Matteusevangeliet 13:1–58

13  Samma dag gick Jesus ut ur huset och satte sig vid sjön. 2  Det samlades mycket folk omkring honom, och därför satte han sig i en båt medan folket stod kvar på stranden.+ 3  Sedan började han lära dem många saker med hjälp av liknelser.+ Han sa: ”En jordbrukare gick ut för att så.+ 4  När han sådde hamnade en del korn längs vägkanten, och fåglarna kom och åt upp dem.+ 5  Andra hamnade bland stenarna där det inte fanns mycket jord, och stråna växte snabbt upp eftersom jordlagret var tunt.+ 6  Men när solen gick upp vissnade de i hettan eftersom de inte hade någon rot. 7  Några korn hamnade bland tistlar, och tistlarna växte upp och kvävde dem.+ 8  Men en del korn hamnade i fin jord och började växa och ge avkastning. En del gav 100 gånger mer än det han hade sått, andra gav 60 och några 30.+ 9  Lyssna, du som har öron!”+ 10  Då kom lärjungarna fram och frågade honom: ”Varför använder du liknelser när du undervisar dem?”+ 11  Han svarade: ”Ni har fått förmånen* att förstå himmelrikets heliga hemligheter,+ men de har inte fått det. 12  För den som redan har, han ska få mer och få ett överflöd. Men den som inte har något, han ska bli fråntagen det lilla han har.+ 13  Det är därför jag använder liknelser. För de ser utan att verkligen se och hör utan att verkligen höra, och de förstår inte heller innebörden.+ 14  Och Jesajas profetia uppfylls på dem: ’Ni kommer visserligen att höra men inte alls förstå innebörden, och ni kommer att se men ändå inte uppfatta något.+ 15  För folkets hjärta har blivit oemottagligt.* De har hört med sina öron utan att reagera,* och de har stängt sina ögon och blundat. Därför kan de varken se eller höra, och de kan inte förstå med hjärtat och ändra sig så att de kan bli läkta av mig.’+ 16  Men ni är lyckliga, eftersom ni ser med era ögon och hör med era öron.+ 17  För jag säger er att många profeter och rättfärdiga har längtat efter att få se det ni ser, men de fick inte se det.+ Och de längtade efter att få höra det ni hör, men de fick inte höra det. 18  Lyssna därför på vad liknelsen om jordbrukaren betyder.+ 19  När någon hör budskapet om riket men inte förstår vad det betyder, kommer den onde+ och snappar bort det som har såtts i hans hjärta. Det är det som hamnade längs vägkanten.+ 20  Det som hamnade bland stenarna är den som hör budskapet och genast tar emot det med glädje.+ 21  Men budskapet slår inte rot i honom, och därför håller han bara ut en tid. När han råkar ut för svårigheter eller förföljelse för budskapets skull, faller han på en gång. 22  Det som hamnade bland tistlarna, det är den som hör budskapet men låter den här världens bekymmer+ och den förrädiska rikedomen* kväva budskapet, och det* ger ingen avkastning.+ 23  Men det som hamnade i den fina jorden, det är den som hör budskapet och förstår vad det betyder och ger avkastning. Någon ger 100 gånger mer än det som hade såtts, en annan ger 60 och någon ger 30.”+ 24  Och han berättade en annan liknelse för dem. Han sa: ”Himmelriket är som en man som sådde fin säd i sin åker.+ 25  Medan alla låg och sov kom hans fiende och sådde ogräs bland vetet. Sedan gick han därifrån. 26  När vetet växte upp och fick ax så kunde man också se ogräset. 27  Så mannens tjänare kom och frågade honom: ’Herre, sådde du inte fin säd i din åker? Var kommer ogräset ifrån?’ 28  Han svarade: ’Det är en fiende som har gjort detta.’+ De sa: ’Vill du att vi går ut och rensar bort ogräset?’ 29  ’Nej’, sa han, ’för risken är att ni rycker upp vetet tillsammans med ogräset. 