 15 år, och lärlingstiden varade i flera år.
bröder: I Bibeln kan det grekiska ordet adelfọs användas om andligt släktskap, men här används det om Jesus yngre halvbröder, Josef och Marias söner. En del som tror att Maria förblev jungfru efter Jesus födelse menar att adelfọs här avser kusiner. Men de kristna grekiska skrifterna använder ett annat ord för ”kusin” (grekiska: anepsiọs i Kol 4:10). Ytterligare ett annat uttryck används om ”Paulus systerson”. (Apg 23:16) Och i Lu 21:16 används pluralformerna av de grekiska orden adelfọs och syggenẹ̄s (återges med ”bröder och släktingar”). Dessa exempel visar att ord som betecknar släktförhållanden inte används godtyckligt i de kristna grekiska skrifterna.
Jakob: Jesus halvbror. Tydligtvis samme Jakob som nämns i Apg 12:17 (se studienot) och Gal 1:19 och som skrev bibelboken Jakob. (Jak 1:1)
Judas: Jesus halvbror. Tydligtvis den Judas (grekiska: Ioudas) som skrev Judas bibelbok. (Jud 1)
får dig att synda: Eller ”blir ett hinder för din tro”, ”blir en snara för dig”. I de kristna grekiska skrifterna syftar det grekiska ordet skandalịzō på att snubbla i bildligt avseende, kanske genom att synda eller få någon annan att synda. Med tanke på hur ordet används i Bibeln kan synden handla om att man bryter mot en av Guds morallagar, tappar tron eller godtar en falsk lära. Det grekiska ordet kan också användas i betydelsen ”ta anstöt”. (Se studienoter till Mt 13:57; 18:7.)
de inte ville tro på honom: Eller ”de snavade på grund av honom”. I det här sammanhanget syftar det grekiska ordet skandalịzō på att snubbla i bildligt avseende, i betydelsen ”ta anstöt”. I andra sammanhang innefattar det grekiska ordet tanken på att synda eller få någon annan att synda. (Se studienot till Mt 5:29.)
kunde han inte göra några underverk där: Anledningen till att Jesus inte gjorde så många underverk där var inte att han saknade kraft, utan det berodde på omständigheterna. Eftersom människorna i Nasaret saknade tro, utförde han inte så många underverk där. (Mt 13:58) Guds kraft skulle inte slösas på människor som tvivlade och var oemottagliga. (Jämför Mt 10:14; Lu 16:29–31.)
gjorde han inte så många underverk där: Anledningen till att Jesus inte gjorde så många underverk där var inte att han saknade kraft, utan det berodde på omständigheterna. Människorna i Nasaret saknade tro. (Se studienot till Mk 6:5.) Guds kraft skulle inte slösas på människor som tvivlade och var oemottagliga. (Jämför Mt 10:14; Lu 16:29–31.)
Media

Vattennivån och topografin vid Galileiska sjön har förändrats under de århundraden som gått sedan Jesus tid. Men det kan ha varit i det här området som Jesus talade till folket från en båt. Jesus röst förstärktes när ljudet studsade mot vattenytan och fortplantade sig.

Hur gick det till när man sådde på Bibelns tid? En del bar en säck med utsäde knuten över axeln och runt midjan, medan andra drog ihop sitt ytterplagg till en ficka eller påse för sädeskornen. Sedan spred man kornen för hand med långa svepande rörelser. Eftersom fälten korsades av gångstigar, där jorden var tilltrampad, gällde det att se till att säden föll i uppluckrad jord. Sedan täckte man över sädeskornen så fort som möjligt för att de inte skulle ätas upp av fåglarna.

Förrådshus och sädesmagasin fanns i hela Israel och användes för att lagra tröskad säd. De kunde även användas till att lagra olja och vin eller rentav dyrbara metaller och stenar.

När man skördade säd på Bibelns tid drog man ibland upp hela strået med rötterna, men vanligtvis skar man av strået med en skära. (5Mo 16:9; Mk 4:29) Skördearbetet utfördes oftast i grupp. (Rut 2:3; 2Ku 4:18) En rad bibelskribenter, t.ex. kung Salomo, profeten Hosea och aposteln Paulus, belyste viktiga sanningar genom att använda liknelser hämtade från skördearbetet. (Ord 22:8; Hos 8:7; Gal 6:7–9) Och Jesus använde detta arbete för att illustrera vilken roll änglarna och hans lärjungar skulle spela i arbetet med att göra lärjungar. (Mt 13:24–30, 39; Joh 4:35–38)

Senapsfröet var tydligtvis det minsta av alla frön som jordbrukarna i Galileen samlade in och sådde. I gamla judiska skrifter används senapsfröet som ett bildligt uttryck för det minsta man kunde tänka sig.

På Jesus tid tillverkades tydligtvis dragnäten av lin. Enligt några källor kan ett dragnät ha varit uppemot 300 m långt, med sänken i den nedre kanten och flöten i den övre. Dragnätet sänktes ner i vattnet från en båt. Man använde ibland de långa repen som var fästa i nätet för att dra in det till stranden, och flera män fick då hjälpas åt med detta. Näten fångade effektivt in det mesta som kom i deras väg.