30  Låt dem växa tillsammans ända till skörden, och under skördetiden ska jag säga till skördearbetarna: ”Ryck först upp ogräset och bind det i knippor för att bränna upp det. Sedan ska ni samla in vetet i sädesmagasinet.”’”+ 31  Han berättade en annan liknelse för dem och sa: ”Himmelriket är som ett senapskorn som en man sår i sin åker.+ 32  Det är faktiskt det minsta av alla frön, men när det växer upp blir det störst bland köksväxterna. Det blir ett träd där himlens fåglar slår sig ner och får skydd bland grenarna.” 33  Och han berättade en annan liknelse: ”Himmelriket är som en surdeg som en kvinna tar och blandar med tre stora mått mjöl så att allt börjar jäsa.”+ 34  Jesus undervisade folket om allt det här med hjälp av liknelser. Han använde faktiskt alltid liknelser när han talade med dem,+ 35  för att det som hade sagts genom profeten skulle uppfyllas: ”Jag ska tala med liknelser, jag ska förkunna det som varit dolt sedan begynnelsen.”+ 36  Sedan lät Jesus folket gå och gick in i huset. Lärjungarna kom och sa till honom: ”Förklara liknelsen om ogräset i åkern.” 37  Han sa: ”Mannen som sår den fina säden är Människosonen. 38  Åkern är världen,+ och den fina säden är himmelrikets söner. Ogräset är den ondes söner.+ 39  Fienden som sådde ogräset är djävulen. Skörden är avslutningen på en världsordning, och skördearbetarna är änglar. 40  Som när ogräset rensas bort och bränns upp, precis så kommer det att vara vid avslutningen på världsordningen.+ 41  Människosonen ska sända ut sina änglar, och de ska rensa bort alla som får andra att synda* och alla som gör det som är ont ur hans rike. 42  Och de ska kasta dem i den brinnande ugnen.+ Där ska de gråta och gnissla tänder. 43  Då ska de rättfärdiga lysa lika klart som solen+ i sin Fars rike. Lyssna, du som har öron! 44  Himmelriket är som en skatt som ligger gömd i en åker. En man hittar den och gömmer den igen. Överlycklig går han och säljer allt han äger och köper åkern.+ 45  Himmelriket är också som en resande köpman som letar efter fina pärlor. 46  När han har hittat en mycket värdefull pärla går han genast i väg och säljer allt han äger och köper den.+ 47  Himmelriket är också som ett fisknät* som sänks ner i sjön och fångar fisk av alla slag. 48  När nätet är fullt halar man upp det på stranden. Sedan sätter man sig ner och samlar ihop de fina fiskarna+ i korgar, men de dåliga+ kastar man bort. 49  Så kommer det att vara vid avslutningen på världsordningen.+ Änglarna ska gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga 50  och kasta dem i den brinnande ugnen. Där ska de gråta och gnissla tänder. 51  Förstår ni vad allt det här betyder?” ”Ja”, svarade de. 52  Därför sa han till dem: ”Den lärare som har fått kunskap om himmelriket är som en familjefar som tar fram både nya och gamla saker ur sitt förråd.”* 53  När Jesus hade berättat de här liknelserna lämnade han platsen. 54  Han gick till sin hemtrakt,+ och där började han undervisa i deras synagoga. Alla blev mycket förvånade och sa: ”Varifrån har den mannen fått sin vishet, och hur kommer det sig att han kan göra underverk?+ 55  Visst är det snickarens son?+ Visst heter hans mor Maria och hans bröder Jakob, Josef, Simon och Judas?+ 56  Och visst bor hans systrar här också? Så hur kommer det sig att han är så vis och kan göra underverk?”+ 57  Och detta gjorde att de inte ville tro på honom.+ Men Jesus sa till dem: ”En profet blir ärad överallt utom i sin hemstad och i sin egen familj.”+ 58  Och eftersom de hade så lite tro gjorde han inte så många underverk där.

Fotnoter

^ Eller ”har tillåtits”.
^ Ordagrant ”blivit tjockt (fett)”.
^ Eller ”har hört motvilligt med sina öron”.
^ Eller ”och frestelsen (den bedrägliga njutningen) av att vara rik”.
^ Eller möjligen ”han”, dvs. den som hör budskapet.
^ Ordagrant ”det som orsakar fall”.
^ Eller ”dragnät”.
^ Ordagrant ”sin skattkammare”.

Studienoter

satte han sig: Judiska lärare brukade sitta ner när de undervisade. (Mt 5:1, 2)

på stranden: Vid Galileiska sjön nära Kapernaum finns det en bukt som påminner om en amfiteater. Akustiken där är så god att en stor folkskara skulle ha kunnat höra vad Jesus sa när han satt i båten.

liknelser: Eller ”bildspråk”. Det grekiska ordet parabolẹ̄ (ordagrant ”jämförelse”) kan innefatta talesätt, ordspråk och liknelser. Jesus brukade förklara saker genom att göra jämförelser. (Mk 4:30) Hans liknelser var ofta i form av korta, uppdiktade berättelser som lyfte fram en sanning eller moralisk lärdom.

stenarna: Här avses inte stenar som låg utspridda i jorden, utan en berggrund eller klipphylla med ett tunt lager jord. I parallellskildringen i Lu 8:6 sägs det att kornen hamnade ”på klippan”. På ett sådant underlag kan inte rötterna tränga ner och ta upp tillräckligt med vatten.

bland tistlar: Jesus syftar uppenbarligen på ogräs som inte har rensats bort från den plöjda jorden. De växer snabbt och hindrar nysådda frön från att gro.

heliga hemligheter: Det grekiska ordet mystẹ̄rion, som här står i plural, återges med ”helig hemlighet” 25 gånger i Nya världens översättning. Uttrycket avser aspekter av Guds avsikt som är hemliga tills Gud väljer att uppenbara dem. Han uppenbarar dem då helt och hållet, men bara för dem som han väljer att ge insikt. (Kol 1:25, 26) När Guds heliga hemligheter har uppenbarats ska de göras kända i så stor utsträckning som möjligt. Det framgår av att Bibeln använder ord som ”förkunna”, ”göra känd”, ”predika”, ”uppenbara” och ”uppenbarelse” i samband med ”den heliga hemligheten”. (1Kor 2:1; Ef 1:9; 3:3; Kol 1:25, 26; 4:3) Den viktigaste delen av ”Guds heliga hemlighet” kretsar kring identifieringen av Jesus Kristus som den utlovade avkomman, eller Messias. (Kol 2:2; 1Mo 3:15) Men den här heliga hemligheten har många aspekter, däribland vilken roll Jesus har i Guds avsikt. (Kol 4:3) Som Jesus visade vid det här tillfället är de heliga hemligheterna kopplade till himmelriket. Detta rike syftar på Guds rike, den himmelska regering som har Jesus som kung. (Mk 4:11; Lu 8:10; se studienot till Mt 3:2.) I de kristna grekiska skrifterna används ordet mystẹ̄rion inte på samma sätt som i de antika mysteriekulterna. Dessa kulter, som ofta var sprungna ur fruktbarhetskulter som blomstrade under det första århundradet v.t., lovade sina anhängare odödlighet, direkta uppenbarelser och tillträde till gudarna genom mystiska riter. Innehållet i sådana hemligheter var naturligtvis inte grundade på sanning. De som invigdes i dessa mysteriekulter svor ett tysthetslöfte, så att innehållet i hemligheterna skulle fortsätta vara höljt i dunkel. Detta stod i skarp kontrast till de heliga hemligheterna i Bibeln, som skulle förkunnas vitt och brett. När Bibeln använder det här ordet i samband med falsk tillbedjan återges det i Nya världens översättning med bara ”hemlighet”. (Läs om de tre ställen där ordet mystẹ̄rion har återgetts med bara ”hemlighet” i studienoter till 2Th 2:7; Upp 17:5, 7.)

säger er: Se studienot till Mt 5:18.

världens: Det grekiska ordet aiọ̄n, som har grundbetydelsen ”tidsålder”, kan avse förhållanden och särskilda drag som kännetecknar en viss tidsålder, epok eller era. Här är uttrycket förknippat med de bekymmer och problem som kännetecknar livet i den här nuvarande världsordningen. (Se Ordförklaringar under ”Världsordning”.)

sådde ogräs: Detta var en form av sabotage som inte var okänt för människorna i Främre Orienten.

ogräs: Förmodligen syftar det på dårrepe (Lolium temulentum), en giftig gräsart. Innan det mognar är det mycket likt vete.

De sa: En del handskrifter har lydelsen ”De sa” medan andra har lydelsen ”Tjänarna sa”.

rycker upp vetet tillsammans med ogräset: Ogräsets rötter snärjde in sig i vetets rötter. Så även om man hade kunnat urskilja ogräset hade man fått med sig vetet om man ryckte upp ogräset.

Ryck ... upp ogräset: När dårrepe (se studienot till Mt 13:25) är moget är det lätt att skilja från vete.

senapskorn: Det finns flera senapsarter som växer vilt i Israel. Den art som vanligtvis odlas är svartsenap (Brassica nigra). Fröna är små, 1–1,6 mm i diameter, och väger 1 mg, men de växer upp till trädliknande växter. En del senapsarter blir uppemot 4,5 m höga.

det minsta av alla frön: I gamla judiska skrifter används senapsfröet som ett bildligt uttryck för det minsta man kunde tänka sig. Även om man känner till mindre frön i vår tid, var det tydligtvis det minsta av alla frön som jordbrukarna i Galileen på Jesus tid samlade in och sådde.

surdeg: Dvs. en liten del av en jäst deg som sparades från ett bak till nästa för att få den nya degen att jäsa. Jesus syftar här på helt vanlig brödbakning. I Bibeln representerar surdeg ofta synd och moraliskt förfall (se studienot till Mt 16:6), men det är inte alltid förknippat med något negativt (3Mo 7:11–15). Här är jäsningsprocessen en bild av att något med positiv effekt sprider sig.

stora mått: Det grekiska ord som används här, sạton, motsvarar det hebreiska ordet för seamått. En sea motsvarade 7,33 l. (Se 1Mo 18:6, fotnot; Ordförklaringar under ”Sea” och Tillägg B14.)

för att det som hade sagts genom profeten skulle uppfyllas: Det här är ett citat från Ps 78:2. Där använder psalmisten (här omnämnd som ”profeten”) olika bildliga uttryck när han beskriver hur Gud hade handlat med Israels nation. Jesus använde också bildspråk och liknelser när han undervisade lärjungarna och de människor som följde honom. (Se studienot till Mt 1:22.)

sedan begynnelsen: Eller möjligen ”sedan världens grundläggning”. Den längre lydelsen med det grekiska ordet för ”värld” förekommer i en del äldre handskrifter. (Jämför studienot till Mt 25:34.) Andra äldre handskrifter har den kortare lydelse som nu står i huvudtexten.

Människosonen: Se studienot till Mt 8:20.

världen: Syftar på människovärlden.

avslutningen: Det grekiska ordet syntẹleia, som här återges med ”avslutningen”, förekommer också i Mt 13:40, 49; 24:3; 28:20; Heb 9:26. (Se studienot till Mt 24:3 och Ordförklaringar under ”Avslutningen på världsordningen”.)

en världsordning: Eller ”en tidsålder”, ”en era”. (Se studienoter till Mt 13:22; 24:3 och Ordförklaringar under ”Avslutningen på världsordningen” och ”Världsordning”.)

ont: Ordagrant ”laglöst”. (Se studienot till Mt 24:12.)

gnissla tänder: Se studienot till Mt 8:12.

allt: Även om det grekiska ordet pạnta (allt) utelämnas i en tidig handskrift finns det starkt stöd för denna lydelse i både tidiga och senare handskrifter.

pärla: På Bibelns tid hämtade man pärlor från Röda havet, Persiska viken och Indiska oceanen. Detta var säkert bakgrunden till Jesus liknelse om köpmannen som var tvungen att resa och göra stora ansträngningar för att få tag på en sådan pärla.

dåliga: Kan avse fiskar utan fenor och fjäll, eftersom de var orena enligt Moses lag och inte fick ätas, men det kan möjligen avse vilken skräpfisk som helst. (3Mo 11:9–12; 5Mo 14:9, 10)

avslutningen på världsordningen: Se studienoter till Mt 13:39; 24:3 och Ordförklaringar under ”Avslutningen på världsordningen” och ”Världsordning”.

Den lärare: Eller ”Den lärda person”, ”Den offentliga lärare”. Det grekiska ordet grammateus återges med ”skriftlärd” när det avser någon ur en grupp judiska lärare som var insatta i lagen. Men här syftar ordet på Jesus lärjungar, som var övade att undervisa andra.

sin hemtrakt: Ordagrant ”sin fars stad”. Dvs. hans hemstad, Nasaret, området som hans närmaste familj kom ifrån.

snickarens son: Det grekiska ordet tẹktōn, som återges med ”snickare”, har en bred betydelse och kan syfta på olika slags hantverkare eller konsthantverkare. När det syftar på någon som arbetar i trä kan det avse t.ex. en byggare eller möbelsnickare. På 100-talet v.t. skrev Justinus Martyren att Jesus arbetade som snickare och tillverkade plogar och ok. Tidiga bibelöversättningar på forntida språk stöder också tanken om att det rörde sig om någon som arbetade i trä. Jesus var känd både som ”snickaren” och ”snickarens son”. (Mk 6:3) Tydligtvis lärde sig Jesus snickaryrket av sin adoptivfar, Josef. Pojkar började vanligtvis som lärlingar när de var mellan 12 och 15 år, och lärlingstiden varade i flera år.

bröder: I Bibeln kan det grekiska ordet adelfọs användas om andligt släktskap, men här används det om Jesus yngre halvbröder, Josef och Marias söner. En del som tror att Maria förblev jungfru efter Jesus födelse menar att adelfọs här avser kusiner. Men de kristna grekiska skrifterna använder ett annat ord för ”kusin” (grekiska: anepsiọs i Kol 4:10). Ytterligare ett annat uttryck används om ”Paulus systerson”. (Apg 23:16) Och i Lu 21:16 används pluralformerna av de grekiska orden adelfọs och syggenẹ̄s (återges med ”bröder och släktingar”). Dessa exempel visar att ord som betecknar släktförhållanden inte används godtyckligt i de kristna grekiska skrifterna.

Jakob: Jesus halvbror. Tydligtvis samme Jakob som nämns i Apg 12:17 (se studienot) och Gal 1:19 och som skrev bibelboken Jakob. (Jak 1:1)

Judas: Jesus halvbror. Tydligtvis den Judas (grekiska: Ioudas) som skrev Judas bibelbok. (Jud 1)

de inte ville tro på honom: Eller ”de snavade på grund av honom”. I det här sammanhanget syftar det grekiska ordet skandalịzō på att snubbla i bildligt avseende, i betydelsen ”ta anstöt”. I andra sammanhang innefattar det grekiska ordet tanken på att synda eller få någon annan att synda. (Se studienot till Mt 5:29.)

gjorde han inte så många underverk där: Anledningen till att Jesus inte gjorde så många underverk där var inte att han saknade kraft, utan det berodde på omständigheterna. Människorna i Nasaret saknade tro. (Se studienot till Mk 6:5.) Guds kraft skulle inte slösas på människor som tvivlade och var oemottagliga. (Jämför Mt 10:14; Lu 16:29–31.)

Media

Stranden nära Kapernaum
Stranden nära Kapernaum

Vattennivån och topografin vid Galileiska sjön har förändrats under de århundraden som gått sedan Jesus tid. Men det kan ha varit i det här området som Jesus talade till folket från en båt. Jesus röst förstärktes när ljudet studsade mot vattenytan och fortplantade sig.

Sådd
Sådd

Hur gick det till när man sådde på Bibelns tid? En del bar en säck med utsäde knuten över axeln och runt midjan, medan andra drog ihop sitt ytterplagg till en ficka eller påse för sädeskornen. Sedan spred man kornen för hand med långa svepande rörelser. Eftersom fälten korsades av gångstigar, där jorden var tilltrampad, gällde det att se till att säden föll i uppluckrad jord. Sedan täckte man över sädeskornen så fort som möjligt för att de inte skulle ätas upp av fåglarna.

Ruiner av förrådshus på Masada
Ruiner av förrådshus på Masada

Förrådshus och sädesmagasin fanns i hela Israel och användes för att lagra tröskad säd. De kunde även användas till att lagra olja och vin eller rentav dyrbara metaller och stenar.

Skördearbetare
Skördearbetare

När man skördade säd på Bibelns tid drog man ibland upp hela strået med rötterna, men vanligtvis skar man av strået med en skära. (5Mo 16:9; Mk 4:29) Skördearbetet utfördes oftast i grupp. (Rut 2:3; 2Ku 4:18) En rad bibelskribenter, t.ex. kung Salomo, profeten Hosea och aposteln Paulus, belyste viktiga sanningar genom att använda liknelser hämtade från skördearbetet. (Ord 22:8; Hos 8:7; Gal 6:7–9) Och Jesus använde detta arbete för att illustrera vilken roll änglarna och hans lärjungar skulle spela i arbetet med att göra lärjungar. (Mt 13:24–30, 39; Joh 4:35–38)

Senapskorn
Senapskorn

Senapsfröet var tydligtvis det minsta av alla frön som jordbrukarna i Galileen samlade in och sådde. I gamla judiska skrifter används senapsfröet som ett bildligt uttryck för det minsta man kunde tänka sig.

Fiskare drar in ett nät
Fiskare drar in ett nät

På Jesus tid tillverkades tydligtvis dragnäten av lin. Enligt några källor kan ett dragnät ha varit uppemot 300 m långt, med sänken i den nedre kanten och flöten i den övre. Dragnätet sänktes ner i vattnet från en båt. Man använde ibland de långa repen som var fästa i nätet för att dra in det till stranden, och flera män fick då hjälpas åt med detta. Näten fångade effektivt in det mesta som kom i deras väg.

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV BIBELN (STUDIEBIBELN)
Matteus 13
Svenska
Läs Bibeln online.
https://cms-imgp.jw-cdn.org/img/p/1001070103/univ/art/1001070103_univ_sqr_xl.jpg
nwtsty